Förtroendeomröstningen sent i fredags kväll följdes med intresse. Om regeringen röstades ned, skulle följden bli omval. Med fem rösters marginal klarade regeringen omröstningen. Detta bådar för nya turer framöver.
Det var till slut bara regeringens egna ledamöter (155 stycken av totalt 300) som gav sitt stöd i omröstningen. Det forna koalitionspartiet Demokratisk vänster (DIMAR) röstade emot regeringen. Det indikerar även att det inte heller kommer att ge sitt stöd till regeringens kandidat till presidentvalet i mars 2015. Detta, och resultatet från förtroendeomröstningen, visar på regeringens belägenhet.
I praktiken hade regeringen en större marginal än de som slutligen gav sitt stöd till regeringen: nio stycken ledamöter från Gyllene gryning var frånvarande från parlamentet eftersom de väntar åtal. I slutändan var det 133 stycken som röstade emot regeringen
Man kan dock fråga sig varför förtroendeomröstningen hölls. En tes som har förts är att visa på det stöd som koalitionsregeringen har (och indirekt visa på oppositionens frånvaro av stöd). Detta kan fylla ett syfte. Inför den viktiga presidentomröstningen 2015 kan sådana demonstrationer påverka dynamiken i parlamentet och opinionen.
Men omröstningen kan även motverka sitt syfte. Det har påpekats att förtoendemröstningar är ett drag som visar på hur utsatt en regering är: den fjärde november 2011 hölls en förtroendeomröstning på premiärminister Georgios Papandreous begäran. 153 röstade för honom. 145 emot honom. Två dagar senare avgick Papandreou.
Det var till slut bara regeringens egna ledamöter (155 stycken av totalt 300) som gav sitt stöd i omröstningen. Det forna koalitionspartiet Demokratisk vänster (DIMAR) röstade emot regeringen. Det indikerar även att det inte heller kommer att ge sitt stöd till regeringens kandidat till presidentvalet i mars 2015. Detta, och resultatet från förtroendeomröstningen, visar på regeringens belägenhet.
I praktiken hade regeringen en större marginal än de som slutligen gav sitt stöd till regeringen: nio stycken ledamöter från Gyllene gryning var frånvarande från parlamentet eftersom de väntar åtal. I slutändan var det 133 stycken som röstade emot regeringen
Man kan dock fråga sig varför förtroendeomröstningen hölls. En tes som har förts är att visa på det stöd som koalitionsregeringen har (och indirekt visa på oppositionens frånvaro av stöd). Detta kan fylla ett syfte. Inför den viktiga presidentomröstningen 2015 kan sådana demonstrationer påverka dynamiken i parlamentet och opinionen.
Men omröstningen kan även motverka sitt syfte. Det har påpekats att förtoendemröstningar är ett drag som visar på hur utsatt en regering är: den fjärde november 2011 hölls en förtroendeomröstning på premiärminister Georgios Papandreous begäran. 153 röstade för honom. 145 emot honom. Två dagar senare avgick Papandreou.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar