Blir det tredje lånet gillt? Efter ett första lån i 2010 på 110 miljarder euro, ett andra lån 2012 på 140 miljarder, en avskrivning på 107 miljarder euro i november 2012, talas det om ett tredje lån till Grekland för att ta sig ut ur dess långvariga kris. Denna gång är det mer modesta 10 miljarder euro som den grekiska staten efterfrågar. Även om summan är förhållandevis liten är den politiska kostnaden hög. En ny kris kan vara under uppsegling.
Det är finansminister Yannis Stournaras som har flaggat för att ett ytterligare tillskott behövs i statskassan för att överbrygga perioden mellan underskott och överskott. Timingen kunde vara bättre. Om ett par veckor är det val i Tyskland. Grekland har hamnat i fokus under valdebatten. Att på nytt gå ut med en begäran på ytterligare medel, eller krav på att förhandla om nödlånen som Stournaras lät meddela, låter sig inte helt enkelt genomföras. De europeiska krisländernas bekymmer börjar närmar sig en gräns.
Det finns nämligen en del faktorer som talar för att regeringen i Grekland kommer att mötas med motfrågor istället för förståelse. Mycket talar även för att man kommer att titta närmare på hur det går med reformerna och privatiseringar som regeringen åtagit sig. Där finns det mer att göra.
I synnerhet kommer privatiseringsförvaltningen (TAIPED) granskas. Dess chef, Stelios Stavridis, fick hastigt att avgå efter kritik mot det sätt som denne skött sitt uppdrag. Stavridis är den tredje chefen som har fått lämna myndigheten under de senaste tretton månaderna. Detta är talande för hur myndigheten har genomfört sitt uppdrag. Det går helt enkelt trögt. Svårigheterna att genomföra privatiseringarna är en delförklaring till varför finansminister Stournaras flaggar för nya lån.
Förvisso indikerar prognosen på att Grekland kommer att visa ett nollresultat 2014. Ett blygsamt och växande överskott väntas under åren framöver. Beskedet att den grekiska staten är behov att ytterligare medel ifrågasätter den trovärdighet som den grekiska koalitionsregeringen sökt bygga upp (och som fick sig en törn av ERT-affären i somras). I värsta fall kan den sätta igång en ny våg av spekulation och skriverier för landet. Frågan är om den grekiska koalitionsregeringen, som numera reducerats till två partier, kommer har råd att med en sådan kris.
Det är finansminister Yannis Stournaras som har flaggat för att ett ytterligare tillskott behövs i statskassan för att överbrygga perioden mellan underskott och överskott. Timingen kunde vara bättre. Om ett par veckor är det val i Tyskland. Grekland har hamnat i fokus under valdebatten. Att på nytt gå ut med en begäran på ytterligare medel, eller krav på att förhandla om nödlånen som Stournaras lät meddela, låter sig inte helt enkelt genomföras. De europeiska krisländernas bekymmer börjar närmar sig en gräns.
Det finns nämligen en del faktorer som talar för att regeringen i Grekland kommer att mötas med motfrågor istället för förståelse. Mycket talar även för att man kommer att titta närmare på hur det går med reformerna och privatiseringar som regeringen åtagit sig. Där finns det mer att göra.
I synnerhet kommer privatiseringsförvaltningen (TAIPED) granskas. Dess chef, Stelios Stavridis, fick hastigt att avgå efter kritik mot det sätt som denne skött sitt uppdrag. Stavridis är den tredje chefen som har fått lämna myndigheten under de senaste tretton månaderna. Detta är talande för hur myndigheten har genomfört sitt uppdrag. Det går helt enkelt trögt. Svårigheterna att genomföra privatiseringarna är en delförklaring till varför finansminister Stournaras flaggar för nya lån.
Förvisso indikerar prognosen på att Grekland kommer att visa ett nollresultat 2014. Ett blygsamt och växande överskott väntas under åren framöver. Beskedet att den grekiska staten är behov att ytterligare medel ifrågasätter den trovärdighet som den grekiska koalitionsregeringen sökt bygga upp (och som fick sig en törn av ERT-affären i somras). I värsta fall kan den sätta igång en ny våg av spekulation och skriverier för landet. Frågan är om den grekiska koalitionsregeringen, som numera reducerats till två partier, kommer har råd att med en sådan kris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar