Budgeten röstades igenom men oenigheten om social utdelning består.
Med röstsiffrorna 153 mot 144 röstades igår regeringens budget för 2018 igenom det grekiska parlamentet, rapporterar bland andra Kathimerini. Enligt premiärminister Tsipras är budgeten för det kommande året det sista under det nuvarande bailoutprogrammet. Det kan i sin tur tolkas att budgeten för 2019, ett valår, lär bli mer frikostig.
Att ett öga redan nu är riktat för 2019 märks i budgeten för det kommande året. Den aviserade höjningen av ö-momsen (till samma nivå som för övriga Grekland) för ett antal grekiska öar (däribland Lesvos och Chios) skjuts upp med ytterligare ett halvår. Dröjsmålet motiveras med att dessa öar tagit emot ett mycket stort antal flyktingar. En subventionerad moms (relativt övriga Grekland) kan därmed fortfarande behövas, skulle regeringen troligen resonera.
Mer fokus kom att riktas till att den så kallade sociala utdelningen (ett riktat engångsbelopp till särskilt behövande grupper) som återigen delas ut. Unga arbetslösa mellan 18-24 kommer att tilldelas ett engångsbelopp på 400 euro. För boende i Mandra, som förra månaden drabbades av en översvämning med tragiska konsekvenser, vilka inte har kunnat återgå i arbete kommer att tilldelas ett belopp på 650 euro.
Såväl momsen som den sociala utdelningen har stött på kritik. Att ta bort den subventionerade momsen för öar har varit ett villkor i det grekiska bailoutprogrammet som Grekland har gått med på. Den sociala avkastningen går på tvären mot kravet att Grekland ska sanera sin ekonomi (även om den enligt den grekiska regeringen uppnås genom riktade insatser för att öka statens intäkter). Med andra ord går den grekiska regeringen i klinch mot EU, IMF och ECB.
Det finns en uppenbar risk i regeringens val att åter dela ut ett riktat belopp genom en så kallad social utdelning. Det kan påverka landets möjligheter att återhämta sig ekonomiskt och öka spänningen i det förhandlingar som ännu pågår mellan Grekland och dess långivare. Erfarenheten från förra gången pekar på detta, som Macropolis påpekar:
Momsen och utdelningen, men även budgeten i sin helhet, har även kritiserats av oppositionen. Kyriakos Mitsotakis, partiordförande för Ny Demokrati, hävdar att budgeten för 2018 underminerar Greklands möjligheter att återhämta sig ekonomiskt.
Även om det fortfarande är långt till 2019 är det intressanta att notera ett begynnande fokus inför det kommande valet. Regeringens budget är ett tydligt sådant tecken. Temperaturen i grekisk politik, som har varit rätt ljummen under större delen av 2017, har med andra ord höjts. Den kommer med stor sannolikhet att höjas ytterligare.
Med röstsiffrorna 153 mot 144 röstades igår regeringens budget för 2018 igenom det grekiska parlamentet, rapporterar bland andra Kathimerini. Enligt premiärminister Tsipras är budgeten för det kommande året det sista under det nuvarande bailoutprogrammet. Det kan i sin tur tolkas att budgeten för 2019, ett valår, lär bli mer frikostig.
Att ett öga redan nu är riktat för 2019 märks i budgeten för det kommande året. Den aviserade höjningen av ö-momsen (till samma nivå som för övriga Grekland) för ett antal grekiska öar (däribland Lesvos och Chios) skjuts upp med ytterligare ett halvår. Dröjsmålet motiveras med att dessa öar tagit emot ett mycket stort antal flyktingar. En subventionerad moms (relativt övriga Grekland) kan därmed fortfarande behövas, skulle regeringen troligen resonera.
Mer fokus kom att riktas till att den så kallade sociala utdelningen (ett riktat engångsbelopp till särskilt behövande grupper) som återigen delas ut. Unga arbetslösa mellan 18-24 kommer att tilldelas ett engångsbelopp på 400 euro. För boende i Mandra, som förra månaden drabbades av en översvämning med tragiska konsekvenser, vilka inte har kunnat återgå i arbete kommer att tilldelas ett belopp på 650 euro.
Såväl momsen som den sociala utdelningen har stött på kritik. Att ta bort den subventionerade momsen för öar har varit ett villkor i det grekiska bailoutprogrammet som Grekland har gått med på. Den sociala avkastningen går på tvären mot kravet att Grekland ska sanera sin ekonomi (även om den enligt den grekiska regeringen uppnås genom riktade insatser för att öka statens intäkter). Med andra ord går den grekiska regeringen i klinch mot EU, IMF och ECB.
Det finns en uppenbar risk i regeringens val att åter dela ut ett riktat belopp genom en så kallad social utdelning. Det kan påverka landets möjligheter att återhämta sig ekonomiskt och öka spänningen i det förhandlingar som ännu pågår mellan Grekland och dess långivare. Erfarenheten från förra gången pekar på detta, som Macropolis påpekar:
"The main goal of being included in the European Central Bank’s QE programme was missed as the ECB required assurances about the country’s long-term debt sustainability and Germany was not willing to discuss even the medium-term debt relief measures, which were eventually pushed back to the end of the programme in 2018.Samtidigt finns det en motivation till regeringens val att ta denna risk. Premiärminister Tsipras befinner sig, vilket påpekades i förra inlägget, under tryck att göra en vänstergir och genomföra en slags återställarpolitik, för att göra väljare och partifraktioner inom Syriza glada. Möjligen gör regeringen en politisk kalkyl och finner att möjligheterna är större än riskerna.
The months that followed were ridden with uncertainty and the economy slowed down. To seal a deal at last June’s Eurogroup, Tsipras agreed to additional fiscal measures worth 2 percent of GDP in the form of pension cuts and tax hikes for 2019 and 2020, mostly to appease the fiscal concerns of the International Monetary Fund."
Momsen och utdelningen, men även budgeten i sin helhet, har även kritiserats av oppositionen. Kyriakos Mitsotakis, partiordförande för Ny Demokrati, hävdar att budgeten för 2018 underminerar Greklands möjligheter att återhämta sig ekonomiskt.
Även om det fortfarande är långt till 2019 är det intressanta att notera ett begynnande fokus inför det kommande valet. Regeringens budget är ett tydligt sådant tecken. Temperaturen i grekisk politik, som har varit rätt ljummen under större delen av 2017, har med andra ord höjts. Den kommer med stor sannolikhet att höjas ytterligare.
