Gårdagens nederlag för regeringen i omröstningen till presidentposten var väntad. Nu höjs insatserna i det vågspel som regeringen inlett.
Till slut fick regeringens presidentkandidat, den förre EU-kommissionären Stavros Dimas, blott 160 röster i parlamentet. Det var en röst färre än vad många bedömare hade räknat med och långt ifrån de 200 röster som behövs för att vinna valet. Trycket på regeringen har därmed ökat.
Dock är inte spelet över. Två omgångar återstår innan nyval måste utlysas om inte parlamentet kan rösta fram en kandidat. I den tredje omgången sänks dessutom ribban till 180 röster. Detta är något som alla inblandade parter i parlamentet är insatta i. Nu pågår i praktiken ett chickenrace.
Två av de partier som har mycket att förlora på ett nyval är två partier som igår röstade mot regeringens kandidat. Det rör sig om Demokratisk vänster (DIMAR) och Självständiga greker. I dagsläget pendlar de på kring treprocentsspärren. Demokratisk vänster befinner sig rent av sedan en tid tillbaka under den nivån och skulle därmed inte vara kvar i parlamentet om opinionssiffrorna står sig i ett eventuellt nyval nästa år.
Detta sätter agendan för de två återstående omgångarna i parlamentetet: vågar de två partierna att fortsätta rösta emot regeringens kandidat? Vågar regeringen, å sin sida, att köra på samma linje som hittills? Något och någon måste ge vika.
Vad dessa partier kan hoppas på, och vad regeringen förmodligen behöver göra, är att regeringen ger något i utbyte så att Dimas blir vald ny president. Det är med andra ord läge för en klassisk så kallad kohandel. Rösterna från Dimar och Självstädniga greker skulle kunna, om förhandlingarna lyckas, bidra till att regeringen samlar åtminstone 180 röster, så att premiärminister Samaras regering slipper falla. Det vore även en bonus för Demokratisk vänster och Självständiga greker som på så vis köper sig tid i parlamentet.
Samtidigt finns det risker som talar emot ett sådant utfall i en eventuell förhandling. De två sistnämnda partierna, och i synnerhet Självständiga greker, har profilerat sig skarpt gentemot regeringen. De har kritiserat det memorandum som Grekland följer (DIMAR har dock haft en mer pragmatisk hållning) under den grekiska koalitionsregeringens ledning.
Detta kan skapa låsningar i en eventuell förhandling: de båda partierna har nämligen något att tappa genom att ingå i en uppgörelse med regeringen. På något sätt behöver en kompromiss nås och ansikten räddas. Tiden för detta är dock kort. Den 29 hålls den sista omgågen i presidentvalet. Räkna med att nya turer väntar i det vågspel som pågår just nu i det grekiska parlamentet.
Opinionen just nu (Palmos 17e december)
Syriza 28%,
Ny Demokrati 21,9%
Gyllene gryning 5,6%,
KKE 4,7%,
To Potami 4,3%,
Pasok 3,6%
Självständiga greker 3,4%
Antarsya 1,7%
Laos 1,1%,
Till slut fick regeringens presidentkandidat, den förre EU-kommissionären Stavros Dimas, blott 160 röster i parlamentet. Det var en röst färre än vad många bedömare hade räknat med och långt ifrån de 200 röster som behövs för att vinna valet. Trycket på regeringen har därmed ökat.
Dock är inte spelet över. Två omgångar återstår innan nyval måste utlysas om inte parlamentet kan rösta fram en kandidat. I den tredje omgången sänks dessutom ribban till 180 röster. Detta är något som alla inblandade parter i parlamentet är insatta i. Nu pågår i praktiken ett chickenrace.
Två av de partier som har mycket att förlora på ett nyval är två partier som igår röstade mot regeringens kandidat. Det rör sig om Demokratisk vänster (DIMAR) och Självständiga greker. I dagsläget pendlar de på kring treprocentsspärren. Demokratisk vänster befinner sig rent av sedan en tid tillbaka under den nivån och skulle därmed inte vara kvar i parlamentet om opinionssiffrorna står sig i ett eventuellt nyval nästa år.
Detta sätter agendan för de två återstående omgångarna i parlamentetet: vågar de två partierna att fortsätta rösta emot regeringens kandidat? Vågar regeringen, å sin sida, att köra på samma linje som hittills? Något och någon måste ge vika.
Vad dessa partier kan hoppas på, och vad regeringen förmodligen behöver göra, är att regeringen ger något i utbyte så att Dimas blir vald ny president. Det är med andra ord läge för en klassisk så kallad kohandel. Rösterna från Dimar och Självstädniga greker skulle kunna, om förhandlingarna lyckas, bidra till att regeringen samlar åtminstone 180 röster, så att premiärminister Samaras regering slipper falla. Det vore även en bonus för Demokratisk vänster och Självständiga greker som på så vis köper sig tid i parlamentet.
Samtidigt finns det risker som talar emot ett sådant utfall i en eventuell förhandling. De två sistnämnda partierna, och i synnerhet Självständiga greker, har profilerat sig skarpt gentemot regeringen. De har kritiserat det memorandum som Grekland följer (DIMAR har dock haft en mer pragmatisk hållning) under den grekiska koalitionsregeringens ledning.
Detta kan skapa låsningar i en eventuell förhandling: de båda partierna har nämligen något att tappa genom att ingå i en uppgörelse med regeringen. På något sätt behöver en kompromiss nås och ansikten räddas. Tiden för detta är dock kort. Den 29 hålls den sista omgågen i presidentvalet. Räkna med att nya turer väntar i det vågspel som pågår just nu i det grekiska parlamentet.
Opinionen just nu (Palmos 17e december)
Syriza 28%,
Ny Demokrati 21,9%
Gyllene gryning 5,6%,
KKE 4,7%,
To Potami 4,3%,
Pasok 3,6%
Självständiga greker 3,4%
Antarsya 1,7%
Laos 1,1%,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar