På årets sista dag upplöste premiärminister Samaras det grekiska parlamentet. Nu stundar val. Redan nu kan man konstantera att valets efterspel ser ut att bli invecklat.
När väl uppståndelsen från måndagens besked om nyval nu lägger sig börjar en insikt växa fram. Det kommer att bli svårt att bilda en handlingskraftig regering efter valet i januari, om opinionsiffrorna här nedan står sig:
SYRIZA 29,5%
Ny Demokrati 25%
Gyllene gryning 6%
Potami 5%
KKE 5%
PASOK 4%
Självständiga greker 2%
Övriga 8.5%
(Källa: SKAI, publicerad 30/12)
Anledningen är, om opinionsiffrorna här ovan blir verklighet, att inget parti ensamt kan bilda regering. Förvisso tillämpar det grekiska valsystemet förstärkt proportionalitet. I korthet innebär detta upplägg att det största partiet ges 50 mandat extra i parlamentet (av de totalt 300 som finns). Tanken är att ge förutsättningar för en regering som har majoritet i parlamentet och på så vis kan driva igenom sin politik. Men även om bonusmandaten räknas in räcker inte de nuvarande opinionssiffrorna till för att ett parti ensamt kan bilda regering efter valet den 25 januari.
En koalitionsregering ser således ut att bli följden. Det kommer dock att bli svårt att bilda en sådan regering. Prognosen pekar för närvarande på att SYRIZA får uppdraget att bilda regering. Dock är urvalet av partners begränsat.
Demokratisk vänster (DIMAR) har pekas ut som en trolig koalitionspartner. Demokratisk vänster är dock för närvarande på väg att hamna utanför parlamentet. Partiet har försvunnit helt i opinionsmätningarna de senaste månaderna. Även om Demokratisk vänster, som det har spekulerats i, rent av går ihop med SYRIZA innan valet hålls (och på så vis återvänder till det parti ur vilket det en gång bröt sig ur) är det tveksamt om det räcker till. Demokratisk vänster har varit den största förloraren, sett till den fallande utvecklingen av opinionsstöd, allt sedan parlamentsvalet 2012.
Ett annat parti som har pekats ut som koalitionspartner är Självständiga greker. Även denna konstellation är problematisk. Det som förenar de två partierna är motståndet mot det s.k. memorandumet samt den EU-kritiska inställningen. Det är nog allt. I praktiken blir det, för att uttrycka sig försiktigt, svårt att förena ett vänster- och ett högerradikalt/populistiskt parti i en regering som ska fatta gemensamma beslut. Dessutom befinner sig Självständiga greker klart under treprocentsspärren.
Man kan fråga sig om KKE och PASOK är tänkbara koalitionspartners. Sannolikheten för detta är mycket låg: KKE har vid upprepade tillfällen sagt att det ensamt vill bilda regering. Man kan även förmoda att PASOK inte vill samarbeta med ett parti till vilket det har förlorat en mycket stor del av sina väljare. PASOK har dessutom sina egna utmaningar att hantera (mer om detta i ett kommande blogginlägg).
Återstår då Potami. Den nyckelroll som partiet spekulerats i att spela - sedan det bildades och efter dess framgång i EU-valet - ser ut att bli verklighet. Dock utgör det relativt unga partiet okänd materia (partiet bildades så sent som i vintras i år). Ingen vet riktigt var det står i sakpolitiska frågor. Partiet har sagt sig stödja reformer och är EU-vänligt men vill se en mildare tillämpning av det s.k. memorandumet. Det som gör att partiet är intressant för övriga är att det sagt sig vilja samarbeta med andra partier i parlamentet. Med andra ord är dess förhandlingsläge gott (om opinionssiffrorna står sig).
Potami är således även intressant för Ny Demokrati. Ny Demokrati ska inte räknas ut, även om det ligger efter Syriza i opinionen. Valet kan komma att handla om regeringsduglighet, vilket kan tänkas gynna de avgående regeringspartierna (inte heller får PASOK räknas ut helt). Mycket kan hända inom en månad.
Redan nu kan man dock inse att det kommer att bli svårt att bilda en regering. Även om Potami räknas in som en tänkbar koalitionspartner är det frågan om mandatunderlaget räcker till. Följden kan mycket väl bli en andra valomgång.
Uppdatering 2/1: Det tänkta samarbetet mellan SYRIZA och Demokratisk vänster ser ut att inte bli av. Det är en detalj som är värd att uppmärksamma.
När väl uppståndelsen från måndagens besked om nyval nu lägger sig börjar en insikt växa fram. Det kommer att bli svårt att bilda en handlingskraftig regering efter valet i januari, om opinionsiffrorna här nedan står sig:
SYRIZA 29,5%
Ny Demokrati 25%
Gyllene gryning 6%
Potami 5%
KKE 5%
PASOK 4%
Självständiga greker 2%
Övriga 8.5%
(Källa: SKAI, publicerad 30/12)
Anledningen är, om opinionsiffrorna här ovan blir verklighet, att inget parti ensamt kan bilda regering. Förvisso tillämpar det grekiska valsystemet förstärkt proportionalitet. I korthet innebär detta upplägg att det största partiet ges 50 mandat extra i parlamentet (av de totalt 300 som finns). Tanken är att ge förutsättningar för en regering som har majoritet i parlamentet och på så vis kan driva igenom sin politik. Men även om bonusmandaten räknas in räcker inte de nuvarande opinionssiffrorna till för att ett parti ensamt kan bilda regering efter valet den 25 januari.
En koalitionsregering ser således ut att bli följden. Det kommer dock att bli svårt att bilda en sådan regering. Prognosen pekar för närvarande på att SYRIZA får uppdraget att bilda regering. Dock är urvalet av partners begränsat.
Demokratisk vänster (DIMAR) har pekas ut som en trolig koalitionspartner. Demokratisk vänster är dock för närvarande på väg att hamna utanför parlamentet. Partiet har försvunnit helt i opinionsmätningarna de senaste månaderna. Även om Demokratisk vänster, som det har spekulerats i, rent av går ihop med SYRIZA innan valet hålls (och på så vis återvänder till det parti ur vilket det en gång bröt sig ur) är det tveksamt om det räcker till. Demokratisk vänster har varit den största förloraren, sett till den fallande utvecklingen av opinionsstöd, allt sedan parlamentsvalet 2012.
Ett annat parti som har pekats ut som koalitionspartner är Självständiga greker. Även denna konstellation är problematisk. Det som förenar de två partierna är motståndet mot det s.k. memorandumet samt den EU-kritiska inställningen. Det är nog allt. I praktiken blir det, för att uttrycka sig försiktigt, svårt att förena ett vänster- och ett högerradikalt/populistiskt parti i en regering som ska fatta gemensamma beslut. Dessutom befinner sig Självständiga greker klart under treprocentsspärren.
Man kan fråga sig om KKE och PASOK är tänkbara koalitionspartners. Sannolikheten för detta är mycket låg: KKE har vid upprepade tillfällen sagt att det ensamt vill bilda regering. Man kan även förmoda att PASOK inte vill samarbeta med ett parti till vilket det har förlorat en mycket stor del av sina väljare. PASOK har dessutom sina egna utmaningar att hantera (mer om detta i ett kommande blogginlägg).
Återstår då Potami. Den nyckelroll som partiet spekulerats i att spela - sedan det bildades och efter dess framgång i EU-valet - ser ut att bli verklighet. Dock utgör det relativt unga partiet okänd materia (partiet bildades så sent som i vintras i år). Ingen vet riktigt var det står i sakpolitiska frågor. Partiet har sagt sig stödja reformer och är EU-vänligt men vill se en mildare tillämpning av det s.k. memorandumet. Det som gör att partiet är intressant för övriga är att det sagt sig vilja samarbeta med andra partier i parlamentet. Med andra ord är dess förhandlingsläge gott (om opinionssiffrorna står sig).
Potami är således även intressant för Ny Demokrati. Ny Demokrati ska inte räknas ut, även om det ligger efter Syriza i opinionen. Valet kan komma att handla om regeringsduglighet, vilket kan tänkas gynna de avgående regeringspartierna (inte heller får PASOK räknas ut helt). Mycket kan hända inom en månad.
Redan nu kan man dock inse att det kommer att bli svårt att bilda en regering. Även om Potami räknas in som en tänkbar koalitionspartner är det frågan om mandatunderlaget räcker till. Följden kan mycket väl bli en andra valomgång.
Uppdatering 2/1: Det tänkta samarbetet mellan SYRIZA och Demokratisk vänster ser ut att inte bli av. Det är en detalj som är värd att uppmärksamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar