Återigen har utvidgningen av rösträtten till att omfatta den grekiska diasporan blivit föremål för debatt. Återigen är utgångstipset att status förblir quo.
Sedan Ny Demokrati lämnade beskedet om att åter igen lägga fram en motion att ge den grekiska diaporan rösträtt har debatten, åtminstone formellt, fått nytt liv. Utgångstipset är dock att inget kommer att hända med motionen. Oppositionen, som lagt fram motionen, saknar nämligen för närvarande en majoritet i det grekiska parlamentet för att förslaget ska röstas igenom.
Frågan om att utvidga rösträtten till att även omfatta greker bosatta utanför Greklands gränser dyker upp med jämna mellanrum. Lika ofta utmynnar debatten i ett status quo. Saker och ting är och förblir som de en gång har varit.
Intresse för att lösa rösträttsfrågan finns dock. Det finns grupper, som till exempel New Diaspora, som verkar för att utvidga rösträtten. Det kan ses som en indikation för ett engagemang för att bryta det rådande dödläget i rösträttsfrågan. (Disclosure: undertecknad har uttalat sitt stöd till att utvidga rösträtten).
Det är på sin plats att nämna att rösträttsfrågan är invecklad. Det finns ingen enhetlig lösning när det gäller om, hur och på vilket sätt ett land förhåller sig i frågan om rösträtt för de medborgare som befinner sig utanför landets gränser. Olika länder har valt olika lösningar. Dessa kan sträcka sig från att inte ge denna rätt till att ge full rösträtt till samtliga val. Ett mellanläge är att ha begränsningar i rösträtten. De kan gälla för vilka typer av val en medborgare kan rösta till, eller så finns det begränsningar i tid för hur länge en medborgare kan vara bosatt utanför ett lands gräns för att kunna rösta i utlandet. (Den som är intresserad kan ta del av denna förteckning som visar finns de olika lösningar som länder har valt).*
Som vanligt läggs argument för och emot fram för att utvidga respektiva inskränka rösträtten. I Greklands fall förekommer tämligen ofta följande:
Ett argument som används emot att utvidga rösträtten är att de utrikes boende väljare dels kan utöva ett oproprionerligt stort inflytande på ett lands politik. I Grekland falls har detta argument bäring. Den grekiska diasporan uppskattas av General Secretariat for Greeks Abroad till 5 000 000 spridda över 140 länder. Den grekiska befolkningen som finns inom landets gränser räknas till 10 816 286 enligt en folkräkning som genomfördes 2011. Skulle rösträtten utvidgas skulle väljarkåren, med vissa brasklappar, öka med 50%. Den potentiella politiska effekten skulle i så fall blir påtaglig. Detta antagande är dock problematiskt. Det förutsätter att de utrikes boende väljare röstar som ett enhetligt och konformt block. Sannolikt kommer rösterna att fördelas utefter individuella partisympatier.
* För svenska medborgare som bor utanför Sverige gäller (som man läsa hos Valmyndigheten) att de kan rösta i parlamentsvalet och utanför Europeiska unionen vid Europaparlamentets val upp till tio år efter att ha lämnat Sverige. De kan inte rösta i län eller kommunalval. Röstning sker genom post eller i svenska ambassader.
Sedan Ny Demokrati lämnade beskedet om att åter igen lägga fram en motion att ge den grekiska diaporan rösträtt har debatten, åtminstone formellt, fått nytt liv. Utgångstipset är dock att inget kommer att hända med motionen. Oppositionen, som lagt fram motionen, saknar nämligen för närvarande en majoritet i det grekiska parlamentet för att förslaget ska röstas igenom.
Frågan om att utvidga rösträtten till att även omfatta greker bosatta utanför Greklands gränser dyker upp med jämna mellanrum. Lika ofta utmynnar debatten i ett status quo. Saker och ting är och förblir som de en gång har varit.
Intresse för att lösa rösträttsfrågan finns dock. Det finns grupper, som till exempel New Diaspora, som verkar för att utvidga rösträtten. Det kan ses som en indikation för ett engagemang för att bryta det rådande dödläget i rösträttsfrågan. (Disclosure: undertecknad har uttalat sitt stöd till att utvidga rösträtten).
Det är på sin plats att nämna att rösträttsfrågan är invecklad. Det finns ingen enhetlig lösning när det gäller om, hur och på vilket sätt ett land förhåller sig i frågan om rösträtt för de medborgare som befinner sig utanför landets gränser. Olika länder har valt olika lösningar. Dessa kan sträcka sig från att inte ge denna rätt till att ge full rösträtt till samtliga val. Ett mellanläge är att ha begränsningar i rösträtten. De kan gälla för vilka typer av val en medborgare kan rösta till, eller så finns det begränsningar i tid för hur länge en medborgare kan vara bosatt utanför ett lands gräns för att kunna rösta i utlandet. (Den som är intresserad kan ta del av denna förteckning som visar finns de olika lösningar som länder har valt).*
Som vanligt läggs argument för och emot fram för att utvidga respektiva inskränka rösträtten. I Greklands fall förekommer tämligen ofta följande:
Ett argument som används emot att utvidga rösträtten är att de utrikes boende väljare dels kan utöva ett oproprionerligt stort inflytande på ett lands politik. I Grekland falls har detta argument bäring. Den grekiska diasporan uppskattas av General Secretariat for Greeks Abroad till 5 000 000 spridda över 140 länder. Den grekiska befolkningen som finns inom landets gränser räknas till 10 816 286 enligt en folkräkning som genomfördes 2011. Skulle rösträtten utvidgas skulle väljarkåren, med vissa brasklappar, öka med 50%. Den potentiella politiska effekten skulle i så fall blir påtaglig. Detta antagande är dock problematiskt. Det förutsätter att de utrikes boende väljare röstar som ett enhetligt och konformt block. Sannolikt kommer rösterna att fördelas utefter individuella partisympatier.
Ytterligare ett argument som används emot att utvidga rösträtten är att de utrikes väljare påverkar politiken utan att behöva ta ansvar för dess effekter; det blir så att säga de som bor inom ett land som får dras med konsekvenserna av ett valresultat, inte de som bor utanför det. Även detta påstående är problematiskt. Det bortser från rösträtten som en integrerad del av ett medborgarskap. Den gör med andra ord skillnad på medborgare och medborgare beroende på var denne bor. Någorlunda tillspetsat så delar den rådande lagstiftningen upp medborgarna i ett A-lag och i ett B-lag.
Än mer problematisk blir situationen när en utrikes boende medborgare förväntas uppfylla skyldigheter men inte ges samma rättigheter som de som bor inom ett lands gränser. Utrikes boende medborgare har plikten att betala in skatt för till exempel innehav av fastigheter men kan inte påverka hur denna skatt används och till vad.
Lägger man dessutom till att, som läget ser ut för närvarande, en utrikes boende grekisk medborgare kan rösta på grekiska partier i Europaparlamentsvalet men inte till nationella och lokala val blir det rådande ordningen svår att förstå. Och än svårare att försvara.
* För svenska medborgare som bor utanför Sverige gäller (som man läsa hos Valmyndigheten) att de kan rösta i parlamentsvalet och utanför Europeiska unionen vid Europaparlamentets val upp till tio år efter att ha lämnat Sverige. De kan inte rösta i län eller kommunalval. Röstning sker genom post eller i svenska ambassader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar