Ännu en månad. Ännu ett kapitel i det grekiska dramat. Det
sedan länge pågående grekiska följetången ser ut att nå en avgörande vändning
denna vecka. Då sätter den brokiga och internt bråkande grekiska
regeringskoalition allt på ett kort. Om regeringen misslyckas med sin giv och
parlamentet röstar emot ett enormt åtgärds- och reformprogram omfattande 13,5
miljarder euro (motsvarande 4,5% av landets BNP) som lagts fram i ett enda
paket, kommer regeringen troligtvis att falla. Landet kommer då sannolikt snart
att ramla ut ur eurozonen. En våg av spekulation och osäkerhet kommer att dra
fram över Europa. Även om regeringen lyckas med sitt uppsåt, och får igenom
såväl reformpaketet på onsdag som 2013 års budget sent på söndag natt, väntar
en oviss höst. Följetången får en fortsättning.
I skrivande stund ser det dock ut som att regeringen kommer
att samla till en majoritet för att få igenom sin politik. Det är dock en
majoritet som krymper. Den mindre koalitionspartnern, PASOK, dras med avhopp
bland sina parlamentsledamöter och lider av vikande opinionssiffror. PASOK är
idag ett parti i spillror. Den ännu mindre koalitionspartnern, Demokratiska
vänstern (DIMAR), har hotat att hoppa av; ändras inte de långtgående förslagen
på en reformering av arbetsrätten som lagts fram så förändras koalitionens
sammansättning. Om de 17 stycken parlamentsledamöterna från DIMAR verkställer
hotet återstår 157 röster (av totalt 300) i parlamentet. Även den större
koalitionspartnern, Ny Demokrati, dras med intern opposition. Marginalerna
inför voteringen är små. Spänningarna inom koalitionen växer.
Voteringen denna vecka blir i praktiken en
förtroendeomröstning. Även om premiärminister Samaras består prövningen och
regeringen får igenom sin politik väntar nya utmaningar. I och med att
reformpaket är framtungt ökar bördan ytterligare. Skuldsättningen i förhållande
till BNP väntas stiga till över 175%. BNP för 2013 väntas krympa (prognosen på
minus 4,5% framstår redan nu som optimistisk). Arbetslösheten väntas bita sig
fast till dryga 23%. Utöver detta dras regeringen med spekulationer om ett
förestående utträde ur eurozonen (sannolikheten för en Grexit pendlar mellan
60%-90% inom de närmaste kvartalen) vilket lägger ytterligare sten på en redan
tung börda. Det blir svårt för regeringen att uppnå en skuldsättningsgrad på
120% till 2020. Trycket ökar.
Samtidigt finns det ett antal, läs fåtal, ljusglimtar.
Landet väntas nästa år fortsätta exportera mer än vad det importerar, vilket ger
ett tillskott på 4,3 miljarder euro. Utöver detta börjar staten uppvisa en
positiv primär budgetbalans. Det kanske viktigaste, och allra mest överraskande
i detta sammanhang är att koalitionsregeringen består, spänningarna till trots.
Landet har ingen tradition av att partier regerar i koalition. De tidigare
antagonisterna och dominerande partierna i grekisk politik, PASOK och Ny
Demokrati, har efter två val enbart under 2012 ingått ett samarbete. Det är
dock ett samarbete som sker under tryck, med många invändningar kring politiken
och med många vändningar som tillkommer. Det återstår att se om regeringen
kommer att vackla eller att utveckla sitt samarbete.
En avgörande prövning kommer, som sagt, redan denna
vecka. Sent denna vecka får vi veta hur detta kapitel i det grekiska
dramat slutar. Sverige har all anledning att följa utvecklingen i ett land vid
Europas södra periferi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar