Grekerna och Europa: ett komplicerat förhållande

Ett tydligt stöd för att stanna kvar i EU och behålla euron trots missnöje med den ekonomiska utvecklingen, visar en nyligen publicerad undersökning.

Dianeosis studie som kartlägger grekernas åsikter om EU överraskar. Två av tre greker har en övervägande positiv bild av Greklands medlemskap i EU. Det är en tydlig uppgång jämfört med föregående år, (vilket visas i det nedre diagrammet).  "Resultaten av årets undersökning visar att de antieuropeiska stämningarna försvagas" [min översättning], sammanfattar Dianeosis sin studie. Ett rimligt antagande om studiens resultat hade troligen varit att uppfattningen om medlemskapet i EU hade utvecklats i en än mer negativ riktning. Detta med tanke på de senaste årens segslitna dragkamp mellan Grekland och EU. Studien motsäger detta antagande. Den uppvisar även en mer nyanserad bild om hur grekerna uppfattar Europa.

Även svaren på vad medlemskap medfört överraskar. 30,4% av grekerna tycker att EU bidragit till ett bättre skydd av miljön. Det är det klart tydligaste fördelen med medlemskapet. Mindre överraskande, och  sannolikt färgat av den långvariga krisen i Grekland, är svaret på den mest negativa konsekvensen av landets medlemskap: 21,1% anger ekonomisk tillväxt och välstånd.

En grexit verkar inte vara ett attraktivt alternativ enligt samma studie. Två av tre greker vill behålla euron. Det ska dock tilläggas att en dryg majoritet, 56,8%, tycker att det var övervägande fel av Grekland att ansluta sig till euron. Förhållandet till euron är med andra ord komplicerat.

Inte heller verkar att träda ur EU vara ett aktuellt alternativ. 84,2% antar att Grekland kommer att fortsätta vara medlem i EU om tio år. Med en förändring på nästan 25 procentenheter jämfört med den andel som angav detta svar 2016 (59,6%) är detta en markant förändring.

Dianeosis studie är omfattande. Dess resultat visar på en intressant utveckling om hur grekernas uppfattning om EU har utvecklats; i många avseenden har denna gått i en överraskande riktning. Greklands förhållande med EU tycks vara komplicerat, med många nyanser i denna relation.

Det rör sig i opinionen

Turbulensen under 2015 har lämnat ett tydligt spår i opinionen. Syriza har tappat väljare till oppositionspartierna och går igenom en kris, enligt en färsk studie.

Det styrande regeringspartiet Syriza befinner sig sedan lång tid tillbaka i motvind. Det illustreras tydligt i följande studie av Public Issue, vilken kartlägger väljarrörelserna över tid mellan 2015 och 2018. Betydande andelar av väljarkåren har alltsedan det tumultartade året 2015 lämnat Syriza och gått över till oppositionen; främst till det konservativa mittenhögerpartiet Ny Demokrati, men även till den socialdemokratiska mittenvänsterkoalitionen Rörelsen för Förändring. Ett växande gap mellan regering och koalition har uppkommit.

Syriza befinner sig även i kris. Nämnda opinionsinstitut studerar även hur väljarna uppfattar Syriza. Några av dessa punkter presenteras här nedan: När det gäller frågan om partiet har en duglig partiledare har stödet sjunkit med fyrtio procentenheter. Partiet har även tappat betydande stöd i frågan om det befinner sig nära ett antal viktiga väljargrupper (här uttryckt som medelklassen och svaga grupperingar) där partiet har tappat 42 och 39 procentenheter.  Samtidigt har uppfattningen om att partiet befinner sig i kris ökat med 28 procentenheter mellan 2015 och 2018. Taget tillsammans pekar detta på att Syriza befinner sig i en prekär situation

Studien väcker med andra ord följande fråga: är Syriza på väg att bli nästa offer för den underminerande pasokifieringen? 

Växande opinion för nyval

En majoritet av väljarna stöder nyval och tror även på maktskifte, visar ny mätning, som även erbjuder ytterligare inblickar i väljaropinionen.

En färsk mätning visar att stödet för att utlysa nyval vuxit till 56 procentenheter. Det är en ökning med 10 procentenheter inom loppet av tre månader, enligt Public Issue, som genomfört mätningen. Samma mätning visar även att närmare tre av fyra väljare tror att oppositionspartiet Ny Demokrati skulle vinna ett eventuellt nyval. Detta pekar på ett maktskifte.

Resultatet från mätningen är troligen ingen nyhet. Syrizaregeringen har haft en motvind emot sedan en överskådlig tid tillbaka. Det intressanta med denna mätning är dock att förtroendet för ledaren för det största oppositionspartiet växer: Kyriakos Mitsotakis åtnjuter för närvarande störst förtroende bland partiledarna. Väljarna tycker även att han är bättre lämpad att styra landet än den sittande premiärministern Alexis Tsipras.

Det bör dock poängteras att det finns en betydande grupp av väljare som riktar misstro både mot Mitsotakis och premiärminister Alexis Tsipras samt de partier de företräder. 45 procent av väljarna anser att vare sig Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra Grekland. Det finns, i brist på ett bättre ord, ett betydande förtroendegap. Kanske är denna insikt den mest väsentliga nyheten som mätningen erbjuder.