Första omgångens utfall väntad - nu höjs insatserna

Gårdagens nederlag för regeringen i omröstningen till presidentposten var väntad. Nu höjs insatserna i det vågspel som regeringen inlett.

Till slut fick regeringens presidentkandidat, den förre EU-kommissionären Stavros Dimas, blott 160 röster i parlamentet. Det var en röst färre än vad många bedömare hade räknat med och långt ifrån de 200 röster som behövs för att vinna valet. Trycket på regeringen har därmed ökat.

Dock är inte spelet över. Två omgångar återstår innan nyval måste utlysas om inte parlamentet kan rösta fram en kandidat. I den tredje omgången sänks dessutom ribban till 180 röster. Detta är något som alla inblandade parter i parlamentet är insatta i. Nu pågår i praktiken ett chickenrace.

Två av de partier som har mycket att förlora på ett nyval är två partier som igår röstade mot regeringens kandidat. Det rör sig om Demokratisk vänster (DIMAR) och Självständiga greker. I dagsläget pendlar de på kring treprocentsspärren. Demokratisk vänster befinner sig rent av sedan en tid tillbaka under den nivån och skulle därmed inte vara kvar i parlamentet om opinionssiffrorna står sig i ett eventuellt nyval nästa år.

Detta sätter agendan för de två återstående omgångarna i parlamentetet: vågar de två partierna att fortsätta rösta emot regeringens kandidat? Vågar regeringen, å sin sida, att köra på samma linje som hittills? Något och någon måste ge vika.

Vad dessa partier kan hoppas på, och vad regeringen förmodligen behöver göra, är att regeringen ger något i utbyte så att Dimas blir vald ny president. Det är med andra ord läge för en klassisk så kallad kohandel. Rösterna från Dimar och Självstädniga greker skulle kunna, om förhandlingarna lyckas, bidra till att regeringen samlar åtminstone 180 röster, så att premiärminister Samaras regering slipper falla. Det vore även en bonus för  Demokratisk vänster och Självständiga greker som på så vis köper sig tid i parlamentet.

Samtidigt finns det risker som talar emot ett sådant utfall i en eventuell förhandling. De två sistnämnda partierna, och i synnerhet Självständiga greker, har profilerat sig skarpt gentemot regeringen. De har kritiserat det memorandum som Grekland följer (DIMAR har dock haft en mer pragmatisk hållning) under den grekiska koalitionsregeringens ledning.

Detta kan skapa låsningar i en eventuell förhandling: de båda partierna har nämligen något att tappa genom att ingå i en uppgörelse med regeringen. På något sätt behöver en kompromiss nås och ansikten räddas. Tiden för detta är dock kort. Den 29 hålls den sista omgågen i presidentvalet. Räkna med att nya turer väntar i det vågspel som pågår just nu i det grekiska parlamentet.

Opinionen just nu (Palmos 17e december)

Syriza 28%,
Ny Demokrati 21,9%
Gyllene gryning 5,6%,
KKE 4,7%,
To Potami 4,3%,
Pasok 3,6%
Självständiga greker 3,4%
Antarsya 1,7%
Laos 1,1%,

Dagen P

Idag är det dagen P, som i presidentval. Utsikterna för att regeringens kandidat till posten som president, Stavros Dimas, ska vinna omröstningen ser små ut. Samtidigt ökar intresset från omvärlden.

Det krävs 200 röster för att regeringens kandidat ska vinna omröstningen i parlamentet. I dagsläget samlar regeringen 161 stycken, det vill säga 155 från de egna leden samt 6 stycken röster från oberoende parlamentsledamöter (se även bild nedan). Det betyder att regeringens kandidat inte kommer att passera det nålsöga som parlamentet utgör. För detta behövs, som sagt, åtminstone 200 stycken röster.

 

Dagens omröstning är det första försöket att rösta igenom en presidentkandidat. Misslyckas det återstår två försök till. Vid den tredje försöket sänks tröskeln till 180 röster. Även vid denna nivå är utsikterna små för regeringen (övertalningsförsök pågår dock ständigt). Då återstår nyval. I så fall sker kommer detta besked att lämnas ungefär samtidigt som den svenska regeringen formellt utlyser nyval.

Samtidigt ökar omvärldens engagemang i presidentvalet. Kommentarer har kommit från EU-håll om vilket utfall i presidentvalet som är önskvärt. Börskurserna i Atenbörsen har under den förra veckan fallit, då investerare drar sig ur. Räntorna för grekiska statskuldsväxlar har stigit, i och med att omvärlden ser en tilltagande politisk risk i landet. Tal om en grexit kan åter höras. Det ligger med andra ord en hel del i potten. Räkna med att omröstningen kommer att följas med intresse både inom och utom Grekland.

Konsekvenser

Måndagens besked från regeringen att presidentvalet tidigareläggs togs inte väl av marknaden. Atenbörsen störtdök (se bild nedan). Det får tolkas som att den politiska risken har ökat. Börsfallet är även en av konsekvenserna av det politiska vågspel som regeringen har initierat. Fler konsekvenser är att vänta.

Oklarheten kring om regeringens nominering till presidentposten, den förre EU-kommissionären Stavros Dimas, kommer att bli vald består för övrigt. Det finns nämligen frågetecken kring hur koalitionsregeringen ska samla de 180 röster som behövs i parlamentet för att vinna omröstningen nästa vecka. Räkna med att spänningen har stegrats tills dess.

PS. Min text om regeringens vågspel har även publicerats på Europaportalen.

Presidentvalet ett vågspel av regeringen

Samma dag som den grekiska koalitionsregeringen lyckades lotsa igenom 2015 års budget meddelade den att presidentvalet ska hållas den 17 december. Det är ett vågspel som kan få oväntande konsekvenser.

Måndagen den 8e december var onekligen ett dramatiskt dygn. Tidigt på morgontimmarna baxades budgeten för 2015 igenom, en budget som för första gången på mycket länge tecknar en positiv bild av det kommandet året. Tillväxten väntas öka (med ca 2,9%), arbetslösheten spås sjunka. Det är delvis denna bild om landets framtida ekonomiska utveckling som kan ha påverkat till att regeringen samma dag tog beslutet att meddela att presidentvalet ska hållas nästa vecka, onsdagen den 17 december.

Möjligen kan det ha varit ett beslut som präglats av lätt hybris: regeringen samlar i dagsläget 155 mandat av 300, vilket är långt ifrån de 180 som behövs för att koalitionsregeringens presidentkandidat ska kunna lyckas samla en tillräcklig majoritet och därmed vinna nomineringen. Misslyckas regeringen blir nyval följden, som i så fall ska hållas en månad senare. I skrivande stund, och sedan en tid tillbaka, leder oppositionspartiet Syriza mätningarna. Sett ur detta perspektiv framstår måndagens beslut som ett vågspel.

Samtidigt finns det en logik med beslutet: regeringen tar initiativet. Tillsammans med en optimistisk budget, som innehåller bland annat ett antal skattelättnader, kan opinionsvindarna vända. Så är i alla fall tanken.

Det finns dock ett par krux. Den så kallade trojkan, (det vill säga EU, ECB och IMF) har ett antal invändningar gentemot budgeten, som framstår som lätt vidlyftig. Dessutom så har landet ett antal åtaganden kvar att genomföra inom ramen för det memorandum som landet följer. Detta kan underminera koalitionsregeringens försök att vinna kampen om opinionen och om presidentposten.

Den grekiska regeringen tar med andra ord en kalkylerad risk. Misslyckas dess taktik kan följden bli att en ny våg av finansiell oro drar fram över EU lagom till årsskiftet. Det finns all anledning till att följa händelseutvecklingen i Europas sydöstra hörn. 

(Ännu) ett parti i kris

Ännu en ledamot ledamot har lämnat skutan. I och med att parlamentsledamoten Panayiotis Melas idag meddelade att han lämnar Självständiga greker betyder detta att partiets kris förvärras. 12 av 20 stycken ledamöter har hoppat av sedan 2012 års val. Partiet riskerar att sjunka helt i opinionen.

Formellt sett var det skiljaktigheter i en sakfråga som var anledningen till att Melas idag meddelade sin avgång från Självständiga greker. Han ville inte ansluta sig till partiets linje inför presidentvalet 2015. Partiet kommer att motsätta sig regeringens förslag till presidentkandidat. I och med att regeringen saknar den majoritet som behövs för att få igenom sitt förslag skulle Självständiga grekers linje medföra att regeringen avgår och att nyval hölls. Melas hade, enligt uppgifter, en avvikande åsikt i frågan gentemot sitt parti, vilket medförde att han lämnat partiet.

Att en partiledamot lämnar ett parti får vanligtvis inte så stor uppmärksamhet (det händer tämligen ofta inom grekisk politik) om det inte vore så att det markerar än tydligare krisen inom Självständiga greker. I färska mätningar balanserar partiet på treprocentsspärren till parlamentet.

Det finns ett antal anledningar till partiets nedåtgående trend. En sägs vara partiledaren Panos Kammenos agerande och ledarskap i partiet. Partiet kretsar i stort sett kring honom.

En annan, och kanske mer relevant, anledning är att partiet fortsatta existens ställs under lupp. Självständiga greker uppstod som en konsekvens av memorandumet. Det motsatte sig de avtal som landet slöt och har seglat på en populistisk våg. När nu memorandumet är på väg mot sitt slut (eller åtminstone ta steg mot att närma sig en avvecklingsfas), börjar partiets existensberättigande att granskas.

Partiet söker med andra ord hitta ett skäl till att vara relevant för väljarna och kanske hitta nästa våg att surfa på. Melas avhopp är en indikation på att det finns växande tvivel om partiets strategi kommer att bära. Hans avgång kan komma att följas av flera andras.

En resa mot bättre vetande?

Medan de båda koalitionspartierna förhandlar med trojkan i Paris drar oppositionspartiet Syriza ut på en roadshow utomlands för att övertyga investerare. I båda fallen har komplikationer uppstått.

Företrädare för den grekiska regeringen befinner sig för närvarande i Paris för att förhandla med trojkan (EU, IMF och ECB) om att avsluta det memorandum som Grekland följer. Ett snabbt avslut skulle stärka regeringens utsatta position och öka utsikterna att regera visare efter 2015 års presidentval.

Det var i alla fall tanken. Förhandlingarna har inte gått regeringens väg. Nu väntar förmodligen nya förhandlingar och ett fortsatt åtföljande av memorandumet. Det skapar fortsatt huvudvärk för regeringen. Det  underminerar även den bild som regeringen försöker måla upp att en ekonomisk vändning är på väg.

Ungefär samtidigt har två företrädare för Syriza rest till London för att träffa investerare och berätta om partiets ekonomiska politik. Syftet är att öka partiets trovärdighet.

Det gick inte riktigt som det var tänkt. Rubriker som denna var förmodligen inte var de båda företrädarna för Syriza hade tänkt sig. Det orsakar fortsatt huvudbry för Syriza i ett politiskt område som är strategiskt viktigt och som väljarna inte är övertygade om när det gäller Syrizas kompetens.
 
Komplikationer har med andra ord uppstått i båda fallen, vilket gör det svårare att sia om hur det politiska läget kommer att utvecklas. I nuläget ser det däremot ut på följande vis:

Syriza: 23,9%
Ny Demokrati 19,6%
Potami 7,5, %
KKE 5,0%
Gyllene gryning 4,9%
Pasok 4,9%
Självständiga greker 3,1%

Källa: MRB (22 november) 

Recessionen är över men inte krisen

För första gången visar den grekiska ekonomin på tillväxt. På årsbasis växte den med 1,4%. Därmed är den sex år långa recessionen över; dock inte krisen.

För den grekiska koalitionsregeringen var dagens besked ingen nyhet (siffrorna har varit på gång sedan i våras). Dock är faktumet att ekonomin växer förmodligen välkommet. Regeringen har blivit hårt ansatt av oppositionen och har även visat tecken på att krackelera. Nyheterna kan förmodligen komma att användas för att visa på att regeringens politik har givit effekt.

Dock har oppositionen en del att komma med för att bemöta regeringens besked: arbetslösheten är fortfarande extremt hög (och kretsar kring 27%), hushållens disponibla inkomst har fallit kraftigt, många barn lever i dagsläget i ekonomisk utsatthet. Krisen är med andra ord inte över, även om recessionen formellt är det.