Blir 2018 en vändpunkt? Det finns ett antal utmaningar innan en sådan kan nås.
Rimligen skulle det finnas anledning för den grekiska regeringen att pusta ut. I måndags gav den så kallade Eurogruppen ett provisoriskt klartecken till att betala ut 6,7 miljarder euro ur det åtgärdsprogram som syftar till att hjälpa Grekland ur krisen, rapporterar
Bloomberg. Detta stärker den grekiska referingens ställning.
Viktigare än detta klartecken är beskedet om att Grekland nu kan komma att föra samtal om skuldlättnader, vilket
Europaportalen uppmärksammar. Det skulle ge anledning till att det ser bättre ut för den grekiska regeringen än på länge.
Beskeden om klartecken till utbetalningar och samtal om skuldlättnader stärker premiärminister Tsipras löfte om att Grekland ska kunna göra en så kallad "clean exit", det vill säga ett utträde ur åtgärdsprogrammen utan behov att eventuella framtida stödlån. Det ökar även den vänsterledda Syrizaregeringens möjligheter att bli omvalda när Grekland går till val 2019.
Den grekiska regeringens respit kan dock bli kort. CEP, en tysk tankesmedja, uppmärksammar i en studie att en fjärde bailout inte kan uteslutas, rapporterar
Die Welt. "The three bailouts since 2010 have changed nothing. Greece will not be able to get along without a fourth rescue package", skriver den tyska tankesmedjan.
Det finns dock ytterligare utmaningar på vägen mot en hållbar vändpunkt för Grekland.
Svenska Dagbladet uppmärksammar fem stycken: 1) stresstest av de grekiska bankerna, 2) utgivningen av statspapper, 3) beslut om ytterligare reformer, 4) beslut om kreditlinje, samt 5) genomförandet av privatiseringsprogramet. Samtliga fem kan stjälpa regeringens, redan nu begränsade, möjligheter att bli återvald.
Till dessa fem utmaningar kan ytterligare ett antal läggas till. För enkelhetens skull kan dessa sammanfattas i
inrikespolitiska och
utrikespolitiska.
De inrikespolitiska utmaningarna består för regeringen att fortsätta implementera de delar i bailoutprogrammen som landet kommit överens om med de internationella långivarna. Opinionen är fortfarande negativ (om än i mindre utsträckning jämfört med tidigare): strejker och protester, likt
denna som Kathimerini rapporterar, föregick voteringen som banade vägen för Eurogruppens klartecken i måndags. Det mullras internt i SYRIZA. Det finns en uppenbar risk att partiet splittras ännu en gång.
De utrikespolitiska utmaningarna är för närvarande två stycken: det handlar om hanteringen av namnfrågan/FYROM och det handlar om relationerna med Turkiet. Den första utmaningen är delikat. I söndags anordnades en manifestation i Thessaloniki som samlade mellan femtiotusen och nittiotusen. Namnfrågan har potential i att spräcka regeringen, som
Macropolis noterar. Väl värt att uppmärksamma är att Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringspartnern Oberonde greker, trycker på för en
folkomröstning i namnfrågan. (Frågan är även delikat för oppositionspartiet Ny Demokrati; den har även potential i att bana vägen för en partiutbrytning högerut).
Även den andra utrikespolitiska frågan är delikat. I centrum för den återfinns åtta turkiska officerare som sökt asyl i Grekland.
Utfallet av asylprocessen är en fråga som engagerar både den turkiska och den grekiska regeringen.
Det saknas m.a.o. inte utmaningar för den grekiska regeringen. (Som grädde på moset avgick i förra veckan den biträdande
utbildningsministern Costas Zouraris för ett uttalande som ansetts olämpligt). Samtidigt är det just dessa utmaningar som gör grekisk politik så intressant att följa. 2018 ser ut att bli ett ovanligt intressant år.
