måndag 21 februari 2022

Nya valvindar?

Nu börjar det återigen bli intressant att följa den politiska utvecklingen i Grekland: en rad mätningar visar på att Tsipras ställning som den främste oppositionsledaren ser ut att utmanas på allvar; tidigare uträknade KINAL (resterna av det som en gång i tiden var PASOK) har fått vind i seglen; stödet för regeringspartiet Ny Demokrati börjar naggas i kanten. Även om det nuvarande utgångstipset är att Ny Demokrati lär få regera vidare i ett kommande val så finns det ett tydligt tecken på att väljaropinionen börjar röra på sig. Detta inlägg tittar närmare på vad som kan ligga bakom denna utveckling.

Är Tsipras ställning som den främste ledaren för oppositionen hotad på allvar? Raset i mätningen här ovan (och i andra) motiverar denna fråga. Det är en förändring på drygt 23 procentenheter mellan SYRIZA och KINAL, med andra ord ett ordentligt politiskt jordskred. Då denna rörelse har skett inom vänsterblocket (både SYRIZA och KINAL räknas till samma block) så finns det tecken på att väljarna allt mer börjar bli nyfikna på KINAL som främsta utmanare till regeringspartiet Ny Demokrati. Visserligen finns det fortfarande ett gap mellan SYRIZA och KINAL, men när väl en opinion börjar röra på sig är det svårt att hejda den såvida inget sker som ändrar den rådande dynamiken. Det är troligen en tidsfråga när KINAL går om och förbi SYRIZA om denna trend håller i sig.

Varför har det blivit så? En förklaring är förmodligen att väljarna vill se något nytt. Detta nya är troligtvis den nya partiledaren för KINAL, Nikos Androulakis. Androulakis blev vald till ny partiledare för KINAL i december 2021 i konkurrens med mer etablerade namn som Georgios Papandreou (tidigare partiordförande för PASOK och premiärminister) och Andreas Loverdos (tidigare statsråd).

Bakgrunden till partiledarvalet är dock tragisk. Den 11 oktober 2021 lades Fofi (Fotini) Gennimata - KINALs partiledare in på sjukhus. Den bröstcancer som hon behandlats för 2008 hade återkommit. Två veckor senare, den 25 oktober, dog hon. Hennes död skakade om Grekland. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis utlyste den 27 oktober till en nationell sorgedag, dagen som Gennimata lades till den sista vilan. 

Ur denna tragiska och omskakande händelse lades en grund för den utveckling vi ser idag. Androulakis fördel i det partiledarval som följde efter Gennimatas död är att han - till skillnad mot hans utmanare Papandreou och Loverdos - inte kan förknippas med det gamla och med tidigare styret. Född 1979 hör han till en annan och yngre generation. Denna faktor bör inte underskattas. Väljarnas missnöje med PASOK i sviten av den kris som drabbade Grekland banade vägen för SYRIZA, en utmanare som då stod för en annan politik. Missnöjet med Tsipras, mot bakgrund av SYRIZAs turbulenta år vid makten 2015-2019, kanske banar vägen för Androulakis.

Det återstår nämligen att se om Androulakis kan träda fram som en utmanare på riktigt. Tittar man på relaterade mätningar verkar väljarna för närvarande möjligen mer intresserade av en koalition mellan KINAL och SYRIZA snarare än att föredra en renodlad KINAL-regering. Mätningen här nedan visar på att endast 2.7 procent av väljarna stödjer en regering med enbart KINAL. Som jämförelse stödjer 15.7 procent en KINAL-SYRIZA-koalition, medan 11.1 procent stöjder en renodlad SYRIZA-regering. Samtidigt är det på sin plats att påpeka att den nuvarande regeringen är det populäraste alternativet: 26.9 procent av väljarna föredrar en renodlad Ny Demokratiregering.


Utgångstipset är således att Ny Demokrati får regera vidare efter ett val, men med ett svagare väljarstöd. Vad ligger bakom detta? Hanteringen av pandemin, hanteringen av den extrema värmen och de förödande bränderna sommartid, och misslyckandet med att röja snö och hantera följderna av ett kraftigt snöoväder som inträffade nyligen pekas ut som substantiella händelser som bidragit till att gröpa ur stödet för regeringen. 

Tittar man framåt kan väljarstödet gröpas ur ännu mer. Väljarnas försämrade ekonomi kan komma att bli en viktig politisk faktor. Mätningen här nedan visar att inflationen är den utveckling som oroar väljarna främst. 47 procent av väljarna framhävde detta. I likhet med många länder i Europa har även Grekland drabbats av en stigande inflation. I januari i år noterade Elstat, Greklands motsvarighet till SCB, att inflationen stigit till 6.2 procent, vilket är den högst uppmätta nivån i Grekland under de senaste 25 åren. 


Liknande mätningar breddar bilden av en pessimistisk syn på ekonomin bland grekerna. De tre diagrammen här nedan visar i tur och ordning att 71 procent upplever svårigheter i den personliga inkomsten; 57 procent tror att den personliga ekonomin antagligen kommer att försämras; 66 procent tror att det ekonomiska läget i Grekland kommer att försämras. 


Ekonomins kraft som katalysator för förändring kan inte överdrivas. "It's the economy, stupid" är ett slitstarkt och ofta upprepat mantra i dessa sammanhang. Om den nuvarande ekonomiska trenden består kan det i förlängningen bidra till att tippa över vågskålen när Grekland går till val (även om det är fortfarande en bit bort till juli 2023, när nästa val allra senast kan hållas).  En sak är dock klar redan idag: de senaste mätningarna visar entydigt på att den grekiska opinionen återigen börjar röra på sig.  

måndag 4 januari 2021

Regeringsombildning med förändringar på marginalen

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis presenterade idag sin ombildade regering. Den bjöd på få förändringar. Istället kommer troligen uppmärksamheten att riktas på de nya medlemmarna i regeringen.

De allra flesta ministrarna stannar kvar där de är. Till de mer substantiella förändringarna hör att Kostis Hadzidakis flyttar från Energidepartementet till Arbetsmarknads- och Socialdepartementet samt att Makis Voridis får portföljen som inrikesminister, rapporterar Kathimerini.  

Mer uppmärksamhet kommer förmodligen ombildningen generera av att regeringen blir mer diversifierad. I och med att Maria Syregalla, Zetta Makri och Sofia Voultepsi blir medlemmar av regeringen förbättras den skeva könsbalansen i den, något som premiärministern blivit kritiserad för. Grekland får även sin första öppet homosexuella minister när Nicholas Yatromanolakis, som tidigare hört till Potami, får uppgiften att ansvara för modern kultur i Kulturdepartementet.  Dessa fyra nya tillskott i regeringen bidrar troligen till att förändra och vidga vyerna av det politiska livet i Grekland. 

Nota bene: Här finns en sammanställning av den ombildade regeringens medlemmar med tillhörande portföljer. Den nya regeringen svärs in på tisdag den 5 januari.



måndag 20 juli 2020

Om hästens natur och om människans

"Med vilken häst som helst kan vad som helst hända", skriver Aase Berg i Dagens Nyheter. En sådan träffande beskrivning om hästar, och en tidlös sådan. 

Hästar saknar logik, menade Aristoteles. De är irrationella menade han. Det grekiska namnet för häst är "αλογο", alogisk. Det vill säga, någon som står bortom logik. Människan är hästens motsats, menade Aristoteles; människan är "det rationella djuret." 

Men är det verkligen så? Är det möjligen snarare att människan låter sig speglar sig själv i hästens natur? Den impulsiva, reaktiva sidan som hästen ger uttryck för, och som inte låter sig fångas av ord återfinns även hos oss människor. Kanske är det just därför hästar fascinerar människor? Kanske är likheten större än olikheten?

Här är för övrigt en intressant artikel om Aristoteles tankar om hästen.





torsdag 23 april 2020

Grekland och COVID-19

Sett till sina förutsättningar har Grekland tagit sig an följderna av COVID-19 på ett sätt som har överraskat. När läget för Grekland sammanställdes för den 23 april noterades följande uppgifter:

New cases: 55
Total cases: 2,463
Intubated: 52 (average age 66)
Left ICU: 570
Dead: 125 (4 new) 
Average age of dead: 74 
Total number of cases: 59,241

Dessa uppgifter har tolkats som att Grekland, hittills, har lyckats hålla nere de negativa följderna av COVID-19. Det är här överraskningen återfinns. Innan pandemin bröt ut var Greklands situation prekär. Landet hade genomgått ett återtionde av kris som inneburit nedskärningar inom sjukvården, braindrain, galopperande arbetslöshet -  kort och gott ett veritabelt stålbad. 

Vad Grekland gjorde var att man tidigt tog beslut om att i princip stänga ned samhället, en så kallad lockdown. Det finns röster som hävdar att det var vetskapen om att sjukvården var illa rustad för att hantera pandemin som var anledningen till att dessa strikta åtgärder togs; denna artikel i Time går igenom vad Grekland genomfört för att ta sig an pandemin.

Den senaste tiden har uppmärksamheten börjat riktas mot situationen för flyktingarna. Situationen i de läger som de bor och vistas i är ansträngd. Till exempel upptäckte man den 21 april i lägret i Kravidi mer än 100 personer som hade blivit smittade av COVID-19 när man genomförde tester. Totalt lever 470 personer där. Mångdubbelt fler bor i läger som Moria.

Samtidigt riktas uppmärksamheten mot den för Grekland viktiga turismsäsongen. Man försöker rädda det som går att rädda. Regeringen gick i dagarna ut med beskedet att man planerar/hoppas ordna med en turistsäsong på tre månader juli-september, möjligen även införa ett hälsopass för turism.

I och med att IMF räknar med BNP för Grekland år 2020 rasar med 10 procentenheter kan turismen spela en stor vikt för att hejda det ekonomiska fallet. I jämförelse räknar IMF med ett fall på 6,8 procent för Sverige. Timingen för pandemin är med andra ord oläglig. Grekland hade precis börjat återhämta sig.

Just idag är det för övrigt exakt på dagen tio år sedan (dåvarande) premiärministern Georgios Papandreou meddelade att Grekland hade gått med IMFs och EUs reformprogram för att ta sig igenom den kris som landets drabbats av i svallvågorna av den finansiella krisen 2008.

Under dessa tio år genomgick Grekland dramatiska förändringar vad gäller politik och ekonomi, men även i form av sociala förändringar. För Papandreou innebar detta början till slutet för PASOK som en av två dominerande krafter i grekisk politik. How times change.

lördag 18 april 2020

Om akribi

Antikhistorikern Ida Östenberg har skrivit en tänkvärd krönika i Svenska Dagbladet om etik i dessa coronavirustider. Hon lyfter fram ordet akribi och reflekterar kring dess betydelse.

Akribi är ett ord som förpliktigar; det är ett ledord för gott omdöme, något som behövs i stora mått i dagens situation.

Ordet akribi bär för övrigt på en spännande etymologisk resa, som kan vara värd att lyfta fram. Ordet akrobat delar samma rötter som akribi (det fordrar ett stort mått av omdöme och precision hos den som utövar akrobatik) . 

I dagens grekiska har ordet akribi även fått betydelsen dyr (ακριβο), möjligen för att understryka hur högt skattat något är.

Det går nog, om man vill, dra en parallell mellan den resa som ”akribi” har genomgått och engelskans ”dear”. Dear bär i dagligt tal betydelsen ”kär”, men längre tillbaka i tiden bar den även meningen ”dyr”. Därför kan missuppfattningar uppstå t.ex. när man läser ”my dear friend”. Sådana missuppfattningar kan ibland stå en dyrt. Eller som det så träffande låter på engelska: "to cost someone dearly".



måndag 18 november 2019

Framgångsvågen har ebbat ut - Potami på väg att upphöra som parti

Drygt fem år efter det att partiet bildades är Potami att på väg att bli upplöst. Den grekiska mitten håller på att tunnas ut.

Uppgifter från Kathimerini gör gällande att ledningen för Potami (floden) föreslår att partiet upphör med sin verksamhet. I praktiken innebär detta att partiet försvinner. Konsekvensen av detta beslut skulle i sin tur innebära att grekisk mitten tunnas ut ytterligare.

Utvecklingen för partiet är ingen överraskning. Potami fick knappt 1.52% i europarlamentsvalet tidigare i år. Till parlamentsvalet i juli deltog inte partiet alls. Det fick således lämna det grekiska parlamentet (i sällskap med ett annat mittenparti, Enosi Kentron, centerunionen).

Opinionsiffrorna har talat sitt tydliga språk. Partiet har dalat stadigt allt sedan genombrottsåren 2014-2015. Försöken att bilda något som skulle kunna ett mittenvänsterblock tillsammans med Kinal (före detta PASOK) sprack. Det blev något av en dödsstöt för partiet inför valåret 2019.

Man kan fråga sig varför det gick som det gick. Det finns inget enkelt svar. Förutsättningar för partier i den grekiska partipolitikens mitt finns där, om man utgår ifrån opinionsmätningar.

Om man tillåter sig spekulera så finns det troligen tre faktorer som spelar in. Den första har att göra med något som kan beskrivas som ett imageproblem. Det finns en vag uppfattning i Grekland om vad liberalism är och vad det står för. Liberalism associeras om något med nyliberalism.

Den andra faktorn är Potami misslyckats att på ett entydigt sätt kunna svara på varför en väljare ska lägga sin röst på ett mittenparti. Det är med andra ord en fråga om relevans.

Den tredje och sista faktorn har att göra med trovärdighet. Allt sedan partiet bildades 2014 har partiet bytt kurs likt en flipperkula. Partiet slog igenom i europaparlamentsvalet 2014. Från att deklarerat att partiet skulle sålla sig till den liberala ALDE-gruppen hoppade partiet över till den socialdemokratiska gruppen. Sidbytet kan förvisso förklaras med att Potami i det stadiet fortfarande sökte efter sin egen ideologiska identitet. Mer problematisk för partiet var misslyckandet att hitta en form för samarbete med KINAL - och framför allt att skapa en gemensam partipolitisk plattform. Partiet var inte något som skulle kunna uppfattas som vare sig socialliberalt eller socialdemokratiskt. Det var något varken eller. Taget tillsammans har dessa tre faktorer bidragit till att framgångsvågen för Potami ebbat ut.

måndag 8 juli 2019

Mitsotakis ny premiärminister i Grekland

Det blev som väntat ett maktskifte i Grekland. Valresultatet bjöd även på ett antal överraskningar.

Mitsotakis ny grekisk premiärminister
När rösterna räknats klart blev utfallet av valet det förväntade. Det blev ett maktskifte. Med nästan 40% av rösterna bakom sig står det klart att Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering i Grekland. Utfallet blev så pass tydligt att Ny Demokrati får egen majoritet i parlamentet (i det grekiska valsystemet tilldelas det största partiet 50 extra mandat). Det är ett trendbrott. Det är första gången sedan 2009 som ett parti ensamt kan bilda regering i Grekland. Mitsotakis har utlovat en rivstart ifall han skulle få väljarnas förtroende att bilda regering. Det återstår att se hur han lyckas.

Har den populistiska vågen ebbat ut?
Att nyfascistiska Gyllene Gryning åker ur parlamentet är nog en av valets största överraskningar. Partiet samlade 2,93% av rösterna, det vill säga hamnar under treprocentspärren för att erhålla mandat i det grekiska parlamentet. Lägg dessutom till att högernationalistiska/populistiska Oberoende Greker åker ut samt att vänsterpopulistiskt anstrukna SYRIZA förlorade makten så finns det troligen fog för att hävda att den populistiska vågen har ebbat ut. Årminstone för tillfället. Att man inte kan definitivt kan dra denna slutsats beror troligen på två anledningar. Den första är att det nybildade högernationalistiska Grekisk Lösning kommit in parlamentet (med 3,7%); Grekisk Lösning har troligen tagit en hel del väljare från Gyllene Gryning. Den andra anledningen är att grogrunden för att populistisk retorik ska få fäste finns kvar; arbetslösheten är med dryga 18% mycket hög och landet har långt ifrån hämtat sig från den långvariga ekonomiska krisen.

SYRIZA går tillbaka men Tsipras är långtifrån uträknad
Förlusten av regeringsmakten är kännbar. Tsipras lär troligen bli kritiserad internt. Det finns dock ett antal faktorer som bidrar till att det är för tidigt att räkna ut Tsipras. Den första är att valförlusten inte är så kännbar som man kan tro. Partiet fick i valet 31,53% av rösterna. Detta bör jämföras med de 35,46% som partiet samlade i det föregående valet, det vill säga i september 2015. Det finns troligen fler faktorer som talar emot Tsipras, men man bör hålla i åtanke att valresultatet innebär och bekräftar att SYRIZA blir med god marginal det största oppositionspartiet i grekisk politik.

Fler överraskningar i valet
Allt som allt åker fyra partier ut ur det grekiska parlamentet. Utöver redan nämnda Gyllene Gryning och Oberoende greker får Floden (Potami) och Centerunionen lämna. De två sistnämnda är mittenpartier som, om man tolkar väljarnas dom, inte lyckats göra ett avtryck i grekisk politik. Två andra partier får träda in i deras ställe. Högernationalistiska Grekisk lösning har redan nämnts. Partiet samlade troligen mycket att sitt stöd genom sitt motstånd mot Prespesavtalet, den överenskommelse som Grekland och Nordmakedonien träffat för att lösa den politiskt infekterade namnfrågan. Mycket talar dock för att det politiska intresset kommer att riktas mot det andra partiet som lyckats ta sig över treprocentsspärren. Med 3,44% och 9 mandat blir Yannis Varoufakis parti MeRA25 det minsta partiet i det grekiska parlamentet. Det bör dock inte vara ett hinder för Varoufakis. Hans politiska retorik är, om uttrycket tillåts, lika färgstark som hans skjortor.