En färsk mätning visar på intressanta skiften i synen på de olika partiledarna och på partierna i Grekland. Den ger även en tankeväckande inblick i tillståndet för grekisk politik.
Skiftena i grekisk politik är oftast hastiga och kraftiga. För två år sedan åtnjöt premiärminister Tsipras höga popularitssiffror och betraktades som en stigande stjärna på den politiska himlasfären. (Det understryks här ovan i den nedre vänstra bilden: 87% av väljarna hade en positiv uppfattning av Syrizas partiledare 2015). Idag ser situationen annorlunda ut. I en färsk mätning som presenteras av opinionsundersökningsföretaget Public Issue befinner sig den sittande premiärministern närmast i botten. Det är enbart ledaren för nationalistiska Oberoende greker, Panos Kammenos, och ledaren för nynazistiska Gyllene Gryning som har lägre siffror. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, som med 42% toppar mätningen, är avsevärt. Kontrasten jämfört med 2015 är tydlig.
Mätningen visar dock på en komplex bild av det politiska läget i Grekland. Noterbart att för samtliga partiledare är det fler väljare som har en negativ uppfattning om personen i fråga än en positiv. Denna trend, som kan beskrivas som skeptisk, går igen i andra områden som mätningen studerar.
Som bilden här ovan visar är det inte faktumet att det är fler väljare som har uppfattningen att oppositionsledaren Mitsotakis vore en bättre premiärminister för Grekland än den nuvarande, dvs. Tsipras, som är det mest intressanta. Det är kanske snarare att det finns ett betydande block på 35% som tycker att varken Tsipras eller Mitsotakis vore mest lämpad för posten som premiärminister som gör mätresultatet intressant.
Detta intryck förstärks när frågan ställs vilket parti som är bäst lämpat att styra landet ställs. I bilden här ovan är det fler väljare, drygt en tredjedel, som föredrar en regering som leds av oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta ska ställas mot de 47% som inte föredrar varken Syriza eller Ny Demokrati. Det är nästan hälften av väljarkåren. Detta illustrerar magnituden av den skeptiska trend som råder i Grekland.
Detta kan tolkas som att det finns en stark vind av missnöje som riktas mot de etablerade partierna. En indikation för denna hållning återfinns i bilden här ovan. 91% av de tillfrågade är missnöjda med hur regeringen har fungerat. 83% av väljarna är missnöjda med hur oppositionen har fungerat. Detta är en mycket intressant och tydlig indikator. (Visserligen bör man lägga till förtydligandet att regeringen består av Syriza och Oberoende greker samt att oppositionen består av resterande partier i parlamentet).
Sett i sin helhet ger dock mätningen en intressant och tankeväckande inblick om tillståndet för grekisk politik. Den kan tolkas som att det finns en tudelad väljarkår i Grekland; en del som aktivt tar ställning till partierna och den politik som förs och en skeptisk del som tar avstånd från de förda politiken. I vilket fall så väcker mätningen fler frågor än vad den besvarar.
Skiftena i grekisk politik är oftast hastiga och kraftiga. För två år sedan åtnjöt premiärminister Tsipras höga popularitssiffror och betraktades som en stigande stjärna på den politiska himlasfären. (Det understryks här ovan i den nedre vänstra bilden: 87% av väljarna hade en positiv uppfattning av Syrizas partiledare 2015). Idag ser situationen annorlunda ut. I en färsk mätning som presenteras av opinionsundersökningsföretaget Public Issue befinner sig den sittande premiärministern närmast i botten. Det är enbart ledaren för nationalistiska Oberoende greker, Panos Kammenos, och ledaren för nynazistiska Gyllene Gryning som har lägre siffror. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, som med 42% toppar mätningen, är avsevärt. Kontrasten jämfört med 2015 är tydlig.
Mätningen visar dock på en komplex bild av det politiska läget i Grekland. Noterbart att för samtliga partiledare är det fler väljare som har en negativ uppfattning om personen i fråga än en positiv. Denna trend, som kan beskrivas som skeptisk, går igen i andra områden som mätningen studerar.
Som bilden här ovan visar är det inte faktumet att det är fler väljare som har uppfattningen att oppositionsledaren Mitsotakis vore en bättre premiärminister för Grekland än den nuvarande, dvs. Tsipras, som är det mest intressanta. Det är kanske snarare att det finns ett betydande block på 35% som tycker att varken Tsipras eller Mitsotakis vore mest lämpad för posten som premiärminister som gör mätresultatet intressant.
Detta intryck förstärks när frågan ställs vilket parti som är bäst lämpat att styra landet ställs. I bilden här ovan är det fler väljare, drygt en tredjedel, som föredrar en regering som leds av oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta ska ställas mot de 47% som inte föredrar varken Syriza eller Ny Demokrati. Det är nästan hälften av väljarkåren. Detta illustrerar magnituden av den skeptiska trend som råder i Grekland.
Detta kan tolkas som att det finns en stark vind av missnöje som riktas mot de etablerade partierna. En indikation för denna hållning återfinns i bilden här ovan. 91% av de tillfrågade är missnöjda med hur regeringen har fungerat. 83% av väljarna är missnöjda med hur oppositionen har fungerat. Detta är en mycket intressant och tydlig indikator. (Visserligen bör man lägga till förtydligandet att regeringen består av Syriza och Oberoende greker samt att oppositionen består av resterande partier i parlamentet).
Sett i sin helhet ger dock mätningen en intressant och tankeväckande inblick om tillståndet för grekisk politik. Den kan tolkas som att det finns en tudelad väljarkår i Grekland; en del som aktivt tar ställning till partierna och den politik som förs och en skeptisk del som tar avstånd från de förda politiken. I vilket fall så väcker mätningen fler frågor än vad den besvarar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar