Det var nära. Med två rösters övervikt (totalt 153) undvek den grekiska koalitionsregeringen sent i söndags natt den prestigeförlust det hade varit att förlora det misstroendevotum som oppositionen tagit iniativet till. Trots detta har maktbalansen mellan regering och opposition skiftat en smula.
Trots att regeringen vann misstroendevotumet har den blivit en röst svagare. Theodora Zakri (Pasok) röstade med oppositionen och blev som en följd av detta utesluten.
Av denna och andra anledningar kommer utfallet av misstroendeomröstningen att tolkas olika. Regeringen kommer sannolikt att tolka det som att den har ett tydligt stöd för sin politik.
Oppositionen kommer, å sin sida, visa på att regeringen blivit försvagad (och av utfallet att döma, så har det viss fog för sin tolkning om man räknar med Zakris uteslutning). Mer troligt är att status quo kommer att bestå.
Med detta sagt kan man ändå se det som att det största oppositionspartiet, Syriza, börjar känna en allt mer tilltagande medvind i opinionen. Partiet har skuggat Ny Demokrati (men inte kunnat tydligt passera) i mätningarna det senaste halvåret. Det räknar nog med att kunna vinna ett nyval.
Hade oppositionen vunnit söndagens misstroendevotum, så hade detta scenario blivit verklighet. Regeringen hade rimligtvis avgått. I kalkylen låg förhoppningen att "vräkningen" av tidigare anställda i ERT skulle fungera som den bekanta droppen som får bägaren att rinna över. Detta var i alla det huvudsakliga skälet som angavs som för misstroendevotumet.
Dock är det ett politiskt risktagande att ta initiativ till ett mistroendevotum: ett misslyckande kan få motsatt effekt än den tänkta. Det kan även stärka en regering.
Nu är dock allt detta historia. Det ska bli intressant att följa hur opinionen kommer att utvecklas framöver. Såväl oppositionen som regeringen har anledning till att reflektera över utfallet av misstroendevotumet. Kan det rent av ha varit en pyrrhusseger?
Trots att regeringen vann misstroendevotumet har den blivit en röst svagare. Theodora Zakri (Pasok) röstade med oppositionen och blev som en följd av detta utesluten.
Av denna och andra anledningar kommer utfallet av misstroendeomröstningen att tolkas olika. Regeringen kommer sannolikt att tolka det som att den har ett tydligt stöd för sin politik.
Oppositionen kommer, å sin sida, visa på att regeringen blivit försvagad (och av utfallet att döma, så har det viss fog för sin tolkning om man räknar med Zakris uteslutning). Mer troligt är att status quo kommer att bestå.
Med detta sagt kan man ändå se det som att det största oppositionspartiet, Syriza, börjar känna en allt mer tilltagande medvind i opinionen. Partiet har skuggat Ny Demokrati (men inte kunnat tydligt passera) i mätningarna det senaste halvåret. Det räknar nog med att kunna vinna ett nyval.
Hade oppositionen vunnit söndagens misstroendevotum, så hade detta scenario blivit verklighet. Regeringen hade rimligtvis avgått. I kalkylen låg förhoppningen att "vräkningen" av tidigare anställda i ERT skulle fungera som den bekanta droppen som får bägaren att rinna över. Detta var i alla det huvudsakliga skälet som angavs som för misstroendevotumet.
Dock är det ett politiskt risktagande att ta initiativ till ett mistroendevotum: ett misslyckande kan få motsatt effekt än den tänkta. Det kan även stärka en regering.
Nu är dock allt detta historia. Det ska bli intressant att följa hur opinionen kommer att utvecklas framöver. Såväl oppositionen som regeringen har anledning till att reflektera över utfallet av misstroendevotumet. Kan det rent av ha varit en pyrrhusseger?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar