En väntad nyhet och ett oväntat skifte

Beskedet  att Grekland kommer att få det utlovade lånet från IMF och EU,  som omfattar  370 miljarder kronor,  får sägas vara väntat. Det visar inte minst reaktionerna på bland annat marknaden, som varit dämpade. Det finns dock ett antal punkter i nattens besked som på sikt kan göra skillnad. Uppgörelsen vittnar även om ett intressant skifte nu när IMF, EU och Grekland gjort upp om den kommande lånutbetalningen. 

Den mest påtagliga konsekvensen av nattens besked är att utbetalningen kommer att lösa det akuta behovet som den grekiska staten. Det är med hjälp av detta lån som den grekiska staten kommer att kunna klara av utbetalningarna av löner pensioner som kommer. Utan uppgörelsen hade annars staten varit mycket nära en konkurs.

Vidare bidrar uppgörelsen till att landets banker återkapitaliseras, efter att under lång tid dränerats på likviditet. Genom tillgång till ytterligare likvid kan nu bankerna låna ut mer till näringslivet, som i sin tur kan genomföra investeringar. Det behövs för att hjulen ska börja rulla igen. Just denna dimension av den grekiska krisen är för övrigt värd att uppmärksamma. Den grekiska krisen har även varit en finansiell sådan. Hela det grekiska finansiella systemet är under kraftig omvandling och stöps om.

Mer specifikt går nattens uppgörelse ut på följande:

• Målet att Greklands statsskuld ska ner till 120% (mer exakt, 124%) till 2020 står fast, men:
• Slutbetalningen av Greklands lån förlängs till 2040-talet. De närmaste tio åren får landet uppskov med att betala räntan. Det lättar på landets börda. 
• Landet ges lån till att köpa tillbaka gamla obligationer från privata långivare för en kostnad av 35 cent per euro. Det är ytterligare en åtgärd som väntas rasera skuldberget ytterligare.

Enligt Eurogruppens ordförande, Jean-Claude Duncker, innebär denna uppgörelse "ett paradigmskifte". Juncker pekar på att Grekland nu gått med på en tätare och tajtare kontroll av åtagandena i memorandumet (reform- och besparingsprogrammet som landet kommit överens om med trojkan).

Vad går skiftet ut på? Mer specifikt handlar det om att trojkan bytt fot. Tidigare har fokus legat på ett framtungt åtgärdsprogram; förändringarna och besparingarna ska genomföras i snabbt takt, för att Grekland snabbt ska komma upp på banan igen. Redan till 2014 var planen att landet skulle få fart igen och uppvisa svarta siffror i böckerna.

I takt med att arbetslösheten i landet stigit till rekordnivåer, BNP krympt med uppemot 25% och landet numera är på väg in mot det sjätte år av ekonomisk kris har man nu bytt fot. Man gör om uppgörelsen. Planen blir mer baktung istället. Och förlängd. Mot bakgrund av erfarenheterna hittills, såväl på grekisk som på EU-nivå, kan det vara en rimlig omprioritering. Det gäller dock för den grekiska koalitionsregeringen att den snabbar på takten i reformarbetet. Samt att den klarar av bemöta den akuta politiska kris som den står inför. Den grekiska krisen är nämligen långt ifrån över. Men kanske, kanske såg vi inatt slutet på dess början.

Eller så handlar nattens besked helt enkelt om  Plan C, i avvaktan på D och E.

Läs även: SVT, Europaportalen,