Sakta men säkert börjar det största oppositionspartiet, Syriza, dra ifrån i mätningarna. Det finns fler orsaker till denna utveckling.
En sådan orsak är väljarnas trötthet med den rådande situationen. En flerårig kris har ännu intekunnat lösas upp. Arbetslösheten har bitit sig fast kring 27%. En vändning syns ännu inte. Den styrande regeringen har många olösta utmaningar att hantera. Det ger av förståeliga skäl oppositionen vind i seglen.
En annan orsak till att Syriza kryssar sig fram är att partiet sökt ändra på sin framtoning och på sin politik. Partiordföranden Alexis Tsipras har åkt på turné utomlands för att träffa olika prominenta personen. I förra månaden träffade denne påve Francis. Kanske är ambitionen att få höja Tsipras profil och få denne (och i förlängningen partiet) att framstå som mer statsmannamässig och regeringsfähig.
Men även politiken har ändrats. Syriza har sökt mildra tidigare ståndpunkter, främst motståndet mot memorandemet, vilket The Economist noterar:
"Mr Tsipras is no longer pledging to rip up Greece’s bail-out agreement, yet many are still suspicious of his new €11 billion ($14 billion) tax-and-spend economic programme. It calls, among other things, for restoring the minimum monthly salary to €750 (about 60% higher than the average salary now being paid by cash-strapped private employers), cracking down on tax evasion, creating 300,000 new jobs and restoring Christmas bonuses for pensioners. “It’s much too good to be true,” sighed Koula Peristeri, an unemployed factory worker who nonetheless supports Syriza."
Regeringen, å sin sida, har försökt kontra Syrizas framfart och vända på utvecklingen i opinionen, vilket jag skrivit mer i föregående blogginlägg. Siktet är att samla tillräckligt med stöd för att kunna vinna ett hotande nyval. Detta scenario kan nämligen inträffa i samband med att en efterträdare ska utses till president Karolos Papoulias 2015. Dock är det fortfarande för tidigt att sia om en gamechanger verkligen ska kunna inträffa. Just nu är motvinden påtaglig
En sådan orsak är väljarnas trötthet med den rådande situationen. En flerårig kris har ännu intekunnat lösas upp. Arbetslösheten har bitit sig fast kring 27%. En vändning syns ännu inte. Den styrande regeringen har många olösta utmaningar att hantera. Det ger av förståeliga skäl oppositionen vind i seglen.
En annan orsak till att Syriza kryssar sig fram är att partiet sökt ändra på sin framtoning och på sin politik. Partiordföranden Alexis Tsipras har åkt på turné utomlands för att träffa olika prominenta personen. I förra månaden träffade denne påve Francis. Kanske är ambitionen att få höja Tsipras profil och få denne (och i förlängningen partiet) att framstå som mer statsmannamässig och regeringsfähig.
Men även politiken har ändrats. Syriza har sökt mildra tidigare ståndpunkter, främst motståndet mot memorandemet, vilket The Economist noterar:
"Mr Tsipras is no longer pledging to rip up Greece’s bail-out agreement, yet many are still suspicious of his new €11 billion ($14 billion) tax-and-spend economic programme. It calls, among other things, for restoring the minimum monthly salary to €750 (about 60% higher than the average salary now being paid by cash-strapped private employers), cracking down on tax evasion, creating 300,000 new jobs and restoring Christmas bonuses for pensioners. “It’s much too good to be true,” sighed Koula Peristeri, an unemployed factory worker who nonetheless supports Syriza."
Regeringen, å sin sida, har försökt kontra Syrizas framfart och vända på utvecklingen i opinionen, vilket jag skrivit mer i föregående blogginlägg. Siktet är att samla tillräckligt med stöd för att kunna vinna ett hotande nyval. Detta scenario kan nämligen inträffa i samband med att en efterträdare ska utses till president Karolos Papoulias 2015. Dock är det fortfarande för tidigt att sia om en gamechanger verkligen ska kunna inträffa. Just nu är motvinden påtaglig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar