En ny vallag har röstats igenom men det finns stora frågetecken kring om den kommer att vinna laga kraft. Den nya vallagen innebär att bonusmandaten försvinner och rösträttsåldern sänks till sjutton år. Vallagen kan tolkas som både en seger och en förlust för premiärminister Tsipras.
Den passerade till slut igenom parlamentet: vallagen som premiärminister Tsipras förfäktat. Sedan 179 av 300 ledamöter sent på torsdagsnatten röstat för den nya vallagen kommer valsystemet att ändras.
Utfallet av den ändrade vallagen kan till viss del ses som en seger för premiärministern. Det gäller nog främst bonusmandaten som nu kommer att försvinna. Avskaffandet av de 50 bonusmandaten som tillfaller det parti som får flest röster i ett val innebär att Grekland i praktiken, när väl den nya vallagen träder i kraft, kommer att gå från ett valsystem med majoritetsval till ett system med proportionella val.
Följden av detta lär troligen bli att koalitionsregeringar kommer att bli regel snarare än undantag, med tanke på hur det grekiska landskapet ser ut och hur tidigare regeringar historiskt sett varit beskaffade. Den ändrade vallagen kan således komma att i grunden ändra förutsättningarna i grekisk politik.
Kanske är detta faktum den stora segern för premiäminister Tsipras. Trots vikande opinionssiffror för hans parti SYRIZA kommer ändringen innebära att varje ny regering på ett eller annat vis kommer att behöva inkludera eller samarbeta med SYRIZA. Vallagen, så som den ser ut, kan tolkas som att den stärker SYRIZAs position. Borta är de dagar då Ny Demokrati eller PASOK ensamma kunde styra Grekland, är nog en tolkning av den ändrade vallagen.
Utfallet av torsdagens omröstning om den vallagen kan dock även ses som en förlust för premiärministern. Upplutningen bakom den nya lagen var dock klart mindre än den som premiärministern hade hoppats på. Att färre än 200 ledamöter gav sitt stöd till lagen innebär enligt gällande regler att ändringen av vallagen kommer dock att genomföras och bli permanent först efter nästa val om en majoritet till stöd för den kan samlas. Det innebär att det finns frågetecken till om och hur länge den nya vallagen kommer att bestå.
Sådana frågetecken finns redan. Att den framröstade vallagen inte kommer att vinna laga kraft var ett löfte från Kyriakos Mitsotakis, partiledare för det största oppositionspartiet Ny Demokrati, gjorde i samband med omröstningen. Ändringen ser dock därmed ut att inte bli av om Ny Demokrati vinner kommande val.
Därmed befinner sig vallagen i ett slags limbotillstånd. Den både har och har inte ändrats.
Ps. En sak med vallagen som inte har ändrats är möjligheten för grekiska väljare som bor utomlands att rösta. Även i fortsättningen kommer de grekiska medborgare som bor utomlands inte ges möjlighet till att använda sig av sin demokratiska röst. Det vore intressant att få ta del av en förklaring.
Utfallet av den ändrade vallagen kan till viss del ses som en seger för premiärministern. Det gäller nog främst bonusmandaten som nu kommer att försvinna. Avskaffandet av de 50 bonusmandaten som tillfaller det parti som får flest röster i ett val innebär att Grekland i praktiken, när väl den nya vallagen träder i kraft, kommer att gå från ett valsystem med majoritetsval till ett system med proportionella val.
Följden av detta lär troligen bli att koalitionsregeringar kommer att bli regel snarare än undantag, med tanke på hur det grekiska landskapet ser ut och hur tidigare regeringar historiskt sett varit beskaffade. Den ändrade vallagen kan således komma att i grunden ändra förutsättningarna i grekisk politik.
Kanske är detta faktum den stora segern för premiäminister Tsipras. Trots vikande opinionssiffror för hans parti SYRIZA kommer ändringen innebära att varje ny regering på ett eller annat vis kommer att behöva inkludera eller samarbeta med SYRIZA. Vallagen, så som den ser ut, kan tolkas som att den stärker SYRIZAs position. Borta är de dagar då Ny Demokrati eller PASOK ensamma kunde styra Grekland, är nog en tolkning av den ändrade vallagen.
Utfallet av torsdagens omröstning om den vallagen kan dock även ses som en förlust för premiärministern. Upplutningen bakom den nya lagen var dock klart mindre än den som premiärministern hade hoppats på. Att färre än 200 ledamöter gav sitt stöd till lagen innebär enligt gällande regler att ändringen av vallagen kommer dock att genomföras och bli permanent först efter nästa val om en majoritet till stöd för den kan samlas. Det innebär att det finns frågetecken till om och hur länge den nya vallagen kommer att bestå.
Sådana frågetecken finns redan. Att den framröstade vallagen inte kommer att vinna laga kraft var ett löfte från Kyriakos Mitsotakis, partiledare för det största oppositionspartiet Ny Demokrati, gjorde i samband med omröstningen. Ändringen ser dock därmed ut att inte bli av om Ny Demokrati vinner kommande val.
Därmed befinner sig vallagen i ett slags limbotillstånd. Den både har och har inte ändrats.
Ps. En sak med vallagen som inte har ändrats är möjligheten för grekiska väljare som bor utomlands att rösta. Även i fortsättningen kommer de grekiska medborgare som bor utomlands inte ges möjlighet till att använda sig av sin demokratiska röst. Det vore intressant att få ta del av en förklaring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar