Slutet för den populistiska vågen?

Har den populistiska vågen ebbat ut? Vänsterpopulistiska SYRIZA gick bakåt i valet den 26:e maj och den tidigare regeringspartnern, högerpopulistiska Oberoende greker (ANEL) hamnar utanför treprocentsspärren.   

Ett chockresultat för premiärminister Tsipras

Valresultatet den 26:e maj är något av en chock. Inför valet hade premiärminister Tsipras presenterat en rad vallöften i ett försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati. När rösterna räknats i valet till europaparlamentet samlar Ny Demokrati 33,1% av rösterna jämfört med SYRIZAs 23,8%. Gapet förblev i princip oförändrat. Ny Demokrati gick även fram i de regionala valen som hölls samma dag, med klara segrar i fem av tretton regioner (i sju andra regioner väntar en andra valomgång). I symboliskt viktiga Aten ser Kostas Bakoyannis ut att vinna valet som borgmästare. Kyriakos Mitsotakis ser ut att ha avgått med segern i styrkemätningen mellan honom och premiärminister Tsipras.

Grekland går till valurnorna igen
Vidden av valresultatet (samt att Tsipras regeringsunderlag ser ut att minska ytterligare och närmast bli ohållbart) bidrog sannolikt till att premiärministern lämnade beskedet om nyval samma kväll som det preliminära valresultatet blev offentligt. Mycket talar för att valet till det grekiska parlamentet kommer att hållas den 7:e juli.

Slutet för den populistiska vågen?

Den stora överraskningen är dock att väljarna tycks ha stått på sig. Missnöjet över utvecklingen i Grekland under mandatperioden har inte rubbats av de vallöften som SYRIZA presenterat. Därmed uppstår frågan: har den populistiska vågen ebbat ut? Det är inte bara vänsterpopulistiska SYRIZA som drabbats. Även den tidigare koalitionspartnern, högerpopulistiska och nationalistiska Oberoende greker (ANEL) har gått kraftigt tillbaka. ANEL samlar 0.8% när rösterna räknats samman och hamnar således utanför Europaparlamentet.

Väljerna höjer kraven: småpartierna hamnar utanför

En läsning av valresultatet är att väljarna allt mer ställer krav på sina politiker. Det gäller inte enbart de styrande partierna utan över hela det politiska spektrumet: Centerunionen hamnar utanför (och ser ut att implodera i parlamentet som en följd av inbördes stridigheter och avhopp). Populistiska Pleusi eleufterias, Laiki Enotita, DieM 25 hamnar klart under treprocentsspärren. Utanför europaparlamentet hamnar även vänstermittenpartiet Floden (To Potami). Partiets ledare, Stavros Theodorakis, har meddelat att han avser att avgå sedan partiet tappat mer än tre av fyra väljare jämfört med föregående val.

Två högerextrema partier till europaparlamentet

Valresultatet bjöd på ytterligare en överraskning. Det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (4,88%) halverades jämfört med föregående val till europaparlamentet (9,39%). Mycket talar för att partiet tappade många av sina röster till ett annat högerextremt parti, Grekisk Lösning (4,18%). Partiet är en motståndare till Prespesavtalet och samlar många av sina röster i norra Grekland. 

För tidigt att dra slutsatser?
Nick Malkoutzis argumenterar att det möjligen är för tidigt att dra slutsatsen att populismens tid är över - även Ny Demokrati har lagt fram vallöften som kan tolkas som populistiska. Även i Ny Demokrati finns det politiker, som t.ex. Adonis Georgiadis, som framstår som populistiska. Ett visst mått av försiktighet när valresultatet tolkas kan vara på sin plats.

En förändrad dynamik

Trots ovanstående brasklapp finns det en summering som kan dras. En följd av valresultatet är att dynamiken i grekisk politik går i en tydlig riktning. Ny Demokrati ser ut att få uppdraget att bilda regering när kommande val till parlamentet hålls. Frågan är hur stor marginalen kommer att bli, och om partiet kommer att behöva stöd från ytterligare ett parti (troligtvis socialdemokratiska KINAL) för att bilda en majoritet i det grekiska parlamentet. 

Status quo

Läget är, i princip, oförändrat trots överenskommelsen som offentliggjordes i måndags mellan Grekland och dess (europeiska) långivare. Dödläget påverkas även att långivarna oeniga sinsemellan: EU och IMF har inte kommit överens om vägen framåt för Grekland. Detta kan få konsekvenser för den grekiska regeringen och dess möjligheter att undvika nyval.

Beskedet i måndags mötes nog i initialt med jubel och glädje på många håll. Därefter följdes det av förvirring. Grekland och dess långivare tycktes ha nått en överenskommelse vilket skulle öppna för att landet får klartecken att kvittera ut nya pengar. Dessutom fanns tecken på att Grekland skulle komma ifråga för skuldlättnader, ja till och med föremål för en nedskrivning av dess skulder. Beslutet från Eurogruppens sammanträde i måndags, då beslutet togs, medförde att den grekiska regeringen skickade iväg pressmeddelandet i bilden ovan. Beslutet tolkades av den grekiska regeringen som en framgång. Men efter att beskedet granskats närmare började frågetecken dyka upp. Vad hade man egentligen kommit överens om?

Förvirringen, upplevd eller verklig, kan ha varit anledningen till att ESM kände ett behov av att idag offentligöra denna guide till måndagens besked. Där står det  i klartext att "the Eurogroup has excluded any nominal haircuts", det vill säga att det utesluter skuldnedskrivning i ordets formella betydelse. Vad man har kommit överens är åtgärder som gör Grekland skuldbörda något lättare att bära:

"The smoothing of the repayment profile refers to Greece’s second programme, with the EFSF. The weighted average maturity of the loans in this programme was initially agreed to be 32.5 years. Due to a number of factors, this has since dropped to approximately 28 years. The maturity will now be brought back up to 32.5 years, so that a number of repayment humps in the 2030s and 2040s can be spread out over several years."

Det är sannolikt ett välkommet besked för den grekiska regeringen. Titta man närmare på ESMs förtydligande kan det tolkas som en indirekt skuldnedskrivning, även om dessa ord inte alltid används. Det är en med andra ord smärre lättnad - eftersom återbetalningarna minskas portioneras ut över en längre tid (och inflationen kan göra sitt till för att lätta  på skuldbördan - men dock lång ifrån en direkt skulnedskrivning. Huruvida det är tillräckligt är en annan fråga.

IMF har dock uttryckt att måndagens beslut inte är tillräckligt. Den internationella valutafonden vägrar dessutom att delta i ytterligare ett lånprogram så länge en relevant skuldnedskrivning inte ingår. Eurogruppen ser ut att inte vilja gå med på skuldnedskrivningar, vilket understryks av ESMs guide. Ett dödläge har uppkommit således. Det ställer till det för den grekiska regeringen.

Grekland kläms mellan långivarna, så har i alla fall denna artikel tolkat beslutet. Det kan vara en rimlig tolkning. En politisk tolkning är att måndagens besked får konsekvenser för den grekiska regeringen. Att få till stånd en skuldnedskrivning var ett viktigt vallöfte för premiärminister Tsipras. Frånvaron av en sådan i måndagens beslut ställer troligen till det för regeringskoalitionens möjligheter att undvika nyval. Ju längre tid låsningen mellan Eurogruppen och IMF varar, desto större är sannolikheten att det åter blir turbulent i Grekland. Det är möjligt att rådande status quo troligen blir en parentes, en parantes som snart kan komma att slutas.

Nyval: Mer än bara rykten

När både premiärminister Tsipras och oppositionsledare Mitsotakis börjar tala om nyval ökar sannolikheten att så sker. Paradoxalt nog finns det argument som talar emot nyval.

Indikationerna att ett nyval kan vänta har funnits ett tag. Regeringsombildningen nyligen är ett sådant tecken. Ombildningar kan tolkas som ett sätt (som i längden kan vara ohållbart) att söka vända på en sjunkande opinion. Premiärminister Tsipras tog till detta grepp förra året innan han kort därefter beslöt sig för att gå vidare till nyval.

Ett annat tecken är att den, relativt, nye oppositionsledaren Kyriakos Mitsotakis trycker på för nyval. Mitstotakis har idag, fredag, startat igång en mindre turné i Grekland vilket har tolkats som upptakten till ett nyval.

Ytterligare ett tecken på att ett nyval kan komma att utlysas är att premiärminister Tsipras själv har börjat tala om det. I samband med gårdagens strejk som genomfördes i Grekland varnade premiärministern för att kollapsade förhandlingar med de internationella långivarna kan resultera i nyval.

Blir det då nyval? Det återstår givetvis att se. Det finns helt klart ett argument som talar för ett nyval: regeringen är impopulär och det finns frågetecken om det kan hålla ihop för att driva igenom politik. Det räcker med att tre stycken ledamöter som hör till regeringskoalitionen lämnar för att regeringskrisen är ett faktum.

För stunden finns det argument som talar emot ett nyval. Tsipras skulle, med tanke på det att regeringspartierna ligger under i opinionsmätningarna, få det svårt att vinna ett nyval. Samtidigt är det oklart om Mitsotakis och Ny Demokrati skulle kunna, ensamt eller tillsammans med andra partier, få tillräckligt med röster för att samla en majoritet i det grekiska parlamentet.

Så länge de rådande positionerna består i det grekiska opinionsmätningen är det därför mycket som talar att ett nyval inte utlyses. Detta kan dock snabbt komma att ändras om det blir ett skifte i den tämligen lättrörliga grekiska opinionen.
Osvuret är med andra ord bäst.

Krisen tillfälligt uppskjuten

I torsdags kväll godkändes en utbetalning på 7,5 miljarder euro till Grekland. Därmed undviks en upprepning av 2015, men frågetecken kvarstår om krisen blott har skjutits upp.

Efter en period av utdragen väntan kom så beskedet; Grekland bedöms ha klarat sitt beting. Kommissionär Klaus Regling gjorde detta uttalande i samband med beskedet:

“Today’s decision to disburse €7.5 billion to Greece is a recognition of the Greek government’s commitment to carry out essential reforms. It has passed legislation that will: reform the pension and income tax systems; establish a new privatization and investment fund; enable the sale of non-performing loans; and introduce an automatic fiscal adjustment mechanism to be triggered in case fiscal targets are not met. Thanks to these measures and other reforms implemented in recent months, Greece is on track to return to economic growth."

Därför kommer den grekiska staten att få en utbetalning på 7.5 miljarder euro, som därmed kan klara av sina låneåterbetalningar i juli månad. En upprepning av samma scenario som för ett år sedan undviks.

Problemen är dock inte lösta även med gårdagens besked. Kvar återstår frågan om hur situationen kommer att se framöver då de höjda skatterna och de sänkta pensionerna - som ingick i det beting som premiärminister Tsipras lotsade igenom det grekiska parlamentet - slår igenom. Prognosen ser oroande ut. Till exempel skriver Bloomberg skriver följande om Greklands framtid:

"To keep European creditors onside, though, Greece must maintain a budget surplus before interest payments equal to 3.5 percent of its gross domestic product. It’s a target that Mitsotakis, the governor of the Bank of Greece and the International Monetary Fund all say is unattainable".

Premiärminister Tsipras har satsat mycket politiskt prestige på att få igenom betinget. Det kommer att hjälpa Grekland att påbörja ett nytt kapitel, intygar Tsipras.

Satsningen har dock kommit med en politisk kostnad. Tsipras parti, SYRIZA, har tappat i opinionen. En ledning har inom loppet av ett år förvandlats till ett gap upp till oppositionspartiet Ny Demokrati på 7,5%, enligt denna färska mätning. Tsipras popularitetssiffror har sjunkit under samma tid. I onsdags hölls dessutom en demonstration med slagordet "Paraitithite" - Avgå! (se bild här ovan). Även om demonstrationen samlade blott en skara på ca 8000 personer (siffrorna varierar) så kan det dock ses som ett tecken på ett växande missnöje med premiärminister Tsipras.

Det återstår således att se om han kan vända den kritiska opinionen framöver, om han kan slutföra kommande beting som ska vara klart i höst, och om han klarar av stå emot de tilltagande spekulationerna om nyval. Torsdagskvällens besked kan mycket väl komma att i efterhand framstå som en respit.

Om den föreslagna vallagen

De föreslagna smärre förändringarna i vallagen kan få stora konsekvenser. Framför allt påverkar de möjligheterna att bilda regering. Koalitioner snarare än en enpartiregering kan bli följden av vallagen.

Vallagen kan komma ändras, och ändringen kan komma snabbt. Redan i juli föreslås en ny vallag lämnas fram till votering i parlamentet, enligt uppgifter i Kathimerini. Då kan den nya vallagen tas i bruk i händelse av ett utlyst nyval. 

Det kan ske inom en snar framtid. Sannolikheten för ett nyval är rätt hög. Den nuvarande regeringskoalitionen har en majoritet med tre mandats övervikt. Två mandat har fallit bort sedan valet i september förra året. Oppositionspartiet Ny Demokrati, som för närvarande har vind i sina segel, trycker på för nyval. Därmed kan den förändrade lagen påverka utfallet av ett nyval när en ny regering ska bildas.

Förändringen av antalet bonusmandat har uppmärksammats som den stora nyheten i den föreslagna vallagen. Bonusmandaten föreslås reduceras från 50 till 30. Detta får konsekvenser för vad det blir för en typ av regering. Mest rimligt är att koalitionsregeringar kommer att bli ett permanent inslag. Den förändrade vallagen höjer nämligen tröskeln (se även bild här ovan) för ett parti ska få egen majoritet. Fler röster behövs för att så ska ske. 

Det har spekulerats i varför premiärminister Tsipras lägger fram ändringen av vallagen. Den riskerar att drabba hans egen koalition: skulle den ha använts i valet i september skulle inte koalitionen mellan SYRIZA och Oberoende greker vara möjlig. Ytterligare partier hade behövs för att kompensera för bortfallet av mandat.

Samtidigt kan den förändrade vallagen ses som att bryta upp ett potentiellt scenario där Ny Demokrati och PASOK (numera rejält reducerat) återigen turas om att styra Grekland, som de båda partierna gjorde fram till inte så länge sedan. Detta kan ses som en trolig tolkning av Tsipras initiativ.

Den förändrade vallagen medför nämligen att inslaget av majoritetsval minskar och inslaget av proportionella val ökar. Detta kommer att leda till att nya koalitioner kommer att uppstå för att bilda regering. I sin tur får detta seismiska återverkningar tvärs över det grekiska politiska landskapet. Det kommer att förändras. Återigen, kanske man ska tillägga.

Opinionsmätning

Avståndet mellan oppositionspartiet Ny Demokrati och regeringspartiet SYRIZA växer till 10 procentenheter i ny mätning.

Avståndet växer. Ny Demokrati drygar ut ledningen ytterligare, enligt en ny mätning som Makedoniens Universitet har genomfört (och som bland andra Greek Reporter refererar till). Trenden, som bland annat denna opinionsmätning från april uppvisar, ser därmed ut att bestå: regeringen befinner sig i motvind. SYRIZA har tappat 20 procentenheter jämfört med valet i september 2015.

Intressant nog visar den färska mätningen, som publicerades den 15 maj, att koalitionspartiet Oberoende Greker med två procentenheters stöd befinner sig klart under treprocentsspärren. Det vållar troligen huvudbry för premiärminister Alexis Tsipras inför söndagens viktiga omröstning i det grekiska parlamentet: faller regeringen kan ett maktskifte bli aktuellt om ett nyval blir följden.

Samtidigt visar mätningen att luften har gått ur uppstickarpartiet Potami. Även det partiet befinner sig klart under treprocentsspärren. Många av dess väljare har troligen gått över till Ny Demokrati, vars nye partiordförande Kyriakos Mitsotakis har fått något av en tacksam start.

Väl värt att uppmärksamma är dock att 24,5%, nästan var fjärde väljare, inte har bestämt sig eller inte vill uppge vilket parti som föredras. Även detta säger en del om den aktuella opinionen i Grekland.

Nyvalsvaka

(Foto: Sveriges Radio)

Söndagens nyvalsvaka tillsammans med bland andra Alexandra Pascalidou och Harry Flam var, förmodligen, allt annat än tråkig.



Ps. Här kan man ta del av fler sändningar från valvakan.

Reflektion: efter valet

"Hur förvånad är du?" Så löd den inledande frågan som ställdes i P1 Morgon imorse. "Mycket förvånad". Det är det svar som borde ha lämnats av mig på frågan, vilken syftade på nattens valresultat. Opinionsmätningarna innan valdagen pekade nämligen på ett mycket jämnt val med en lövtunn marginal mellan huvudkonkurrenterna SYRIZA och Ny Demokrati. Valresultatet visade istället på ett gap på över sju procent mellan de två partierna. Det är något som förvånar, mycket till och med. Trots vallöften som inte infriats, trots partisplittring, trots avhopp, trots u-svängar, trots ett nytt sparpaket, trots sjunkande förtroendesiffror och trots en dystrare ekonomisk och social situation som förvärrats under SYRIZAs korta tid vid makten valde de grekiska väljarna, trots allt, att med en tydlig marginal ge SYRIZAs partiordförande Alexis Tsipras en andra chans. Det förvånar.

Det finns mycket som det går att förvånas över när det gäller valet. Förvåning kanske inte är det rätta ordet. Ett bättre ord är förmodligen reflektion. Här nedan finns ett antal sådana som troligen kommer att diskuteras framöver. Finns det fler, lämna gärna dessa i kommentarsfältet.

Tsipras stärker sitt grepp över sitt parti
I och med valresultatet har Tsipras blivit av med vänsterflygeln i sitt parti som revolterat mot honom. Tsipras behöver inte ens behöva möta dem i parlamentet. Vänsterflygeln, som till slut valde att bryta sig loss från SYRIZA och bilda partiet Folklig enhet, lyckades inte ta sig över treprocentsspärren. Troligen kommer Tsipras att visa på valresultatet för Folklig enhet (2,87%) och jämföra det med SYRIZAs resultat (35,47 %) för att driva hem politiska poänger internt. Tsipras har precis vunnit ett nyval och ersatt kritiska parlamentsledamöter med mer lojala. Hans ställning i SYRIZA är, för tillfället, stark.

Soffliggarna största parti
En smolk i Tsipras glädjebägare är sannolikt det låga valdeltagandet. 43,5% avstod från att rösta. Det är ett historiskt bottenrekord. Det betyder att för första gången någonsin i ett grekiskt val bildar dessa soffliggare det största partiet i grekisk politik. Detta kan tolkas som ett uttryck för politisk apati och desillusionering. Detta kan även tolkas som en demokratisk varningsklocka.

En svag regering med en stökig resa framför sig
Fem ledamöter. Det är allt som behövs. Om fem ledamöter lämnar den regeringskoalition som Alexis Tsipras väntas bilda tillsammans med Oberoende greker faller regeringen. Med tanke på de impopulära beslut som väntar att drivas igenom i parlamentet inom en snar framtid (och för en lång tid framöver), så har Tsipras regering en stökig resa framför sig. Ett antal parlamentsledamöter kan välja att avvika från färden. Ett nyval under 2016 kan inte uteslutas.

SYRIZA och Oberoende greker har förlorat sin konfliktlinje men vunnit en ironi.
De var kraftigt emot åtstramningarna/saneringen (välj ett alternativ) och reformerna i memorandumet (de grekiska stödslånsavtalen med EU) innan valet i januari i år. Efter januarivalet har SYRIZA och Oberoende greker förhandlat fram och accepterat ännu ett memorandum som innehåller ytterligare åtstramningar/sanering och reformer. Idag och under resten av mandatperioden ska således dessa två partier driva igenom en politik som de har varit emot. Detta är en ironisk poäng som troligen kommer att användas och upprepas. Rent sakpolitiskt har de två partierna genom acceptansen av ett nytt  memorandum förlorat den konfliktlinje i grekisk politik som appellerat till många väljare. Nu kan de istället mycket väl förlora väljare.

En tankeställare för oppositionen
Trots all politisk oro och alla ödesdagar som präglade SYRIZAs och Oberoende grekers korta tid vid makten beslöt sig fler väljare att lägga sin röst på dessa två partier igår istället för på oppositionen. Varför gjorde de så? Detta är en tankeställare som oppositionen kommer att ställas inför - i synnerhet Ny Demokrati, PASOK och Floden. En tid av rannsakan och reflektion väntar.

Om valet

Vallokalerna öppnade redan kl 7 i Grekland. Engagemanget för valet (som formellt är ett nyval) är dämpat. Det är den tredje gången i år som de grekiska väljarna får gå till vallokalen för att rösta. Trots detta är det ett viktigt val som väntar. 

I Expressens program Primetime som sändes idag fick jag möjlighet att berätta om förutsättningarna för dagens viktiga val. Förhoppningsvis kan även dessa fem svar räta ut ett antal frågetecken som kan finnas. Fler kommentarer om valet kommer under dagen och kvällen.

Inför nyvalet i Grekland

På söndag går Grekland till val. Återigen, kanske man ska tillägga. Det är det fjärde valet inom 3½ år och det andra under 2015. Utöver valet i januari har även en folkomröstning hållits i juli. Denna guide ger dig en överblick om hur valet kommer att gå till.

- 9,8 miljoner är berättigade till att rösta i valet till parlamentet. Möjlighet till att rösta anordnas enbart inom Grekland. Valdeltagandet i januari var 64%.

- 19 partier och 5 koalitioner ställer upp i valet.

- Vallokalerna öppnar kl 07.00 grekisk tid (kl 06.00 svensk tid) och stänger 19.00 (18.00).

- Man kan följa rösträkningen och valresultatet på inrikesdepartements hemsida. Den engelskspråkiga sidan hittar du här. Den grekiskspråkiga sidan hittar du här.

- För att ett parti ska ta sig in i parlamentet krävs 3% av rösterna. Det finns ett antal partier som befinner sig strax över eller strax under denna spärr. Detta kan påverka processen med att bilda regering.

- Det största partiet i valet får 50 mandat i bonus. Det är totalt 300 mandat som står på spel i valet till parlamentet. Det grekiska valsystemet kan ses som en blandning av proportionella val (som i Sverige) och majoritetsval (som t.ex. Storbritannien). 250 av mandaten fördelas således proportionellt. Resterande 50 mandat tillfaller det parti som samlar mest röster.

- Denna blogg kommer att bevaka valet och det som sker både före och efter det att valet har hållits. På valdagen kommer jag att medverka i SR Ekot kl.18.30-19.00 och kl. 21.00-22.00 och på måndag i P1 Morgon kl 07.15 för att kommentera valet och allt som hör till det.

 - För löpande kommentarer och frågor kan du med fördel vända dig till twitterkontot @haralamposk

Τα λέμε!

Andra mätningen: valspurten

I valrörelsens slutskede skiftar fokus allt mer mot huvudkandidaterna SYRIZA och Ny Demokrati. Under valspurten väcker SYRIZA känslor, såväl positiva som negativa, bland väljarna. Det visar den andra mätningen som bloggen Politik i Grekland och textanalysföretaget Gavagai har tagit iniativ till.

Valrörelsen fortsätter att kretsa kring Syriza och Ny Demokrati. De två partierna står allt mer ut jämfört de övriga partierna sett till antal omnämnanden i mätningen, vilken har följt utvecklingen från den 4/9 till 18/9 och som redovisas i bilden här nedan visar. En trolig anledning till att vi ser denna utveckling är regeringsbildningsfrågan. Den är fortfarande oklar. Opinionsmätningarna pekar nämligen på att inget av de två huvudkandidaterna kommer att på egen hand kunna bilda regering. I denna mätning kan man för övrigt notera att SYRIZA ser ut att ha brutit den nedåtgående trenden i antal omnämnanden som den föregående mätningen uppmärksammade.

Det känslomässiga engagemanget är förmodligen det mest intressanta resultatet i denna mätning. SYRIZA ser i valspurten ut att ha hamnat i fokus för detta engagemang, vilket är förståeligt. Det var partiets ordförande Alexis Tsipras som tog initiativ till att utlysa nyvalet. Valet kan därför ses som en utvärdering av dennes tid vid makten och är ett troligt föremål för diskussion bland väljarna. Det ökade engagemanget, som redovisas i bilderna här nedan, är dock inte odelat positivt. Att SYRIZA väcker känslor, såväl positiva som negativa, kan påverka hur den viktiga gruppen osäkra väljare beslutar sig för att rösta på söndag. Denna grupp, som uppskattas till 10-15%, kan bli tungan på vågen.

Not: Ovanstående mätning har genomförts av Gavagai. För tolkningen av mätresultaten är det Politik i Grekland som bär på ansvaret.

Uppdatering 30/9: En intressant kommentar angående skillnaden mellan opinionsundersökningarna inför valet och det faktiska valresultatet.

Valbevakning

Om mindre än 48 timmar öppnar vallokalerna åter igen i Grekland. På söndag kommer jag att medverka i SR Ekot kl.18.30-19.00 och kl. 21.00-22.00 och på måndag i P1 Morgon kl 07.15 för att kommentera valet och allt som hör till det. Mycket pekar på vi har ett val med många frågetecken framför oss.

Inför och under valdagen kommer jag kommentera via denna blogg, men framför allt genom mitt twitterkonto (HaralamposK), som du gärna får vända dig till om du har någon fråga du vill ha svar på.

Τα λέμε!

Fortfarande jämnt

Mätningarna pekar fortfarande på en jämnt val med en oviss vinnare. 

Det jämna läget består. I denna mätning, som genomförts av Makedoniens universitet och publicerades av SKAI igår, har Ny Demokrati en knapp ledning före SYRIZA. En halv procentenhet är en förhållandevis liten marginal. Den rimliga slutsats man kan dra utav denna mätning är att det är fortfarande oklart vilket parti som kommer att bli störst och därmed, genom att bli tilldelat 50 viktiga bonusmandat, kan avgöra vem och vilka som får styra landet. 

Fokus under den knappa tid som återstår fram till valet på söndag lär därför hamna på den grupp osäkra väljare som bestämmer sig sent. Intresset kommer även riktas mot mobilisering (att verka för att sympatisörer går till vallokalen och röstar) vilket kan påverka valresultatet, eftersom valdeltagandet ser ut att bli lågt (under 65%) och varje röst därmed kan få ett större utslag. SYRIZA kan drabbas särskilt av detta eftersom dess ungdomsförbund, som spelade en viktig roll i valkampanjen i januari, deklarerat att det inte kommer att hjälpa partiet i valrörelsen. Valresultatet är med andra ord långt ifrån givet.

Mest intressant med denna mätning är att den innehåller resultat från den direktsända tv-debatten mellan SYRIZAs och Ny Demokratis partiledare som hölls i måndags. Det blev i praktiken en oavgjord tillställning. 30,5% tycker att Alexis Tsipras (SYRIZA) vann debatten, medan 31% procent tycker att Evangelos Meimarakis (Ny Demokrati) gjorde bäst ifrån sig. Det är talande att 34,5% tycker att ingen vann debatten och att 74% av de tillfrågade uppger att de känner sig likgiltiga efter debatten.

Förmodligen säger detta en del om valrörelsen, som upplevs som dämpad och lågmäld. Kontrasten jämfört med stämningen i valet i januari, som var långt mer animerad än den idag, är tydlig.


Ps. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik, ekonomi och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.

Om partiledardebatten

Många var frågorna. Svaren var få. I gårdagens debatt mellan partiledarna Alexis Tsipras och Evangelos Meimarakis lämnades dock ett antal punkter och intryck som kan vara intressanta att uppmärksamma. 

- En bred koalition mellan SYRIZA och Ny Demokrati är i praktiken utesluten. Meimarakis upprepade ännu en gång att han är öppen för en blocköverskridande koalitionsregering i vilken SYRIZA kan ingå. Tsipras beskrev en sådan konstellation som onaturlig. Med mindre att Tsipras genomför en u-sväng efter valet är det svårt att se hur han kan tänka sig att ingå i en regering med Ny Demokrati. Det blir antingen en progressiv eller konservativ regering, svarade Tsipras i debatten. Detta besked kan komplicera regeringsbildningen efter valet.

- Tsipras öppnar däremot för en koalition med PASOK och Potami. Det kan förvisso ses som en u-sväng jämfört med vad Tsipras tidigare har sagt under valrörelsen, då han har efterfrågat en tydlig majoritet för SYRIZA från väljarna. Detta besked kan dock även tolkas som en anpassning till det rådande opinionsläget. 

- Ett stående intryck från debatten är att Meimarakis sökte skapa bilden av sig själv som en brobryggare och som en politiker som siktar på att skapa en konsensus för att driva igenom reformerna i det tredje stödpaketet som förhandlades fram i juli. Denna hållning är något som det finns ett ökande stöd för i opinionen: en samlingsregering är något som väljarna är öppna för. Meimarakis ambition underminerades dock när denne i samband med debatten gick i häftig polemik med Tsipras i områden som korruption och den aktuella flyktingfrågan.

- Tsipras, å sin sida, sökte skapa bilden av sig själv som reformator och som en kontrast till Meimarakis och Ny Demokrati, som Tsipras sökte förknippa med en politik som hör det förgångna till. Denna hållning i debatten är även i linje med SYRIZAs valslogan som lyder "Vi vinner morgondagen" (Kerdizoume to avrio). Samtidigt innebär denna hållning att den inbjuder till granskning: vad har Tsipras åstadkommit under sin tid vid makten? Detta är en fråga som väljarna ställer sig.

- Det är oklart om Meimarakis och Tsipras budskap får ett önskat gensvar hos väljarna. Frågan om avsändarens trovärdighet kan nämligen avgöra hur budskapet uppfattas och värderas. Båda parter har en del att bevisa om de bära upp anspråken att vara en brobyggare respektive reformator. Det är en fråga vars svar möjligen kommer att meddelas av väljarna först på valdagen.

Debattens huvudsakliga syfte för de båda partiledarna var rimligen att elda på de egna sympatisörerna och övertyga de osäkra väljarna. Om detta lyckas är en annan fråga. Hittills har valrörelsen varit allt annat än eldfängd och de osäkra väljarna långt ifrån övertygade.

Ps. Den som vill ta del av en genomgång av debatten kan läsa denna sammanställning av Kathimerini. En mer utförlig genomgång av debatten finns i denna artikel av To Vima.

Första mätningen: ett val mellan två huvudkandidater

Valrörelsen ser ut att stå mellan Syriza och Ny Demokrati. Den ser även ut att bli en fråga om SYRIZAs knappa försprång kommer att tappas när valrörelsen går in i sitt slutskede. Det visar den första mätningen som bloggen Politik i Grekland och textanalysföretaget Gavagai har tagit iniativ till. 

Valrörelsen kretsar kring Syriza och Ny Demokrati. De två partierna står ut jämfört med övriga partier i antal omnämnanden i mätningen, vilken har följt utvecklingen från den 4/9 till 13/9. Uppmärksamheten i valrörelsen kretsar mellan dem två, vilket bilden här nedan visar. Det är för övrigt i linje med vad opinionsmätningarna under valrörelsen har visat fram till dags dato; dessa tecknar bilden av ett jämnt lopp mellan de två partierna. Det är i praktiken givet att det är mellan dessa två partier som valet kommande söndag kommer att stå. I denna mätning har SYRIZA ett försprång, men partiet visar en svagt nedåtsluttande trend. Partiet är på väg att glida ner mot Ny Demokrati. Ny Demokrati visar en mer stabil trend, men verkar inte bli det parti som har initiativet i valrörelsen. 

Övriga partier har mer eller mindre hamnat i skymundan i valrörelsen, enligt mätningen. Undantaget utgörs dock av PASOK. Det har troligen att göra med dess roll i regeringsbildningen efter valet - opinionsmätningarna pekar på att en koalitionsregering är ett sannolikt scenario - samt dess historiska betydelse som en av de två partier som traditionellt befunnit sig i regeringsställning. Antalet omnämnanden för PASOK är något större jämfört med vad dess opinionssiffror motsvarar.

Mätningen visar för övrigt ett par andra mycket intressanta resultat. Det nybildade utbrytarpartiet Folklig enhet (Laiki) verkar ha svårt att få ett genomslag. Det kan tolkas som att intresset för partiet och dess politik - som i stora stycken påminner om SYRIZA innan valet i januari och innan överenskommelsen i juli - är litet. Dess utsikter på söndag förefaller vara begränsade. Begränsat är även intresset för Potami. Partiet verkar även det ha svårt att få ett genomslag i debatten, trots att partiet spås komma spela en nyckelroll i regeringsbildningen efter valet.

När det gäller hur partierna uppfattas och vilka känslor dessa genererar (bilderna ovan) pekar mätresultaten på att valrörelsen kretsar SYRIZA och Ny Demokrati. Inget av de övriga partierna verkar kunna väcka ett engagemang, såväl positivt som negativt, som kan konkurrera med de två huvudkandidaterna.

Intressant nog verkar SYRIZA och Ny Demokrati följas åt. En försiktig, och möjligen något kontroversiell tolkning av detta resultat är att det pekar mot en valrörelse som, hittills, inte väckt ett större ett engagemang bland väljarna. Med tanke på händelseutvecklingen i Grekland i år går det att förstå att det finns en viss matthet. I år har de grekiska i snitt fått gå till vallokalen var tredje månad. Detta kan vara ett tyst men tydligt utslag av så kallad voter fatigue. Det kan bli en faktor som påverkar utfallet på söndag. 

Andra faktorer som kan komma att påverkas av den rådande trenden är mobilisering och valdeltagande. Lägg därtill att det finns en grupp av osäkra väljare på mellan 10-20%, så betyder detta att utfallet av valet är långt ifrån givet. Mycket kan hända med en vecka kvar. 

Räkna därför med att SYRIZAs partiledare Alexis Tsipras och Ny Demokratis dito, Evangelos Meimarakis, troligen kommer att lägga mer engagemang på att göra bra ifrån sig när de ställs mot varandra i kvällens partiledardebatt (som startar kl 20.00 svensk tid). Då kan osäkra väljare både vinnas och förloras och valresultat beseglas. 

Not: Ytterligare en mätning kommer att publiceras innan valet på söndag. Ovanstående mätning har genomförts av Gavagai. För tolkningen av mätresultaten är det Politik i Grekland som bär på ansvaret.

PS. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.

De osäkra väljarnas dilemma

Gruppen osäkra väljare kan avgöra valet om knappt två veckor. Mindre säkert är hur dessa väljare kommer att rösta. Kommer de att ge den för detta premiärministern, Alexis Tsipras, en ny chans ? Eller kommer de att ge oppositionen sin röst? För närvarande är frågan öppen. 

"Det finns 15-20 procent osäkra väljare just nu. Med en enkel matematik betyder detta att det parti som kommer först, om det inte säkrar en klar majoritet i parlamentet, kommer att vara väldigt nära det". Så kommenterade SYRIZAs ordförande Alexis Tsipras den nuvarande situationen i väljaropinionen, i en tv-intervju med SKAI. Situationen, så som den ser ut, är att SYRIZA och Ny Demokrati i princip befinner sig jämsides med varandra. Detta har upprepats i en rad mätningar under veckan som har gått (och även i mätningen i bilden här nedan). Mätningarna visar dessutom att inget av de två partierna ensamt kan bilda regering, vilket komplicerar frågan om regeringsbildningen efter valet. I den ovannämnda intervjun antyder Tsipras att de osäkra väljarna kan fälla avgörandet om knappt två veckor. Skulle de i grupp rösta på ett parti är saken klar.

Så enkelt är dock inte fallet. Något håller nämligen på att hända med SYRIZA. Enligt en mätning från Makedoniens universitet som publicerats av SKAI börjar partiet tappa röster. Bilden här ovan visar att SYRIZA tappar till partier både till vänster och höger om SYRIZA. Nästan en tiondel har gått över till  Folklig enhet, det parti som bildats av utbrytare från SYRIZA. Mer oroväckande för SYRIZA är förmodligen uppgiften att enbart 60% av de väljare som röstade på partiet i januari kan tänka sig att rösta på partiet i nyvalet i september. Motsvarande siffra från den främsta utmanaren, Ny Demokrati, är 80%. Problemet för SYRIZA i allmänhet och för Tsipras i synnerhet är att Ny Demokrati växer medan SYRIZA tappar mark. De osäkra väljarna spelar därför en viktig roll. Båda partier kommer att göra sitt för att få över denna grupp till sin sida.

När det gäller SYRIZA stannar dock inte utmaningen i att övertyga osäkra väljare. Det kanske mest anmärkningsvärda resultatet som noteras i mätningarna är att Tsipras popularitet sjunker kraftigt. SYRIZAs partiordförande noterade ett stöd på 52% i slutet juni. Stödet har sjunkit till 27,5% i början av september. Samtidigt har stödet för Ny Demokratis ordförande, Vangelis Meimarakis, stigit. I bilden här ovan befinner sig de båda partiledarna jämsides med varandra. Det bådar för en valrörelse där en del av väljarnas fokus kommer att hamna på partiledarna. De två tv-sända debatterna mellan partiledarna som kommer att hållas denna och nästa vecka kan förmodligen påverka vem eller vilka som får medvind eller motvind i valrörelsens slutskede.

Kanske kommer debatterna övertyga en och en annan osäker väljare. Frågan är om detta räcker för att övertyga den relativt stora gruppen av osäkra väljare. Mätningen från Makedoniens universitet visar att många väljare föredrar en samlingsregering (den ljusblå stapeln) framför en regering med ett parti i förarsätet. Resultatet är likartat oavsett vilken åldersgrupp som väljaren tillhör.

Detta resultat kan tolkas på olika sätt. En tolkning är att väljarna vill skicka budskapet till partierna att det är tid för samförstånd mellan partierna.

En annan tolkning är att inget parti än så länge inte riktigt har övertygat väljarna. Denna tolkning gäller nog i synnerhet för åtminstone 15-20% av väljarna; den grupp som är osäkra på vilket parti de vill lägga sin röst på. För dem framstår nog situationen som ett dilemma: vill de ge den nyligen avgångne premiärministern en ny chans, trots att denne misslyckats med att infria sina vallöften? Eller föredrar de att ge oppositionen sin röst, trots gamla erfarenheter? Frågan är för närvarande öppen och olöst.

PS. Vilket parti blir största parti? Du som läsare kan delta i denna enkät. Det vore intressant att jämföra hur läsarna resonerar och jämföra med utfallet av valet.

Strömningar och trender i den grekiska valrörelsen

Hur kommer det att gå i nyvalet den 20e september? Politik i Grekland kommer återigen att samarbeta med textanalysföretaget Gavagai för att följa hur samtalet kring de politiska partierna utvecklas. Resultatet av samarbetet kan förhoppningsvis bidra med intressanta inblickar om strömningar och trender i valrörelsen. Detta kan ge en indikation på utfallet av valet.

Valet 2012 var något av ett genombrott för SYRIZA. Partiet gick på ett par veckor från att befinna sig i periferin i det grekiska landskapet till att vandra in i dess mitt. För många var det en överraskning. Nu ser dock valvinden ut att vända. I de senaste mätningarna har SYRIZA börjat tappa markant. Det är oklart hur mycket mark som partiet kommer att tappa fram till valdagen. Även detta är något av en överraskning (men kanske mer väntad).

Egentligen var SYRIZAs först växande och nu tynande opinionsstöd långt ifrån en överraskning: med hjälp av olika sökverktyg som följer samtalet på olika sociala medier kunde man följa den stigande och (för närvarande) sjunkande utvecklingen och bevaka SYRIZAs färd en tid innan valdagen.

I valet i januari och i valet 2012 samarbetade denna blogg med textanalysföretaget Gavagai* för att följa det politiska samtalet på nätet och andra sociala arenor. Resultatet av samarbetet gav intressanta inblickar i SYRIZAs, och andra partiers utveckling, i samband med valrörelsen.

Nu upprepas detta samarbete. Det är mycket glädjande. En första mätning kommer, preliminärt, att publiceras om en vecka. Det ska bli mycket spännande att se vad den har att berätta.

* Gavagai är, för den som inte är bekant med det, ett företag som utvecklar teknik för textanalys av stora datamängder, för att på så vis se strömningar och trender i dataflödet på nätet från till exempel sociala medier. 

Mot ett val med många frågetecken

Den nedåtgående trenden för SYRIZA fortsätter. Igår kom förmodligen den första mätningen (av GPO) som visar att SYRIZA inte längre är största parti. Om dessa opinionssiffror står sig ända fram till valet, så kommer förmodligen försöken att bilda regering att bli komplicerade. 

En brasklapp är på sin plats. Kanske till och med två kan behövas. Den första brasklappen är att det är två och en halv vecka kvar till valet. Mycket kan komma att hända tills dess. Den andra lappen vill intyga att det finns en hel del osäkerhet i opinionen: andelen osäkra väljare pendlar mellan 12,5%-25% beroende på mätning. Hur dessa osäkra väljare bestämmer sig för att rösta kan påverka utfallet av valet. Opinionsmätningarna bör därför betraktas mer som ett slags riktningsförändringar för de olika partierna snarare än som exakta positionsangivelser. Ändå kan man redan nu ana att försöken att bilda regering kommer att bli komplicerade.

Egen majoritet för SYRIZA framstår som osannolik. 
Dagens opinionssiffror pekar på att Alexis Tsipras kommer att få svårt bilda regering på egen hand. Visserligen får i det grekiska valsystemet det parti som blir störst 50 mandat i bonus. Men även med dessa mandat räcker det nog inte till för Tsipras att samla till en majoritet på åtminstone 150 mandat. För att så ska ske bör partiet samla in uppemot 35% av rösterna samt att en rad partier hamnar utanför parlamentet, men det är svårt att räkna hem även en sådan kalkyl när osäkerheten är så pass stor och opinionen börjat vända nedåt. Det man kan nog säga i dagsläget är att Tsipras förmodligen inte har räknat med denna händelseutveckling när han avgick och banade vägen för ett nyval.

Högst osäkert med en koalition SYRIZA-Oberoende greker. 
I den ovannämnda mätningen balanserar Obereonde greker (Anel) precis på treprocentsspärren. Därmed är det högst oklart om det blir en repris av koalitionen mellan SYRIZA och Oberoende greker. Mandaten saknas för en sådan koalition. Det visas av bilden här ovan, som har omvandlat GPOs opinionsiffror till mandat.

Minoritetsregering kan uteslutas.
Alexis Tsipras valde att avgå som premiärminister eftersom denne, på grund av revolten i hans egen parti, var beroende av oppositionen för att få igenom regeringens politik i det grekiska parlamentet. Att Tsipras efter valet återigen skulle acceptera att bli beroende av oppositionens stöd kan därför uteslutas. Förmodligen lär en ny valomgång bli följden om en sådan situation uppstår.

Frågetecken kring koalitionsregering mellan SYRIZA och ND+PASOK+Potami 
Dagens opinionssiffror pekar mot ett scenario där en koalitionsregering mellan SYRIZA och ND+PASOK+Potami kan bli aktuell. Dessa partier har nämligen under juli och augusti röstat igenom det tredje programmet av reformer och stödlån. Mycket talar för att det skulle finnas en gemensam grund för en koalition som skulle kunna fortsätta reformerna av den grekiska ekonomin inom ramen för det tredje programmet. Det finns dock ett krux. Alexis Tsipras har uteslutit ett sådant samarbete. Det skulle behövas en rejäl u-sväng av Tsipras för att en sådan koalition ska uppstå och dessutom bestå. Sedan tidigare finns det dessutom starka antipatier mellan SYRIZA och de tre nämnda oppositionspartierna. Därför är detta scenario mindre troligt, även om det finns en logik.

Frågetecken även kring koalitionsregering mellan ND+PASOK+Potami 
Kommer valvindarna att fortsätta att blåsa i samma förliga riktning för oppositionen? Det är förmodligen den fråga som många ställer sig för närvarande. För att en koalitionsregering mellan ND+PASOK+Potami ska bli aktuell behöver förmodligen Ny Demokrati bli största parti. Dessutom behöver de tre partierna tillsammans samla åtminstone 150 mandat. Utöver detta behöver de tre partierna komma överens om att bilda en koalitionsregering. Det är inte givet att så sker. Väl värt att komma ihåg är att det finns en historisk rivalitet mellan Ny Demokrati och PASOK. Relationen mellan partierna har nog inte heller hämtat sig efter alla slitningar under koalitionstiden 2012-2014, som ännu är färska i minnet. Många pusselbitar behöver med andra ord falla på plats för att en sådan koalition ska kunna bildas. (Denna ekvation har för övrigt inte heller tagit med i beräkningen hur SYRIZA kommer att agera). Sammantaget finns det många frågetecken även kring detta scenario.

En ny valomgång kan inte uteslutas.
Om dagens opinionssiffror står sig pekar mycket på att försöken att bilda en regering efter valet kommer att bli komplicerade. Därför kan det inte uteslutas att det behövs en ny valomgång för att skapa ett tydligare underlag för en regering.

Det är dock en öppen fråga vad väljarna tycker om att återigen behöva gå till valurnorna. Hittills i år har de grekiska väljarna i snitt fått gå till vallokalen var tredje månad. Det är förmodligen något av ett demokratiskt rekord.

Osäkerhet i opinionen

En ny mätning visar att SYRIZA faller. Samtidigt stiger andelen osäkra väljare.

SYRIZA tappar. Det är det ena intressanta resultatet i den mätning som publicerats av Efsyntakton och genomförts av Pro Rata. Det andra, minst lika intressanta resultatet är att andelen väljare osäkra väljare tycks stiga, om man jämför med denna mätning. När så många som var fjärde väljare för stunden inte vet eller inte vill säga på vilket parti som denne avser att lägga sin röst på, är det rimligt att tolka mätningen med måtta. Resultaten är behäftade med osäkerhet.

Ett exempel på osäkerheten i opinionsmätningarna är att partier som Oberoende greker (Anel) tycks underskattas. I mätningarna inför valet i januari befann sig partiet under treprocentsspärren. När rösterna väl räknats befann sig partiet åter i parlamentet. I denna mätning hamnar Oberoende greker åter under spärren. Det är därför mätningar som Pro Ratas mer bör ses som ett slags ungefärliga riktningsförändringar snarare som exakta positionsbestämmelser.

Med denna reservation på plats, tycks förändringarna i opinionen vara relativt små. Mycket av intresset idag och framöver kommer förmodligen att riktas mot Folklig enhet, det nybildade parti som skapats av parlamentsledamöter som brutit sig loss från SYRIZA. I denna mätning får partiet 3,5% och en plats i parlamentet. Frågan är om partiet kan stjälpa Tsipras planer på att nå egen majoritet i parlamentet.

Tsipras, som tagit initiativ till nyvalet, har nämligen i en direktsänd intervju denna vecka lämnat beskedet att han utesluter att bilda en regering med Ny Demokrati, Pasok och To Potami. Syftet är förmodligen att övertyga väljarna att ge Tsipras ett tydligt mandat.

Tsipras besked kan dock mycket väl slå tillbaka. Pro Ratas mätning, som även Reuters refererar till, visar att 64% tycker att det var fel av Tsipras att utlysa nyval. Det tycks utvecklas till att bli en öppen fråga hur Tsipras ska kunna övertyga en osäker opinion och allt mer valtrötta väljare. I ett politisk turbulent år har nämligen de grekiska väljarna i snitt gått till valurnorna var tredje månad. Kan detta påverka utfallet i nyvalet?

Nyval

Steget mellan spekulation och verklighet kan vara kort. Ibland oroväckande kort. "Det är förmodligen en tidsfråga innan nyval utlyses", skrev jag i gårdagens inlägg. Lite senare samma dag meddelade premiärminister Tsipras att han avgår. Nyvalet är i praktiken utlyst.

Om gårdagens besked och vad som väntar fick jag idag möjlighet att kommentera i P1 Morgon. Inslaget kan man ta del av här nedan. Här ovan återfinns de två exempel som omnämns i programmet. Ibland säger en bild mer än vad som behöver sägas.