En snabb förhandlingslösning framstår som önskvärd för att undvika en upprepning av 2015 och nya spekulationer om en Grexit.
Den grekiska regeringen har återupptagit förhandlingarna med dess långivare, rapporterar Kathimerini. Förhoppningen för regeringen är att nå ett avslut på utvärderingsprocessen och få på så vis kunna tillgång till nya pengar innan den ortodoxa påsken, som äger rum denna vecka, tar vid. Det kan bli en kamp mot klockan.
Misslyckas förhandlingarna kan priset bli högt. Den grekiska statens likvidet håller nämligen på att tyna bort, enligt uppgifter till Kathimerini, vilket ökar risken för att den ställer in betalningarna. Situationen uppges för närvarande inte vara lika ansträngd som i fjol. Den tynande likviditeten sätter tryck på regeringen och dess förhandlare.
Samtidigt har det uppstått en komplikation i förhandlingarna. De olika långivarna har olika uppfattning om förutsättningarna för den grekiska ekonomin och vilka åtgärder som den grekiska staten genomföra. Detta konstateras på följande vis i Bloomberg:
1) att den grekiska regeringen går med på de tuffare kraven
2) nyval
3) folkomröstning
I syfte att låsa upp likviditet kan premiärminister Tsipras tänkas acceptera det nya kraven. Det politiska priset kan dock bli högt. Ytterligare avhopp kan bli följden, vilket riskerar den bräckliga majoritet som för stunden summeras till tre röster. Troligen är detta scenario mindre önskvärt för premiärministern.
För att få ett mandat att gå med de tuffare kraven kan ett nyval utlysas av premiärministern. Premiärminister Tsipras valde detta alternativ i höstas, som en konsekvens av baioutöverenskommelsen i juli, och lyckades vinna valet. Det är dock mindre sannolikt att Tsipras väljar detta alternativ igen. Hans popularitet har sjunkit och hans parti, SYRIZA, ligger efter i opinionen. Även detta scenario är sannolikt inte önskvärt för regeringen.
En folkomröstning kan vara ett alternativ som övervägs, för att få ett mandat till att gå på nya krav. Tsipras utlyste, som bekant, en folkomröstning i somras i ett kritiskt läge i bailoutförhandlingarna. Dock är även detta alternativ mindre sannolikt. Premiärministern gick tvärtemot utfallet av folkomröstnibgen och gick med på en ny bailout. Denna "kolotoumba" - helomvändning - av premiärministern har bidragit till att SYRIZA tappat i popularitet. Således finns det argument som talar mot en folkomröstning
Mot bakgrund av att samtliga tre ovannämnda alternativ framstår som mindre attraktiva för den grekiska regeringen kan förhandlingsprocessen bli komplicerad. Resultatet kan, som kommande inlägg kommer att behandla, bli att grexitspöket åter gör sig påmint.
Den grekiska regeringen har återupptagit förhandlingarna med dess långivare, rapporterar Kathimerini. Förhoppningen för regeringen är att nå ett avslut på utvärderingsprocessen och få på så vis kunna tillgång till nya pengar innan den ortodoxa påsken, som äger rum denna vecka, tar vid. Det kan bli en kamp mot klockan.
Misslyckas förhandlingarna kan priset bli högt. Den grekiska statens likvidet håller nämligen på att tyna bort, enligt uppgifter till Kathimerini, vilket ökar risken för att den ställer in betalningarna. Situationen uppges för närvarande inte vara lika ansträngd som i fjol. Den tynande likviditeten sätter tryck på regeringen och dess förhandlare.
Samtidigt har det uppstått en komplikation i förhandlingarna. De olika långivarna har olika uppfattning om förutsättningarna för den grekiska ekonomin och vilka åtgärder som den grekiska staten genomföra. Detta konstateras på följande vis i Bloomberg:
The prime minister’s current dilemma stems from a disagreement between the euro area and the IMF. While the European creditors say the government in Athens has committed to enough austerity to reach the targeted budget surplus before interest payments of 3.5 percent of gross domestic product in 2018, the IMF projects current Greek measures will produce an excess of just 1.5 percent.Följden av denna komplikation kan innebära att den grekiska regeringen kan tvingas till ytterligare ågärder och/eller besparingar. Dessa kan bli svåra för premiärminister Tsipras att bemöta. Tre scenarier kan därmed uppstå, enligt Bloomberg:
1) att den grekiska regeringen går med på de tuffare kraven
2) nyval
3) folkomröstning
I syfte att låsa upp likviditet kan premiärminister Tsipras tänkas acceptera det nya kraven. Det politiska priset kan dock bli högt. Ytterligare avhopp kan bli följden, vilket riskerar den bräckliga majoritet som för stunden summeras till tre röster. Troligen är detta scenario mindre önskvärt för premiärministern.
För att få ett mandat att gå med de tuffare kraven kan ett nyval utlysas av premiärministern. Premiärminister Tsipras valde detta alternativ i höstas, som en konsekvens av baioutöverenskommelsen i juli, och lyckades vinna valet. Det är dock mindre sannolikt att Tsipras väljar detta alternativ igen. Hans popularitet har sjunkit och hans parti, SYRIZA, ligger efter i opinionen. Även detta scenario är sannolikt inte önskvärt för regeringen.
En folkomröstning kan vara ett alternativ som övervägs, för att få ett mandat till att gå på nya krav. Tsipras utlyste, som bekant, en folkomröstning i somras i ett kritiskt läge i bailoutförhandlingarna. Dock är även detta alternativ mindre sannolikt. Premiärministern gick tvärtemot utfallet av folkomröstnibgen och gick med på en ny bailout. Denna "kolotoumba" - helomvändning - av premiärministern har bidragit till att SYRIZA tappat i popularitet. Således finns det argument som talar mot en folkomröstning
Mot bakgrund av att samtliga tre ovannämnda alternativ framstår som mindre attraktiva för den grekiska regeringen kan förhandlingsprocessen bli komplicerad. Resultatet kan, som kommande inlägg kommer att behandla, bli att grexitspöket åter gör sig påmint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar