Läsning: Chaos

Krisen i Grekland har varat i drygt sex år. Snart är landet inne på sitt sjunde år av en kris som allt mer bär prägel av en ekonomisk depression. Dessa sju år av umbäranden har förändrat landet i grunden. Ännu är det oklart hur landet kommer att se ut när krisen väl blåst över.

En av dem som följt utvecklingen under denna tid är Alexandra Pascalidou. För ett par veckor sedan presenterade hon sin nya bok "Chaos", som ger en bild av hur krisen format och omformar landet. Det är en angelägen bok om ett angeläget ämne. Jag kommer att recensera boken i ett kommande inlägg på denna blogg.  

  

En stormig höst väntar

Nyheten om att statsskulden stigit till 169,1% av BNP och att disponibla inkomsten sjunkit med 9,3% är tunga besked för regeringen i Grekland. Än värre är dock indikationen från "trojkan" att landet behöver spara ytterligare två miljarder euro nästa år. Detta sätter ytterligare press på regeringen. Den kan mycket väl falla inför utsikterna av ny bailout. Detta kan sätta igång en våg av oro runt om i Europa. Europavalet nästa år kan mycket väl bli stormigt.

 

(Foto: Haralampos Karatzas)

De nya sparkraven och svårigheterna att få de ekonomiska hjulen att snurra tyder på att Grekland kan komma behöva ytterligare en bailout, den tredje i ordningen om den blir av. Detta ökar trycket på den grekiska regeringen. Regeringen är bräcklig sedan ett av de tre koalitionspartierna lämnat regeringen i samband med hanteringen av den grekiska statstelevisionen i somras. Med fem mandats övervikt i parlamentet blir det svårt att rösta igenom ytterligare besparingar.

Det största oppositionspartiet Syriza får allt mer vind i seglen. Talet om nyval hörs allt oftare. I opinionsmätningarna ligger Syriza jämsides med Ny Demokrati, det större av de två regeringspartierna. Oppositionen kan få mer vatten på sin kvarn inför utsikterna på ytterligare besparingar.

Dagens besked är helt enkelt ett bakslag, i synnerhet för statsminister Samaras som satsat politisk prestige i att 2014 kommer att vara en vändpunkt efter sex år av ekonomisk kris och stagnation. Det har funnits rimligt fog för statsministerns optimism: den grekiska staten är på väg att uppvisa ett primärt överskott i budgeten. Arbetslösheten håller på att stabiliseras (om än på en rekordhög nivå på 28%). Bytesbalansen är på väg att utvecklas positivt (mycket beroende dock på minskad import). Räntorna för statsobligationerna är på väg ner (en tioårig obligation ger 9% ränta mot 18% för ett år sedan). Trots detta lyser en så kallad "greekovery" med sin frånvaro. Trots detta väntar ytterligare utmaningar för en redan pressad regering, som kan komma att invända sig emot trojkans åtgärder. En spännande höst väntar med andra ord.


Nb: av olika skäl har denna blogg inte uppdaterats ofta. Det kommer att bli ändring på detta. Stay tuned.

Nytt krislån till Grekland?

Blir det tredje lånet gillt? Efter ett första lån i 2010 på 110 miljarder euro, ett andra lån 2012 på 140 miljarder, en avskrivning på 107 miljarder euro i november 2012, talas det om ett tredje lån till Grekland för att ta sig ut ur dess långvariga kris. Denna gång är det mer modesta 10 miljarder euro som den grekiska staten efterfrågar. Även om summan är förhållandevis liten är den politiska kostnaden hög. En ny kris kan vara under uppsegling.

Det är finansminister Yannis Stournaras som har flaggat för att ett ytterligare tillskott behövs i statskassan för att överbrygga perioden mellan underskott och överskott. Timingen kunde vara bättre. Om ett par veckor är det val i Tyskland. Grekland har hamnat i fokus under valdebatten. Att på nytt gå ut med en begäran på ytterligare medel, eller krav på att förhandla om nödlånen som Stournaras lät meddela, låter sig inte helt enkelt genomföras. De europeiska krisländernas bekymmer börjar närmar sig en gräns.

Det finns nämligen en del faktorer som talar för att regeringen i Grekland kommer att mötas med motfrågor istället för förståelse. Mycket talar även för att man kommer att titta närmare på hur det går med reformerna och privatiseringar som regeringen åtagit sig. Där finns det mer att göra.

I synnerhet kommer privatiseringsförvaltningen (TAIPED) granskas. Dess chef, Stelios Stavridis, fick hastigt att avgå efter kritik mot det sätt som denne skött sitt uppdrag. Stavridis är den tredje chefen som har fått lämna myndigheten under de senaste tretton månaderna. Detta är talande för hur myndigheten har genomfört sitt uppdrag. Det går helt enkelt trögt. Svårigheterna att genomföra privatiseringarna är en delförklaring till varför finansminister Stournaras flaggar för nya lån.

Förvisso indikerar prognosen på att Grekland kommer att visa ett nollresultat 2014. Ett blygsamt och växande överskott väntas under åren framöver. Beskedet att den grekiska staten är behov att ytterligare medel ifrågasätter den trovärdighet som den grekiska koalitionsregeringen sökt bygga upp (och som fick sig en törn av ERT-affären i somras). I värsta fall kan den sätta igång en ny våg av spekulation och skriverier för landet. Frågan är om den grekiska koalitionsregeringen, som numera reducerats till två partier, kommer har råd att med en sådan kris.

 

Obama och Samaras möts

Det är en lite annorlunda dag idag. Åtminstone för premiärminister Samaras, som i dag möter president Obama. Mötet mellan de båda kan ses som en del i ett större sammanhang. Det är ett försök att stärka förbindelserna mellan Europa och USA och även aktierna för de två som möts.

Det finns en anledning till att Obama och Samaras möts idag. Grekland står på tur att bli ordförandeland i EU. Som sådant väntas Grekland axla ansvaret för att driva på förhandlingarna mellan USA och EU om ett nytt frihandelsavtal. Det behövs. Förhandlingarna har hittills inte riktigt tagit fart. Faller dessa väl ut förväntas ett nytt avtal generera nya jobb på båda sidor om Atlanten. Samaras lär välkomnas av Obama.*

Inte minst ger de arbetslöshetssiffor som publicerades idag ytterligare en anledning till Samaras att, i sin tur, söka stärka relationen mellan de båda parterna. Det är inte enbart som representant för EU som Samaras besöker USA utan även som regeringsöverhuvud för ett land som är inne på sitt sjätte år av en omfattande kris. Ekonomin krymper. Arbetslösheten växer. Samaras läge är ansträngt.

Det besked som Elstat lämnade idag gör inte situationen lättare: arbetslösheten har stigit till 27,6% (för unga noteras den till 65,9%), vilket försvagar Samaras ställning i allmänhetens ögon. Det gör även att Samaras tal om en Greekovery, det ord som denne sökte lansera i samband med dennes statsbesök i Kina i maj, blir till en tacksam angreppspunkt för oppositionen.

Utöver detta har Samaras en utmaning i sin egen regering. Efter (de i stor grad självförvållade) turerna kring ERT i juni är regeringskoalitionen numera reducerad till två partier. Regeringen har tappat mandat. Oppositionen har stärkts.

Ett lyckat besök i USA, som förutom en visit i Vita Huset även inbegriper möten med investererare och New Yorks borgmästare Bloomberg, kan möjligtvis stärka Samaras aktier framöver, om kontrakt sluts, avtal tecknas och investerare lockas till landet. Det finns med andra ord ett antal förväntningar på dagens möte. Det återstår att se hur dessa infrias.

* Det är förmodligen inte enbart för att ge Putin en näsknäpp som Obama meddelade igår att denna avser att besöka Sverige inom kort.

Ett oppositionsparti söker sin röst

Av en samling småpartier ska ett gemensamt parti bildas. Idag håller Syriza kongress med syftet att skapa enhet ur den lösa koalition av 491 organisationer som partiet i praktiken består av. Det största oppositionspartiet i Grekland söker på så vis stärka sin ställning. Trots det väntar ett antal utmaningar för partiordförande Tsipras.

Det har varit ett bra år för Syrizas partiordförande Alexis Tsipras. Med sin tydliga profil mot memorandumet och genom Tsipras själv - som med sina relativa ungdom och karisma skapade en kontrast gentemot de två etablerade och dominerande partierna i Grekland (Pasok och Ny Demokrati) - fick Syriza något av ett genombrott. Partiet tog steget in rampljuset i de två valomgångar som hölls i förra året. I nuläget är det de facto det största oppositionspartiet. Det utmanar även Ny Demokrati. Det är dessutom på god väg att tränga ut Pasok som röst för vänsterrörelsen i Grekland.

Läget för att skapa ett gemensamt parti av Syrizas olika medlemsorganisationer är med andra ord gynnsamt. I en mätning som publicerades den 5 juli är partiet rentav, med knapp marginal, större än Ny Demokrati:

Syriza 28.5%,
Ny Demokrati 28 %,
Gyllene Gryning 14.5 %
ΚΚΕ 7.5 %
Pasok 7 %
Självst. greker 5.5 %
Demokratisk vänster (DimAr) 2.5 %
Övriga 6.5%

Samtidigt väntar ett antal utmaningar för Syriza. Partiet behöver konkretisera sin politik. I stort sett har Syriza som parti nästan konsekvent tagit ställning emot allt det som koalitionsregeringen har varit för. Det hör givetvis ett oppositionspartis privilegium att göra så. Denna taktik har även givit utdelning i opinionen.

Samtidigt är det även rimligt att väljarna att kräva att oppositionen visar upp sitt alternativ till politik. Kanske blir det enklare för Tsipras att formulera en politik när Syriza blir ett enda parti som talar med en röst. Kanske inte. De olika falangerna inom Syriza kan mycket väl streta emot. Partisprängningar är inte ovanliga i Grekland.

Utmaningarna för Syrisa är således dubbla: dels att skapa en känsla av gemenskap inom partiet som består även när opinionsvindarna blåser från fel håll; dels att formulera en politik som attraherar väljarna även om regeringskoalitionen lyckas hejda den ekonomiska krisen i landet. Tsipras har med andra ord en del att tänka på. 

Lång väg kvar

Den grekiska regeringen och EU har kommit överens om ett nytt stödpaket. Till skillnad mot förra året går förhandlingarna smidigare. Dock lär det dröja tills dess att vändningen kommer och behovet av stödpaket upphör.

Greekovery har varit ett mantra som premiärminister Samaras har upprepat under våren och sommaren 2013. Det verkar som om premiärministern får vänta tills hans ord genljuder. Fortsatta utmaningar väntar snarare landet.

Upp till tio år av kris kan vänta innan en mer positiv utveckling kan skönjas, rapporterar SR idag. Inte blir det bättre av att en grekisk tankesmedja (IOBE) reviderar sina siffror nedåt för Greklands BNP för 2013. BNP väntas krympa med nästan 5 procent i år. Arbetslösheten fortsätter att stiga (för närvarande 26,9%). Håller prognosen i sig är det en utveckling som kan jämföras med depressionen på trettiotalet.

Samtidigt finns det tecken på att krisen håller på att stabiliseras. Idag kan man läsa om att det är fler som blir anställda än som blir avskedade i landet. Visserligen är det inom den säsongsbetonade turismsektorn som står för uppgången i anställda. Dock är det en viktig indikator på en underliggande utveckling. En annan signal är att finansminister Yannis Stournaras ser tecken på att landet kan klara sig resten av året utan fler tillskott än de man kommit överens om.

Allt detta är välkommet. Dock finns det mycket kvar tills dess att en vändning kan komma till stånd. Företagsklimatet är fortfarande negativt. Mycket talar för att en varaktig vändning håller på att byggas upp när landet blir attraktivt för utländska företag att etablera sig i och investera i. Den dag då FDI (ung. utländska direktinvesteringar) varaktigt stiger kan man rimligen tala om att en greekovery är på väg.

Om detta sker återstår att se. För den grekiska regeringen väntar fortsatta utmaningar. Den börda som regeringen blir förmodlingen inte lättare att bära när en av regeringskoalitionsregeringens tre partier har lämnat. Hösten 2013 i Grekland kan mycket väl bli lika turbulent som sommaren 2012.
 

Almedalen

Det finns i skrivande stund 2285 evenemang i årets upplaga av Almedalen. Ett par av dessa berör Grekland. Bloggen kommer att bevaka några av dem.

Vi kanske ses i vimlet!

Till alla andra läsare, vi hörs på twitter @haralamposk

Ta leme!