Fortfarande jämnt

Mätningarna pekar fortfarande på en jämnt val med en oviss vinnare. 

Det jämna läget består. I denna mätning, som genomförts av Makedoniens universitet och publicerades av SKAI igår, har Ny Demokrati en knapp ledning före SYRIZA. En halv procentenhet är en förhållandevis liten marginal. Den rimliga slutsats man kan dra utav denna mätning är att det är fortfarande oklart vilket parti som kommer att bli störst och därmed, genom att bli tilldelat 50 viktiga bonusmandat, kan avgöra vem och vilka som får styra landet. 

Fokus under den knappa tid som återstår fram till valet på söndag lär därför hamna på den grupp osäkra väljare som bestämmer sig sent. Intresset kommer även riktas mot mobilisering (att verka för att sympatisörer går till vallokalen och röstar) vilket kan påverka valresultatet, eftersom valdeltagandet ser ut att bli lågt (under 65%) och varje röst därmed kan få ett större utslag. SYRIZA kan drabbas särskilt av detta eftersom dess ungdomsförbund, som spelade en viktig roll i valkampanjen i januari, deklarerat att det inte kommer att hjälpa partiet i valrörelsen. Valresultatet är med andra ord långt ifrån givet.

Mest intressant med denna mätning är att den innehåller resultat från den direktsända tv-debatten mellan SYRIZAs och Ny Demokratis partiledare som hölls i måndags. Det blev i praktiken en oavgjord tillställning. 30,5% tycker att Alexis Tsipras (SYRIZA) vann debatten, medan 31% procent tycker att Evangelos Meimarakis (Ny Demokrati) gjorde bäst ifrån sig. Det är talande att 34,5% tycker att ingen vann debatten och att 74% av de tillfrågade uppger att de känner sig likgiltiga efter debatten.

Förmodligen säger detta en del om valrörelsen, som upplevs som dämpad och lågmäld. Kontrasten jämfört med stämningen i valet i januari, som var långt mer animerad än den idag, är tydlig.


Ps. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik, ekonomi och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.

Om partiledardebatten

Många var frågorna. Svaren var få. I gårdagens debatt mellan partiledarna Alexis Tsipras och Evangelos Meimarakis lämnades dock ett antal punkter och intryck som kan vara intressanta att uppmärksamma. 

- En bred koalition mellan SYRIZA och Ny Demokrati är i praktiken utesluten. Meimarakis upprepade ännu en gång att han är öppen för en blocköverskridande koalitionsregering i vilken SYRIZA kan ingå. Tsipras beskrev en sådan konstellation som onaturlig. Med mindre att Tsipras genomför en u-sväng efter valet är det svårt att se hur han kan tänka sig att ingå i en regering med Ny Demokrati. Det blir antingen en progressiv eller konservativ regering, svarade Tsipras i debatten. Detta besked kan komplicera regeringsbildningen efter valet.

- Tsipras öppnar däremot för en koalition med PASOK och Potami. Det kan förvisso ses som en u-sväng jämfört med vad Tsipras tidigare har sagt under valrörelsen, då han har efterfrågat en tydlig majoritet för SYRIZA från väljarna. Detta besked kan dock även tolkas som en anpassning till det rådande opinionsläget. 

- Ett stående intryck från debatten är att Meimarakis sökte skapa bilden av sig själv som en brobryggare och som en politiker som siktar på att skapa en konsensus för att driva igenom reformerna i det tredje stödpaketet som förhandlades fram i juli. Denna hållning är något som det finns ett ökande stöd för i opinionen: en samlingsregering är något som väljarna är öppna för. Meimarakis ambition underminerades dock när denne i samband med debatten gick i häftig polemik med Tsipras i områden som korruption och den aktuella flyktingfrågan.

- Tsipras, å sin sida, sökte skapa bilden av sig själv som reformator och som en kontrast till Meimarakis och Ny Demokrati, som Tsipras sökte förknippa med en politik som hör det förgångna till. Denna hållning i debatten är även i linje med SYRIZAs valslogan som lyder "Vi vinner morgondagen" (Kerdizoume to avrio). Samtidigt innebär denna hållning att den inbjuder till granskning: vad har Tsipras åstadkommit under sin tid vid makten? Detta är en fråga som väljarna ställer sig.

- Det är oklart om Meimarakis och Tsipras budskap får ett önskat gensvar hos väljarna. Frågan om avsändarens trovärdighet kan nämligen avgöra hur budskapet uppfattas och värderas. Båda parter har en del att bevisa om de bära upp anspråken att vara en brobyggare respektive reformator. Det är en fråga vars svar möjligen kommer att meddelas av väljarna först på valdagen.

Debattens huvudsakliga syfte för de båda partiledarna var rimligen att elda på de egna sympatisörerna och övertyga de osäkra väljarna. Om detta lyckas är en annan fråga. Hittills har valrörelsen varit allt annat än eldfängd och de osäkra väljarna långt ifrån övertygade.

Ps. Den som vill ta del av en genomgång av debatten kan läsa denna sammanställning av Kathimerini. En mer utförlig genomgång av debatten finns i denna artikel av To Vima.

Replikerar europaparlamentariker Malin Björk (V)

Det är roligt att se att det finns ett intresse för att debattera och diskutera grekisk och europeisk politik. I måndags replikerade europaparlamentariker Malin Björk (V) på den artikel jag skrivit för Europaportalen angående det låsta läget som den grekiska regeringen försatt sig i under förhandlingarna med EU. Björks resonemang i sin replik är dock på många sätt märkliga. Idag har Europaportalen publicerat en replik som jag lämnat till Björk. I korthet skriver jag att debatten om Grekland bör föras på ett seriöst och konstruktivt sätt och utan att använda sig av medvetna missförstånd: 

"Jag tycker därför att det är djupt beklagligt att Björk medvetet missförstår och pådyvlar mig avsikter och åsikter jag inte har. Vi förlorar alla på ohederligt förda debatter. Värre är dock att det förstör möjligheterna till en seriös diskussion. För är det något som Grekland och även andra länder som befinner i samma sits behöver, så är det en konstruktiv diskussion om hur steg mot en hållbar återhämtning ska tas. Låt oss koncentrera oss på det."

Om en debatt

Att närmare 350 stycken samlats på plats för en debatt - och drygt 3000 följde den på nätet - om landet förändrats till en följd av av att partier likt Gyllene Gryning dykt upp på den politiska arenan kan tolkas på olika vis. En är att det finns ett intresse för hur man med demokratiska medel ska möta en politisk utmaning. En annan är att landet förutom att hantera en akut skuldkris  har kommit till insikt att man har ännu en kris att föra en debatt kring, den att rättsstaten sätts på prov. En tredje tolkning är att debatten helt enkelt kan ses som ett försök att sätta sig in i en händelseutveckling som väcker både oro och engagemang. I vilket fall som helst väckte debatten, som hölls i onsdags i förra veckan, uppmärksamhet. 



(Debatten förs på grekiska och börjar 10 minuter in i videoklippet)

Den politiska och ekonomiska turbulensen i Grekland under senare år har förändrat landet på ett sätt som tidigare hade ansetts som osannolikt. Gamla, etablerade partier har krympt eller rent av splittrats, medan nya dykt upp och vuxit. Många tidigare uppfattningar har välts över ände eller satts på prov.

Ett av de partier som väckt uppmärksamhet på senare tid är Gyllene Gryning. Partiet tog sig in i det grekiska parlamentet i valen i maj och juni 2012. Partiet har idag 18 mandat i parlamentet och ett växande stöd i opinionen. I en del mätningar noteras partiet som tredje största parti. Men så sent som i valet 2009 röstade knappt 0,29% på partiet. Det är en anmärkningsvärd utveckling, för att uttrycka det försiktigt.*

Värt att uppmärksamma är att Gyllene Gryning söker arbeta på fler arenor än enbart den parlamentariska. Partiet söker väcka sympati bland väljare genom att dela ut mat, men även genom andra aktiviteter. Detta kan förklara en del av partiets plötsliga genombrott på den politiska arenan. Denna artikel i The Guardian tecknar ett initierat porträtt om partiets strategi:

"Deliberately, inexorably, Golden Dawn is moving into the gaps left open by the crippled Greek state. Its strategy is a blend of seduction and extortion, the exploitation of need backed by the threat of violence. To its existing "solidarity projects" – "Food for Greeks only" and "Blood for Greeks only" – the party has now added a third: "Jobs for Greeks only". Golden Dawn members are visiting workshops and factories, counting and publicising the number of foreign workers there, "encouraging" employers to hire Greeks instead. But its biggest success has been the provision of "security", with the collusion of the authorities: the intimidation of migrants, protection of Greek shops, vigilante patrols." (The Guardian)

En slutsats som kan dras ur artikeln, om uppgifterna i den är korrekta, är att rättsstaten i Grekland sätts på prov. Prövningen är dock snarare allmän. Den kommer inte enbart från ett håll och ett parti. Kontentan är helt enkelt att allt detta bidrar till att skapa ett tryck på de politiska partierna att komma med konstruktiva lösningar om hur Grekland ska ta sig ur det läge som landet befinner sig i. Detta formar ytterligare en dimension till den kris som den grekiska koalitionsregeringen har ta sig an, förutom den ekonomiska och sociala.

Grekland är för övrigt inte ensamt i att befinna sig i en sits där partier liknande Gyllene Gryning växer fram. Som Martin Ådahl skriver i en krönika för Fokus upprepar sig mönstret i länder som Norge, Finland, Holland, Österrike, Belgien, Frankrike, Schweiz, Ungern, Italien och inte minst i Sverige. Lösningen är, som Ådahl skriver, "att likt Soran Ismail ta debatten, det finns inga genvägar." Detta i sin tur bidrar med ytterligare en tolkning till den debatt som fördes i förra onsdagen i Grekland.

* Mer om partiet och dess bakgrund kan man läsa i ett tidigare inlägg på denna blogg.