måndag 20 juli 2020

Om hästens natur och om människans

"Med vilken häst som helst kan vad som helst hända", skriver Aase Berg i Dagens Nyheter. En sådan träffande beskrivning om hästar, och en tidlös sådan. 

Hästar saknar logik, menade Aristoteles. De är irrationella menade han. Det grekiska namnet för häst är "αλογο", alogisk. Det vill säga, någon som står bortom logik. Människan är hästens motsats, menade Aristoteles; människan är "det rationella djuret." 

Men är det verkligen så? Är det möjligen snarare att människan låter sig speglar sig själv i hästens natur? Den impulsiva, reaktiva sidan som hästen ger uttryck för, och som inte låter sig fångas av ord återfinns även hos oss människor. Kanske är det just därför hästar fascinerar människor? Kanske är likheten större än olikheten?

Här är för övrigt en intressant artikel om Aristoteles tankar om hästen.





torsdag 23 april 2020

Grekland och COVID-19

Sett till sina förutsättningar har Grekland tagit sig an följderna av COVID-19 på ett sätt som har överraskat. När läget för Grekland sammanställdes för den 23 april noterades följande uppgifter:

New cases: 55
Total cases: 2,463
Intubated: 52 (average age 66)
Left ICU: 570
Dead: 125 (4 new) 
Average age of dead: 74 
Total number of cases: 59,241

Dessa uppgifter har tolkats som att Grekland, hittills, har lyckats hålla nere de negativa följderna av COVID-19. Det är här överraskningen återfinns. Innan pandemin bröt ut var Greklands situation prekär. Landet hade genomgått ett återtionde av kris som inneburit nedskärningar inom sjukvården, braindrain, galopperande arbetslöshet -  kort och gott ett veritabelt stålbad. 

Vad Grekland gjorde var att man tidigt tog beslut om att i princip stänga ned samhället, en så kallad lockdown. Det finns röster som hävdar att det var vetskapen om att sjukvården var illa rustad för att hantera pandemin som var anledningen till att dessa strikta åtgärder togs; denna artikel i Time går igenom vad Grekland genomfört för att ta sig an pandemin.

Den senaste tiden har uppmärksamheten börjat riktas mot situationen för flyktingarna. Situationen i de läger som de bor och vistas i är ansträngd. Till exempel upptäckte man den 21 april i lägret i Kravidi mer än 100 personer som hade blivit smittade av COVID-19 när man genomförde tester. Totalt lever 470 personer där. Mångdubbelt fler bor i läger som Moria.

Samtidigt riktas uppmärksamheten mot den för Grekland viktiga turismsäsongen. Man försöker rädda det som går att rädda. Regeringen gick i dagarna ut med beskedet att man planerar/hoppas ordna med en turistsäsong på tre månader juli-september, möjligen även införa ett hälsopass för turism.

I och med att IMF räknar med BNP för Grekland år 2020 rasar med 10 procentenheter kan turismen spela en stor vikt för att hejda det ekonomiska fallet. I jämförelse räknar IMF med ett fall på 6,8 procent för Sverige. Timingen för pandemin är med andra ord oläglig. Grekland hade precis börjat återhämta sig.

Just idag är det för övrigt exakt på dagen tio år sedan (dåvarande) premiärministern Georgios Papandreou meddelade att Grekland hade gått med IMFs och EUs reformprogram för att ta sig igenom den kris som landets drabbats av i svallvågorna av den finansiella krisen 2008.

Under dessa tio år genomgick Grekland dramatiska förändringar vad gäller politik och ekonomi, men även i form av sociala förändringar. För Papandreou innebar detta början till slutet för PASOK som en av två dominerande krafter i grekisk politik. How times change.

lördag 18 april 2020

Om akribi

Antikhistorikern Ida Östenberg har skrivit en tänkvärd krönika i Svenska Dagbladet om etik i dessa coronavirustider. Hon lyfter fram ordet akribi och reflekterar kring dess betydelse.

Akribi är ett ord som förpliktigar; det är ett ledord för gott omdöme, något som behövs i stora mått i dagens situation.

Ordet akribi bär för övrigt på en spännande etymologisk resa, som kan vara värd att lyfta fram. Ordet akrobat delar samma rötter som akribi (det fordrar ett stort mått av omdöme och precision hos den som utövar akrobatik) . 

I dagens grekiska har ordet akribi även fått betydelsen dyr (ακριβο), möjligen för att understryka hur högt skattat något är.

Det går nog, om man vill, dra en parallell mellan den resa som ”akribi” har genomgått och engelskans ”dear”. Dear bär i dagligt tal betydelsen ”kär”, men längre tillbaka i tiden bar den även meningen ”dyr”. Därför kan missuppfattningar uppstå t.ex. när man läser ”my dear friend”. Sådana missuppfattningar kan ibland stå en dyrt. Eller som det så träffande låter på engelska: "to cost someone dearly".