Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt i motvind i den första mätningen sedan skatte- och pensionspaketen röstades igenom i parlamentet.

Motvinden för SYRIZA fortsätter. Avståndet upp till oppositionspartiet är Ny Demokrati 7.5 procentenheter, enligt den mätning som ALCO genomfört (mellan 30 maj och 2 juni) och som publicerades i Proto Thema. Vore det val i Grekland i dag skulle respondenterna rösta på följande vis:

Ny Demokrati 25,4%
SYRIZA 17,9%
Gyllene Gryning 8,1%
KKE 6,5%
Demokratiska Koalitionen 4,3%
Folklig Enhet 3,1%
Centerunionen 3,0%
Oberoende Greker 2,5%
Frihetsfärden (Plefsi Eleftherias) 2,4%
Floden 2,2%

Mätningen visar på ett antal intressanta rörelser i opinionen. Den juniora partner i regeringskoalitionen, Oberoende greker, befinner sig numera under treprocentsspärren. Under spärren befinner sig nu även Floden; partiet är dessutom klart minst i mätningen. 

Vän av ordning noterar även att Demokratiska Koalitionen samlar 4,3% av rösterna i mätningen. Det är den valda partibeteckningen för koalitionen mellan socialdemokratiska PASOK och ett ubrytarparti från SYRIZA, Demokratisk vänster (DIMAR).  

På väg in och upp är istället två utbrytarpartier ur SYRIZA: Folklig enhet, som leds av det tidigare statsrådet Lafazanis, tar sig över treprocentsspärren och skulle ta sig in i parlamentet om val skulle hållas idag. 

På väg in i parlamentet tycks även det nyligen bildade partiet Πλεύση Ελευθερίας (ungefär Frihetsfärden) vara. Det består för närvarande av den den tidigare SYRIZA-medlemmen och förra parlamentsordföranden (talman) Zoe Konstantopoulou (i bilden här ovan) och den mellan partier vandrande Rachel Makri.

Uppgången för Folklig Enhet och Frihetsfärden - två partier med SYRIZA-kopplingar - kan tolkas som att väljare med vänstersympatier tycks överge premiärminister Tsipras, som för övrigt noterar mycket låga förtroendesiffror enligt ovannämnda mätning. 75% uppger att de inte litar på premiärministern. Det är en tydlig och mycket skarp kontrast jämfört med 2015.

Fortsatt oklarhet trots avtal

Rapporter om en överenskommelse mellan IMF och främst Tyskland cirkulerade under onsdagsmorgonen. Denna uppgörelse, om den bekräftas, förefaller bana vägen för att en hotande situation liknande den ifjol undviks. Dock kvarstår frågor om hållbarheten för det åtgärdsprogram som den grekiska regeringen ska följa. Nattens uppgörelse löser troligen inte de långsiktiga utmaningarna.

På kort sikt är det positivt. Uppgörelsen, som träffades efter en maratonlång session och som offentliggjordes tidigt på onsdag morgon, bidrar till att den hotande likvidetskrisen för den grekiska staten undviks. Låsningen mellan IMF och främst Tyskland tycks ha lösts upp, åtminstone för tillfället. Det är dock på lite längre sikt som frågetecken kvarstår. Ett mönster kunde nämligen skönjas bland kommentarerna till nattens överenskommelse:

#Greece's debt: Has the can been kicked down the road? https://t.co/pCX2ZCsZzz via @bsurveillance @tomkeene pic.twitter.com/AZsZ5IByZY

— Zoe Schneeweiss (@ZSchneeweiss) May 25, 2016

"Can, kicked down the road again" https://t.co/RaWHcBbuLa

— Ilias Siakantaris (@iliassiak) May 25, 2016

#Eurogroup deal: Everyone buys some time, during which #Greece has some more tasks & #IMF can ponder future role https://t.co/py8CrrwdeN

— Nick Malkoutzis (@NickMalkoutzis) May 25, 2016

Således ska inte allt för stora växlar dras av den framförhandlade överenskommelsen, (som man kan läsa mer om i WSJ, Kathimerini, SVT, Politico, med mera). Den skuldlättnad som det rapporterades om i nattens överenskommelse kommer att hållas först 2018, om det blir aktuellt ens då.

Dock har man köpt sig värdefull tid. För stunden räcker det förmodligen för samtliga parter: den grekiska regeringen kan troligen andas ut. Premiärminister Tsipras lyckades lotsa igenom omfattande besparings- och reformpaket i två kritiska omröstningar och kan, om allt löper enligt plan, kvittera ut en välbehövlig delbetalning ur det bailoutavtal som träffades i juli 2015. EU, å sin sida, slipper en hotande kris, och kan rensa bordet inför den kommande Brexit/Bremainomröstningen i juni. En sak är dock klar. Den grekiska krisen är troligen långt ifrån över.

Opinionsmätning

Avståndet mellan oppositionspartiet Ny Demokrati och regeringspartiet SYRIZA växer till 10 procentenheter i ny mätning.

Avståndet växer. Ny Demokrati drygar ut ledningen ytterligare, enligt en ny mätning som Makedoniens Universitet har genomfört (och som bland andra Greek Reporter refererar till). Trenden, som bland annat denna opinionsmätning från april uppvisar, ser därmed ut att bestå: regeringen befinner sig i motvind. SYRIZA har tappat 20 procentenheter jämfört med valet i september 2015.

Intressant nog visar den färska mätningen, som publicerades den 15 maj, att koalitionspartiet Oberoende Greker med två procentenheters stöd befinner sig klart under treprocentsspärren. Det vållar troligen huvudbry för premiärminister Alexis Tsipras inför söndagens viktiga omröstning i det grekiska parlamentet: faller regeringen kan ett maktskifte bli aktuellt om ett nyval blir följden.

Samtidigt visar mätningen att luften har gått ur uppstickarpartiet Potami. Även det partiet befinner sig klart under treprocentsspärren. Många av dess väljare har troligen gått över till Ny Demokrati, vars nye partiordförande Kyriakos Mitsotakis har fått något av en tacksam start.

Väl värt att uppmärksamma är dock att 24,5%, nästan var fjärde väljare, inte har bestämt sig eller inte vill uppge vilket parti som föredras. Även detta säger en del om den aktuella opinionen i Grekland.

Ny omröstning, ny prövning

En ny viktig omröstning väntar kommande söndag. Det är troligt att regeringen Tsipras består den kommande prövningen trots intern opposition. Frågetecken har dock uppstått om de ekonomiska följderna av den kommande omröstningen.

En ny vecka, en ny prövning väntar för den grekiska regeringen. Kommande söndag ska det grekiska parlamentet rösta om ett ekonomiskt paket som bland annat består av höjda skatter och höjd moms (vilket Reuters, bland andra, rapporterar om). Utfallet av omröstningen är kritiskt för premiärminister Tsipras. Det kan avgöra om den grekiska staten kan kvalificera sig för en utbetalning från de internationella långivarna, som kommer att sammanträda två dagar senare för att utvärdera om Grekland klarat av sitt beting. Ett misslyckande innebär troligen att en hotande likvidetskris blir till verklighet.

Basscenariot är att premiärminister Tsipras består söndagens omröstning trots tecken på intern opposition. Liknande farhågor restes nämligen inför den kritiska omröstningen för drygt en vecka sedan om den grekiska koalitionsregeringen skulle kunna hålla ihop. Då följde samtliga 153 ledamöter som hörde till SYRIZA och Oberoende Greker partilinjen. Nu är det därför rimligt att anta att partilinjen kommer åtföljas åter igen, särskilt som ett nyvalsscenario - vilket skulle bli följden om inte Tsipras förmår att hålla ihop sin koalition - troligen innebär ett maktskifte.

Det finns dock tecken på intern opposition i premiärministerns parti. Ett möte kommer att hållas idag, tisdag, för att stävja tendenserna till oro, som Kathimerini noterar:

Tsipras is to chair a session of SYRIZA’s parliamentary group on Tuesday to discuss the measures, and the mechanism, in more detail. Tsakalotos [finansminister och informell ledare för Grupp 53, min anmärkning] will be tasked with overcoming the objections of members of SYRIZA’s Group of 53, a radical faction within the party to which he belongs.

Det är inte säkert att Tsipras kan hålla ihop de olika falangerna inom SYRIZA. Därför finns det anledning att följa utfallet av söndagens omröstning.

Oro finns även kring vad de olika åtgärderna som ska röstas igenom kommer att innebära för möjligheterna till ekonomisk återhämtning. Om förslaget att höja momsen till 24% röstas igenom på söndag kommer det innebära att Grekland kommer att ha den näst högsta moms-satsen i EU (se bild nedan). Enbart Sverige har högre moms. Grekland har för övrigt rankats som det land som har den högsta beskattningen för små- och mellanstora företag enligt OECD. Risken är därmed överhängande, om förslagen röstas igenom på söndag i parlamentet, att den ekonomiska återhämtningen dröjer ytterligare.

En kritisk omröstning väntar

Inför en kritisk omröstning i det grekiska parlamentet på söndag kväll mobiliserar fackföreningarna i Grekland. En 48 timmars generalstrejk är utlyst och demonstrationer kommer att hållas.

Grekland står, ännu en gång, still. Tunnelbana och spårvagnar är inställda idag och på lördag i Aten, likaså buss- och sjötransporter. En generalstrejk, som varar i dag och på lördag, har med kort varsel utlysts i Grekland som en följd av regeringens besked att lägga fram två viktiga lagförslag om skatter och pensioner till votering, rapporterar bland andra Kathimerini.

Förslagen är omstridda men viktiga för regeringen att driva igenom i tid till det eurogruppsmöte som kommer att hållas på måndag den 9 maj. De är nämligen villkor för att den grekiska staten ska fullfölja sitt beting och på så vis kunna kvittera ut ett belopp i den bailoutuppgörelse som förhandlades fram i juli. På så vis skulle en annalkande likvidetskris undvikas.

Voteringen om förslagen kommer att hållas på söndag kväll. Det ser ut att bli en kritisk omröstning då. Den styrande majoriteten har för närvarande en marginal på tre mandat. Det finns farhågor om SYRIZA-Anelmajoritetens ledamöter inte kommer att följa partilinjen och rösta med regeringen; dagens generalstrejk och de tillhörande demonstrationerna kan få en och annan ledamot att börja vackla. Marginalen kan därmed försvinna. Oppositionen har för övrigt meddelat att den inte kommer att ge sitt stöd till majoriteten.

Skulle premiärminister Tsipras inte få stöd i parlamentet på söndag kan ett nyval mycket väl bli följden. Omröstningen på söndag ser med andra ord ut att inte bara kritisk för om den grekiska staten kan kvittera ut medel för att undvika en hotande likvidetskris. Den kan även avgöra Tsipras framtid som premiärminister.

Ps. Apergia.gr är en hemsida där man kan få mer om de olika strejker som genomförs i Grekland. Det är oklart om det finns någon motsvarande sida i något annat land.

Grexit spökar igen

Spekulationerna om en Grexit tilltar troligen om dödläget i förhandlingarna mellan Grekland och EU och IMF består.

Röster om en Grexit kan återigen höras. De strandade förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och EU och IMF har återigen fått fart på spekulationerna om en Grexit. Tecken på detta kan skönjas, åtminstone enligt Financial Times: "Many signs of a repeat of last year’s Grexit drama are present: irreconcilable differences between Athens and its bailout creditors; a looming July debt payment owed to the European Central Bank; angry denunciations by embattled Greek prime minister Alexis Tsipras".

Även den ansedda tidningen The Economist kan räknas till den grupp som kalkylerat med sannolikheten för en Grexit: "The Economist Intelligence Unit has maintained the view that there is a 60% risk of Greece leaving before the end of our five-year forecast period. We do not think that the policies contained in the third bail-out programme will generate sufficient economic growth to mitigate Greece’s debt burden or reduce popular disaffection".

Intressant nog börjar även opinionen i Grekland skifta. Stödet för euron, tidigare mycket starkt, har börjat sjunka om man tolkar en mätning som genomförts av Public Issue nyligen: andelen som har åsikten att landets utveckling skulle förvärras om landet lämnar euron och återvänder till drachmen sjönk från 64% i november 2015 till 49% i april 2016.



Detta reser frågor kring vad som kan hända i det fall ingen förhandlingslösning inte nås vid det Eurogruppsmöte den 9:e maj som Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem har utlyst, (som bland annat To Vima rapporterar om). Hur kommer, till exempel, det sjunkande stödet för euron att användas? Mot bakgrund av händelseutvecklingen under det förra året är det mycket som talar för att risken för en grexit inte ska underskattas.

Samtidigt finns det argument som talar för att EU:s ledare kommer att söka undvika ett scenario där Grekland lämnar euron, eftersom det i sin tur skulle väcka frågan vilket land som står näst på tur. Det ligger mycket i det som The Economist skriver:

"If Greece were forced out, investors would immediately question whether the euro zone was still a permanent monetary union or a looser form of currency regime. They would look for the next most Greece-like country in the bloc and start to probe its vulnerabilities"

Klockan klämtar

En snabb förhandlingslösning framstår som önskvärd för att undvika en upprepning av 2015 och nya spekulationer om en Grexit.

Den grekiska regeringen har återupptagit förhandlingarna med dess långivare, rapporterar Kathimerini. Förhoppningen för regeringen är att nå ett avslut på utvärderingsprocessen och få på så vis kunna tillgång till nya pengar innan den ortodoxa påsken, som äger rum denna vecka, tar vid. Det kan bli en kamp mot klockan.

Misslyckas förhandlingarna kan priset bli högt. Den grekiska statens likvidet håller nämligen på att tyna bort, enligt uppgifter till Kathimerini, vilket ökar risken för att den ställer in betalningarna. Situationen uppges för närvarande inte vara lika ansträngd som i fjol. Den tynande likviditeten sätter tryck på regeringen och dess förhandlare.

Samtidigt har det uppstått en komplikation i förhandlingarna. De olika långivarna har olika uppfattning om förutsättningarna för den grekiska ekonomin och vilka åtgärder som den grekiska staten genomföra. Detta konstateras på följande vis i Bloomberg:

The prime minister’s current dilemma stems from a disagreement between the euro area and the IMF. While the European creditors say the government in Athens has committed to enough austerity to reach the targeted budget surplus before interest payments of 3.5 percent of gross domestic product in 2018, the IMF projects current Greek measures will produce an excess of just 1.5 percent.

Följden av denna komplikation kan innebära att den grekiska regeringen kan tvingas till ytterligare ågärder och/eller besparingar. Dessa kan bli svåra för premiärminister Tsipras att bemöta. Tre scenarier kan därmed uppstå, enligt Bloomberg:

1) att den grekiska regeringen går med på de tuffare kraven
2) nyval
3) folkomröstning

I syfte att låsa upp likviditet kan premiärminister Tsipras tänkas acceptera det nya kraven. Det politiska priset kan dock bli högt. Ytterligare avhopp kan bli följden, vilket riskerar den bräckliga majoritet som för stunden summeras till tre röster. Troligen är detta scenario mindre önskvärt för premiärministern.

För att få ett mandat att gå med de tuffare kraven kan ett nyval utlysas av premiärministern. Premiärminister Tsipras valde detta alternativ i höstas, som en konsekvens av baioutöverenskommelsen i juli, och lyckades vinna valet. Det är dock mindre sannolikt att Tsipras väljar detta alternativ igen. Hans popularitet har sjunkit och hans parti, SYRIZA, ligger efter i opinionen. Även detta scenario är sannolikt inte önskvärt för regeringen.

En folkomröstning kan vara ett alternativ som övervägs, för att få ett mandat till att gå på nya krav. Tsipras utlyste, som bekant, en folkomröstning i somras i ett kritiskt läge i bailoutförhandlingarna. Dock är även detta alternativ mindre sannolikt. Premiärministern gick tvärtemot utfallet av folkomröstnibgen och gick med på en ny bailout. Denna "kolotoumba" - helomvändning - av premiärministern har bidragit till att SYRIZA tappat i popularitet. Således finns det argument som talar mot en folkomröstning

Mot bakgrund av att samtliga tre ovannämnda alternativ framstår som mindre attraktiva för den grekiska regeringen kan förhandlingsprocessen bli komplicerad. Resultatet kan, som kommande inlägg kommer att behandla, bli att grexitspöket åter gör sig påmint.