Återhämtningen dröjer

Medan andra länder har återhämtat sig efter krisen dröjer återhämtningen i Grekland.

Grekland, tillsammans med Portugal och Italien, hör till en särskild grupp. Det tillhör de länder som ännu inte återhämtat sig efter den omfattande krisen som drog fram över Europa för snart tio år sedan. Financial Times, från vilken bilden ovan är hämtad, har gått igenom tillståndet före och efter krisen. Det är en dyster läsning.

Medan andra länder har återhämtat efter krisen visar FT:s sammanställning att vändningen ännu inte har kommit för Portugal, Italien och Grekland. För Greklands del har landet tappat närmare en fjärdedel av bruttonationalprodukten (BNP). Krisen har lämnat påtagliga spår.

Om FT:s artikel genomgång av den gånga tioårsperiod framstår som dyster, så framstår SvD:s artikel 10/8 om förutsättningarna för Greklands framtid som nykter. I artikeln noteras förvisso att den grekiska centralbanken reviderat upp tillväxttaken samt att BNP väntas stiga till 1.7%. Den tillväxten kommer att bidra till att tappet på 25 procent kommer att minska.

Men artikeln lyfter fram ett antal frågor som reser ett antal frågetecken inför framtiden. En fråga som artikeln ställer är hur Grekland kommer att kunna klara sig utan de stödprogram som löper ut om ett år? Frågetecken finns även, som IMF har påpekat, hur landet kommer att hantera en skuld på 150% av BNP. Det största frågetecknet är dock vad den grekiska regeringen kommer att göra för att ta sig an de hinder, i form av korruption och bristande transparens, som finns för en återhämtning:

"Den största tillväxtbromsen är alltjämt byråkratin, den ineffektiva statsapparaten, skattefusket och nepotismen i den offentliga sektorn."

Den sistnämnda punkten framstår förmodligen som en nyckelfråga för en återhämtning. Journalisten Daphne Papadopoulos iaktaggelse, som hon presenterade den 9 augusti, kan som kan ses som en indikation på hur stor omfattningen är av den rådande utmaningen:

Stelios Pappas, father of Digital Policy Min Nikos Pappas, chosen as president of OASTh, Thessaloniki's recently nationalized urban bus Co.

— Daphne Papadopoulou (@daphnenews) August 9, 2017

Kontraster

Kontrasten är slående jämfört med utgångsläget 2015: 9 av 10 väljare är missnöjda med regeringspartiet SYRIZA. Få saker ser ut att peka på att premiärminister Tsipras kan vända den rådande trenden till valet 2019.

Den senaste mätningen från Public Issue tecknar en tydlig bild. En stor majoritet - mer precist 90 procent - är missnöjda med den SYRIZA-ledda koalitionsregeringen. Lägger man dessutom till att förtroendet för oppositionsledaren Mitsotakis är dubbelt så högt jämfört med premiärminister Tsipras (se bild nedan) bildar detta en slående kontrast jämfört med läget för två år sedan. 

Det finns således inte mycket talar för att premiärminister Tsipras sitter kvar när Grekland går till val om två år. Frågan kan dock ställas: går det att vända på trenden? Mycket kan hinna hända till nästa val. Premiärminister Tsipras är mån om att narrativet som den sittande regeringen omgärdas av ska hinna brytas och bytas ut tills dess. "Det värsta är helt klart bakom oss", har premiärminstern sagt i en intervju som nyligen gavs till The Guardian, med hänvisning till det tredje räddningspaketet som förhandlades fram under närmast dramatiska former sommaren 2015. 

Det finns visst fog för Tsipras tes. Arbetslösheten har sjunkit från 27,9% (när den låg som högst) till dagens 21,7. Den för Grekland viktiga turismnäringen ser ut att gå mot ett rekordår i år. Nyligen lyckades även regeringen att, efter segdragna förhandlingar, kvittera ut ytterligare en delbetalning ur räddningspaketet, vilket bidrog till att en ny likviditetskris liknande den 2015 med snäv marginal kunde undvikas. Dessutom återvände Grekland i förra veckan till obligationsmarknaden - för första gången på flera år - vilket har gett upphov resonemang om att Grekland är på väg att återhämta sig. Allt detta kan bidra till att bilden av regeringen och Tsipras förbättras.

En vändning i opinionen framstår dock i nuläget som en from förhoppning. Det ekonomiska läget i Grekland är och förblir mycket ansträngt (en läsvärd inblick i många företagares vardag ges i de serie av artiklar som Dagens Nyheter publicerade nyligen). Många är de greker som funderar på att flytta: 41% av de unga i landet funderar på att lämna Grekland, enligt Dianeosis. Många har redan gjort det. Den kovändning som premiärminister Tsipras gjorde i juli 2015 - då han först stödde nej-alternativet i en hastigt genomförd folkomröstning för att göra tvärtom - har allvarligt och påtagligt underminerat förtroendet för honom och den SYRIZA-ledda regeringen. Att Tsipras och hans regering har ett sisyfosarbete framför sig inför valet 2019 är förmodligen något av ett understatement.

Ny omröstning, ny prövning

En ny viktig omröstning väntar kommande söndag. Det är troligt att regeringen Tsipras består den kommande prövningen trots intern opposition. Frågetecken har dock uppstått om de ekonomiska följderna av den kommande omröstningen.

En ny vecka, en ny prövning väntar för den grekiska regeringen. Kommande söndag ska det grekiska parlamentet rösta om ett ekonomiskt paket som bland annat består av höjda skatter och höjd moms (vilket Reuters, bland andra, rapporterar om). Utfallet av omröstningen är kritiskt för premiärminister Tsipras. Det kan avgöra om den grekiska staten kan kvalificera sig för en utbetalning från de internationella långivarna, som kommer att sammanträda två dagar senare för att utvärdera om Grekland klarat av sitt beting. Ett misslyckande innebär troligen att en hotande likvidetskris blir till verklighet.

Basscenariot är att premiärminister Tsipras består söndagens omröstning trots tecken på intern opposition. Liknande farhågor restes nämligen inför den kritiska omröstningen för drygt en vecka sedan om den grekiska koalitionsregeringen skulle kunna hålla ihop. Då följde samtliga 153 ledamöter som hörde till SYRIZA och Oberoende Greker partilinjen. Nu är det därför rimligt att anta att partilinjen kommer åtföljas åter igen, särskilt som ett nyvalsscenario - vilket skulle bli följden om inte Tsipras förmår att hålla ihop sin koalition - troligen innebär ett maktskifte.

Det finns dock tecken på intern opposition i premiärministerns parti. Ett möte kommer att hållas idag, tisdag, för att stävja tendenserna till oro, som Kathimerini noterar:

Tsipras is to chair a session of SYRIZA’s parliamentary group on Tuesday to discuss the measures, and the mechanism, in more detail. Tsakalotos [finansminister och informell ledare för Grupp 53, min anmärkning] will be tasked with overcoming the objections of members of SYRIZA’s Group of 53, a radical faction within the party to which he belongs.

Det är inte säkert att Tsipras kan hålla ihop de olika falangerna inom SYRIZA. Därför finns det anledning att följa utfallet av söndagens omröstning.

Oro finns även kring vad de olika åtgärderna som ska röstas igenom kommer att innebära för möjligheterna till ekonomisk återhämtning. Om förslaget att höja momsen till 24% röstas igenom på söndag kommer det innebära att Grekland kommer att ha den näst högsta moms-satsen i EU (se bild nedan). Enbart Sverige har högre moms. Grekland har för övrigt rankats som det land som har den högsta beskattningen för små- och mellanstora företag enligt OECD. Risken är därmed överhängande, om förslagen röstas igenom på söndag i parlamentet, att den ekonomiska återhämtningen dröjer ytterligare.

Lång väg kvar

Den grekiska regeringen och EU har kommit överens om ett nytt stödpaket. Till skillnad mot förra året går förhandlingarna smidigare. Dock lär det dröja tills dess att vändningen kommer och behovet av stödpaket upphör.

Greekovery har varit ett mantra som premiärminister Samaras har upprepat under våren och sommaren 2013. Det verkar som om premiärministern får vänta tills hans ord genljuder. Fortsatta utmaningar väntar snarare landet.

Upp till tio år av kris kan vänta innan en mer positiv utveckling kan skönjas, rapporterar SR idag. Inte blir det bättre av att en grekisk tankesmedja (IOBE) reviderar sina siffror nedåt för Greklands BNP för 2013. BNP väntas krympa med nästan 5 procent i år. Arbetslösheten fortsätter att stiga (för närvarande 26,9%). Håller prognosen i sig är det en utveckling som kan jämföras med depressionen på trettiotalet.

Samtidigt finns det tecken på att krisen håller på att stabiliseras. Idag kan man läsa om att det är fler som blir anställda än som blir avskedade i landet. Visserligen är det inom den säsongsbetonade turismsektorn som står för uppgången i anställda. Dock är det en viktig indikator på en underliggande utveckling. En annan signal är att finansminister Yannis Stournaras ser tecken på att landet kan klara sig resten av året utan fler tillskott än de man kommit överens om.

Allt detta är välkommet. Dock finns det mycket kvar tills dess att en vändning kan komma till stånd. Företagsklimatet är fortfarande negativt. Mycket talar för att en varaktig vändning håller på att byggas upp när landet blir attraktivt för utländska företag att etablera sig i och investera i. Den dag då FDI (ung. utländska direktinvesteringar) varaktigt stiger kan man rimligen tala om att en greekovery är på väg.

Om detta sker återstår att se. För den grekiska regeringen väntar fortsatta utmaningar. Den börda som regeringen blir förmodlingen inte lättare att bära när en av regeringskoalitionsregeringens tre partier har lämnat. Hösten 2013 i Grekland kan mycket väl bli lika turbulent som sommaren 2012.
 

Greekovery?

Det är för tidigt att tala om en Greekovery. Mer rimligt är det att tala om slutet för talet om en Grexit. Kanske kan man sannolikt tala om slutet på början av den långvariga kris som lagit dragits med sedan 2008.

Det var i samband med ett statsbesök i Kina i förra veckan som premiärminister Samaras myntade ett nytt ord. Samaras passade nämligen då på att tala sig varm om en Greekovery är på väg i landet och att det bör ersätta förra årets tal om en Grexit. Det kan finnas en viss befogad grund för premiärministerns initiativ.

I förra veckan släppte den s.k. trojkan loss ytterligare 7,5 miljarder euro av de bail-outmedel som ingår i Grekland omvandlingsprogram. Dessutom meddelade ett ratinginstitut att det uppgraderar Greklands statsobligationer ett par nivåer. Samtidigt fortsätter den grekiska börsen att återhämta sig.
Detta är välkomna signaler.

Samma vecka kom dock signaler om att en grekisk återhämtning dröjer. Den grekiska statistiska myndigheten, Elstat, meddelade att BNP krympte med 5,3% första kvartalet 2013 jämfört med första kvartalet 2012. Det betydde att det var det nittonde kvartalet i rad som ekonomin i landet har krympt. Det är för övrigt den största minskningen inom EU. Som jämförelse kan nämnas att BNP krympte med 0,2% inom eurozonen och 0,1% inom hela EU. Summerat på ett år väntas BNP i Grekland sjunka med 4,5 % 2013. Sedan 2008 har BNP krympt med närmare 28%.

Det slutar dock inte där. Till detta ska läggas till en arbetslöshet på 27%, vilket motsvarar 1,3 miljoner människor som saknar arbete. Utöver detta dras privatiserings-, omdanings- och omstrukteringsprogrammet med besvär, även om det har tagits konkreta steg i linje med överenskommelsen med trojkan. Med besvär dras även återfinansieringen av de grekiska bankerna. Bankerna spelar en nyckelroll för att små- och medelstora företag ska förses med likvidet, så att deras verksamhet kan få fart och resultera i såväl höjda skatteintäkter som sänkt arbetslöshet.

Talet om en greekovery är med andra ord aningen förhastat.

Dock spelar de positiva signalerna en roll. Jämfört med läget för ett år sedan är läget markant förändrat. Den koalitionsregering som tog vid efter två turbulenta val i maj och juni förra året har påbörjat en mödosam resa mot att stabilisera läget i landet. Talet om en Grexit har i det närmaste upphört (det talas dock desto mer om en Brexit). Mycket återstår dock innan läget kan sägas vara gynnsamt.

På den politiska arenan har dock den senaste veckans händelser inte märkts av. I alla fall har de ännu inte fångats upp. Enligt en mätning som publicerades förra veckan (och som återfinns här nedan) fortsätter den opinionsmässiga stiltjen i landet att råda. Framöver kommer det dock bli intressant att följa om väljarna tycker att vinden har vänt eller ej. Fortsättning lär följa.

 

Syriza 28%,
ND 27.5%,
Gyllene gryning 11.5%,
KKE 6.5%,
Pasok 6.5%,
Självständiga greker 6%,
Demokratisk vänster (DIMAR) 5.5%