Kyriakos Mitsotakis ny partiordförande för Ny Demokrati - ett strategiskt vägval

Kyriakos Mitsotakis har vunnit gårdagens val till posten som partiledare för Ny Demokrati. Mitsotakis slog ut favorittippade Evangelos Meimarakis. Valet av Mitsotakis kan ses som ett strategiskt vägval som det största oppositionspartiet i Grekland har träffat. Som en följd av valet väntas dynamiken i grekisk politik förändras.

Med 51% av röstsiffrorna mot 49% för Evangelos Meimarakis drog Kathimerini och många andra slutsatsen att Kyriakos Mitsotakis vunnit gårdagens omröstning till posten som partiledare för Ny Demokrati när över 70% av rösterna räknats. Det är en mindre skräll. Meimarakis betraktades som favorit till att bli vald när vakansen blev utlyst i somras. Denne var snubblande nära att vinna mot Tsipras i valet i september. Nu blir det istället Mitsotakis som får ta över rollen som ledare för oppositionen i grekisk politik. Möjligen kan den röra som uppstått i den utdragna processen att rösta fram en ny partiledare som bidragit till att utfallet blivit detta.

Valet av Mitsotakis kan, om man tar ett steg tillbaka, betraktas som ett strategiskt vägval som Ny Demokrati har gjort. Mitsotakis kan bidra till att nå ut till gruppen yngre väljare, som tidigare har ratat Ny Demokrati till förmån för SYRIZA, enligt denna analys av Open Europe. Det finns en grund för denna teori. Mitsotakis står för en mer liberal och reforminriktad falang inom det konservativa Ny Demokrati. Mitsotakis röstade exempelvis för den samkönade partnerskapslagen när voteringen hölls i parlamentet i Grekland.

Valet av Mitsotakis är även strategiskt ur ett annat perspektiv. Han väntas även gå i en mer konfrontativ riktning gentemot den styrande koalitionsregeringen och föra en tydligare oppositionspolitik. Detta kan anas i det första uttalande som Mitsotakis gjorde när valresultatet blivit mer eller mindre klart: 

"The mandate is clear: Creative renewal and expansion so we can provide an alternative governing solution for the country, [...] We have a common purpose: To express all those forces that are opposed to the populism of an incompetent government”

Valet av Mitsotakis kan med andra ord komma att påverka dynamiken i grekisk politik. Liberalt och borgerligt sinnade väljare kan (utöver den redan nämnda gruppen yngre väljare) tänkas börja åter intressera sig för Ny Demokrati. Även politiker kan lockas ansluta sig till Mitsotakis parti: redan har det till exempel spekulerats i att Antigone Lyberaki, en välkänd politiker för Floden, kan tänka sig att gå över till Ny Demokrati. Lyberaki och Mitsotakis är kusiner. Valet av Mitsotakis kan i förlängningen påverka hur oppositionen förhåller sig till den styrande regeringskoalitionen. En ökad konkurrens om de viktiga mittenväljarna kan vänta. En period av konfrontativ retorik, men även anpassning till de andra oppositionspartiernas politik, kan bli följden.

Detta påverkar även premiärminister Tsipras. Denne kan inte räkna med stöd från oppositionen, åtminstone inte från mitten och högerut (om man bortser från koalitionspartnern Oberoende greker). Detta kan skapa ett tryck på regeringen, som befinner sig i ett matematiskt sett känsligt läge: regeringen har en majoritet på enbart tre mandat. Premiärminister Tsipras handlingsutrymme kan med andra ord bli begränsat.

Detta scenario förutsätter dock att Mitsotakis kan axla rollen som partiordförande. Det finns ett antal utmaningar som väntar. Det första är hans efterhamn. Mitsotakis hör till en välkänd politikersläkt. Hans far, Kontantinos Mitsotakis, har varit premiärminister. Hans syster, Dora Bakogianni, har varit utrikesminister och även en konkurrent till posten som partiordförande. Namnet Mitsotakis kan uppfattas som en del av det grekiska politiska etablissemanget. Det kan således uppfattas vara både en fördel och en nackdel. Kan Mitsotakis stå för en förnyelse av partiet och av grekisk politik?

En annan utmaning återfinns Mitsotakis eget parti, Ny Demokrati. Mitsotakis är en liberalt sinnad röst i ett mestadels konservativt parti (partiet sitter t.ex i EPP-gruppen och inte ALDE i det europeiska parlamentet). Det kan finnas både skepsis och motstånd mot den politik som Mitsotakis kan vilja föra. Det är inte säkert att partiet kommer att följa efter den färdriktning denne stakar ut. 

Det finns med andra ord ett antal frågetecken som väntar på ett svar från den nyvalde partiordföranden. Redan nu kan man ana att med valet av den 47-årige Kyriakos Mitsotakis kommer det grekiska politiska landskapet att förändras. 

Återigen.

PS. Denna läsvärda artikel i Financial Times ger en bakgrund till Mitsotakis familj.

2016: en titt i spåkulan

Vad kan det nya året föra med sig? Detta inlägg tittar närmare på vad som väntar.

2016 ser ut att bli ett år av prövningar, enligt en undersökning som To Vima låtit Kapa Research göra. Mer än hälften, 55,1%, tror att situationen kommer att förvärras under 2016 snarare än förbättras. Sex av tio tror att ett grexit-scenario åter kan bli aktuellt under året. En av två tror att den nuvarande koalitionsregeringen mellan SYRIZA och Oberoende greker inte kommer att hålla. Det scenario som tecknas för 2016 kunde med andra ord varit bättre, om man utgår från Kapas Researchs undersökning.

Pensionsfrågan, och hur den hanteras, kan mycket väl komma att bli en punkt som kan påverka hur 2016 utvecklas. Avgörandet av frågan har flyttats fram under hösten och vintern. Nu ser den ut att närma sig ett beslut. Idag lade regeringen fram en proposition om hur den avser att reformera pensionssystemet. Propositionen, på totalt 180 sidor, innehåller förslag som att slå samman pensionskassor samt att sänka taket på den maximala utbetalningsbeloppet. En politisk storm kan vänta.

Frågan är nämligen politiskt känslig: "Vi kommer inte att ge efter mot orimliga villkor", meddelade premiärminister Tsipras i söndags när det gäller hur den grekiska regeringen ställer sig i pensionsfrågan. Uttalandet, som hämtats från Kathimerini, gjordes med sikte på de stundande förhandlingarna med Greklands långivare. Uttalandet kan, möjligen, bidra till att förhandlingarna blir problematiska. 

En sak är dock säker. Premiärministerns uttalande har väckt reaktioner. Den grekiske centralbankschefen, Yannis Stournaras, varnar för riskerna om Greklands misslyckas med att nå en uppgörelse med långivarna, enligt denna artikel i Bloomberg. Den Europeiska Unionen är mycket mindre villig att ta sig an en ny grekisk kris, enligt centralbankschefen. 

En politisk kris kan även uppkomma i det grekiska parlamentet när väl pensionsfrågan ska behandlas. För närvarande har den politiska majoriteten krympt till 153 mandat. Det är oklart hur den styrande koalitionen ska driva igenom beslutet utan ytterligare avhopp. Om tre ledamöter lämnar SYRIZA-Oberoende greker, så faller regeringen. 

Pensionsfrågan utgör således en av de frågeställningar som kan färga av på sig hur 2016 utvecklas i Grekland. Den bidrar troligtvis även till att förklara resultatet, åtminstone delvis, av Kapas undersökning. I vilket fall som helst bidrar den även till att det är svårt att skåda in i spåkulan och tvärsäkert uttala sig om hur 2016 kommer att bli. Många överraskningar kan vänta.

God jul!

Ännu ett omvälvande år i och för Grekland lider mot sitt slut. Nästa år ser ut att bli lika turbulent, i synnerhet när det gäller ett antal viktiga omröstningar i början av året, kanske främst när det gäller pensionsreformer. Tills dess önskas alla läsare en god jul.

Det är ofta svårt att förutse vilken väg saker och ting kommer att utvecklas. Varje nytt år ser ut att överträffa det föregående när det gäller händelser och turer. Så här skrev jag till exempel i sammanfattningen av 2012:

"2012 har varit ett oerhört omvälvande år i grekisk politik. Det krävdes två val och ett antal turer för att en regering till slut skulle komma på plats. En för grekisk del högst ovanlig (och omaka) koalition bildades (lika ofta förekommande i grekiska sammanhang som en total solförmörkelse). Dessutom krävdes både en andra bailout i februari (samt en mindre omtalad sådan i november) för att hålla den grekiska staten flytande och seglandes inom eurozonen. Därutöver har ett antal partier dykt upp, försvunnit och skakat om det grekiska politiska livet. 2012 är det år då det grekiska politiska landskapet förändrades i grunden."

2015 har varit minst lika omvälvande som 2012. Under året har landet styrts av tre premiärministrar, har två val har hållits och en folkomröstning genomförts. Dessutom var risken påtaglig att landet hamnade utanför euron; det sistnämnda var en utveckling som troligtvis underskattats av många, däribland denna blogg.

"talet om en Grexit inte bör överdrivas. Samtidigt bör inte heller de ekonomiska och politiska följderna vid en Grexit underskattas"

Det har funnits mycket att skriva om detta händelserika år. Det gäller även denna månad. Mycket finns att skriva om den pågående flyktingkrisen, den latenta regeringskrisen och om partiledarkrisen i det största oppositionspartiet i Grekland. Det skulle även gå att skriva mer om att parlamentet i Grekland antagit en partnerskapslag och om hur opinionssiffrorna fortsätter att sjunka för nästan samtliga partier. Mer skulle även kunna ha skrivits om turerna och betydelsen av rättegången mot Gyllene Gryning. Någon gång behöver man dock sätta en punkt för detta år. Det gör jag här.

Med detta sagt vill jag tacka alla läsare som tagit del av denna blogg och även önska en god jul, en god ledighet och ett gott nytt år!

Ännu en oviss votering

En ny vecka, en ny votering. Den kommande voteringen ser ut att bli en bedömning av regeringens situation.

Regeringens Tsipras mandatperiod ser allt mer ut att präglas av voteringar där makten ständigt står på spel. Detta gäller även voteringen imorgon. Tisdagens votering tar, bland annat, upp privatiseringar av ett antal statliga tillgångar. Likt föregående voteringar väntas den vinnas av regeringen. Av intresse är dock hur stor segermarginalen blir. Allt under 153 röster för regeringen kommer att tolkas som att premiärminister Tsipras tappat ytterligare stöd. Två ledamöter har nämligen lämnat den styrande partikoalitionen. Det räcker med att tre röster till lämnar för att regeringen ska falla. Man kan fråga sig hur detta förhållande påverkar en regering; en situation präglad av ständig ovisshet.

Ändå är inte denna votering den mest kontroversiella. Det är när frågan om pensionsreformer kommer upp till votering som intresset förmodligen kommer att stegras. Som bekant lyftes pensionreformer bort från budgetvoteringen. Antagligen var det för att regeringen gjorde bedömningen att den skulle riskera en förlust. Det rapporteras att det finns ett internt motstånd inom SYRIZA mot ytterligare reformer av pensioner. Förr eller senare måste dock frågan komma upp till parlamentets dagordning för votering. Då kommer saken att ställas på sin spets.

Pensionsreformer utgör något av en gordisk knut. Den ser ut att vara omöjlig att lösa på ett enkelt vis. Ändå behöver den lösas. Pensionsreformer ingår nämligen som en del av det tredje bailoutpaketet som förhandlades fram i juli. Utan ytterligare pensionsreformer, inga mer pengar till staten från de internationella långivarna. Så krasst kan situationen sammanfattas. Tsipras har öppnat för att arbetsgivare ska bidra mer till pensionskassorna. Detta i sig har väckt motstånd och bedöms motverka att jobbtillfällen skapas. Det är ett slags moment 22 som premiärministern befinner sig i.

Av oppositionen kan dock inte premiärminister Tsipras förmodligen räkna med någon hjälp för att lösa upp denna knut. Dels beror detta på att Tsipras själv i en intervju förra veckan sagt sig kunna klara sig på egen hand med den majoritet han har. Dels har Tsipras inte kunnat erbjuda och motivera oppositionen något som skulle göra det politiskt möjligt för oppositionen att ge sitt stöd. Visserligen inbjöds partiledarna för ett par veckor sedan till gemensamma överläggningar. Av detta blev dock intet.

Därmed befinner sig premiärminister Tsipras i en situation där det räcker att tre ledamöter till den styrande koalitionen inte följer regeringens linje i tisdagens votering för att regeringen ska falla. Det är inte mycket till marginal, särskilt när fler känsliga voteringar väntar. Av denna anledning gör sig följande fråga sig allt mer påmind: Hur länge kommer detta att hålla?

Uppdatering 16/12: Med 153 röster för vann den styrande koalitionen gårdagens votering, rapporterar Kathimerini. Det betyder att samtliga kvarvarande ledamöter som hör till den styrande regeringskoalitionen SYRIZA-Oberoende greker gav sitt stöd till premiärminister Tsipras linje. Den stora prövningen väntar dock på andra sidan årskiftet. Då ska den politskt känsliga frågan om pensionsreformer gå upp till votering.

Ett förtroendegap?

En ny mätning visar på ett växande missnöje med hur den grekiska demokratin fungerar. Det finns ett vida och bestående gap mellan de som är nöjda och de som är missnöjda med sakers tillstånd i grekisk politik. Det är en utveckling som oroar.

Ovanstående bild tecknar en dyster bild för tillståndet för den grekiska demokratin. Det är många fler som är missnöjda med den grekiska demokratin än vad som är nöjda, enligt den mätning som Public Issue har genomfört. Allt sedan den grekiska krisen slog igenom 2009 har missnöjet ökat, enligt bilden ovan. Missnöjet luckrades upp i början av 2015 - vilket förmodligen har att göra med maktskiftet i samband med valet i januari. Dock har den politiska och ekonomiska turbulensen under 2015 bidragit till att den nedåtgående trenden åter har fortsatt. Det är en utveckling som oroar.

Tillsammans med en färsk mätning som uppmärksammades i förra veckan, vilken visar på att samtliga partier tappat väljare, tecknar de två mätningarna en allvarlig situation för grekisk politik. Lägg därtill att valdeltagandet sjunkit till en historisk bottennivå målar detta upp en dyster bild inför framtiden. Att vända och förändra den utvecklingen utgör förmodligen en av de viktigaste prioriteringarna under 2016. Det rådande förtroendegapet mellan väljare och politiker behöver överbryggas.

En viktig votering

Sent på lördag kommer det grekiska parlamentet rösta om 2016 års budget samt en rad kritiska frågor såsom pensionsreformer och privatiseringen av det statliga energibolaget, DEI. I och med att Tsipras majoritet krympt till 153 (av totalt 300) mandat kan lördagens votering tolkas som en misstroendeomröstning. Om tre röster faller bort, så faller troligtvis Tsipras regering. 

En oviss votering väntar på lördag. I och med att partiledarmötet som premiärminister Tsipras kallade till i förra veckan blev, som förmodat, resultatlöst innebär detta att det är oklart om Tsipras kommer att kunna samla ett tillräckligt antal röster för att lotsa igenom 2016 års budget. Mötet var tänkt att sondera terrängen för att erhålla ett stöd från oppositionen inför den kommande voteringen. Nu räcker det med, åtminstone i teorin, att tre ledamöter som hör till regeringskoalitionen SYRIZA och Oberoende greker (ANEL) inte följer partilinjen för att Tsipras regering ska falla. Det är en liten och allra högst bräcklig marginal.

Ovissheten inför voteringen beror även i hög utsträckning på hur oppositionen väljer att agera. Ny Demokrati är för närvarande fullt upptaget med sitt partiledarval, som stött på förhinder och skapat inbördes frustration. Det saknas en samlande kraft som kan ange intention och riktning, i synnerhet när den tillförordnade partiledaren för Ny Demokrati, Vangelis Meimarakis, valt att träda ifrån posten. Det får även ses som mindre lockande att de övriga oppositionspartierna, främst PASOK och Floden (Potami), ger Tsipras sitt stöd. De åtgärder som parlamentet ska rösta om på lördag är impopulära. Tsipras kan således inte räkna med ett stöd från oppositionen.

Lördagens votering ser med andra ord att bli en slags kulmen på en intensiv vecka för premiärminister Tsipras; en vecka som har innehållit alltifrån hot om utestängning från Schengen till en landsomfattande generalstrejk. Veckan kan, i värsta fall, sluta med att premiärminister Tsipras tvingas avgå, om inte åtminstone 151 ledamöter följer regeringens linje imorgon kväll. Räkna därför med att varje röst kommer att räknas.


Uppdatering 5/12: Sent igår på fredagskvällen kom beskedet att punkten pensionsreformer lyfts ur den kommande voteringen, rapporterar Kathimerini. Det är rimligt att anta att regeringen vidtar denna åtgärd för att undvika ett nederlag. Det betyder att regeringens chanser att klara kvällens votering troligen ökar. Samtidigt betyder det även att regeringen skjuter problemet framför sig.

Reflektion: Ett politiskt landskap i förändring

Det politiska landskapet i Grekland ser ut att förändras återigen. Förändringar i opinionen och upplösningen av politiska konfliktlinjer driver sannolikt på denna utveckling.

Dagens Nyheter skriver idag att den politiska kartan i Sverige har ritats om. Det går nog att påstå att förändringarna av det politiska landskapet i Grekland är ännu mer omfattande. Och frekventa.*

Detta kan man se i form av förändringarna i väljaropinionen. Den färska opinionsmätning som redovisades i det föregående inlägget visar att samtliga partier har tappat väljare. De två största partierna, sett till opinionsstödet, har rentav halverats jämfört med valet i september. Bakom denna trend ligger troligen ett rågat mått av missnöje; vilket även manifesterades i det rekordlåga valdeltagandet i september. Soffliggarna har blivit fler.

En annan, och mer viktig, drivkraft till förändringarna är att en viktig konfliktlinje i praktiken lösts upp. Ställningstagandet gentemot memorandumen, det vill säga de paket av åtaganden av reformer och ekonomisk sanering som den grekiska staten förbundit sig till i utbyte mot stödlån, var den kanske viktigaste konfliktlinjerna mellan partierna i det grekiska parlamentet. Partierna tog ställning antigen för eller emot memorandumet. De definierades genom detta val.

SYRIZA är ett av de partier som fick sitt genombrott på den politiska arenan genom sitt kraftiga motstånd mot memorandumen. Det bidrog i hög utsträckning i att partiet vann valet i januari i år. När sedan partiet i regeringsställning, avtalade fram ett tredje memorandum i juli i år, har SYRIZA i praktiken raderat denna konfliktlinje. Ny Demokrati, PASOK, Potami och SYRIZA har samtliga accepterat memorandumet. Det betyder att det, åtminstone i teorin, nu finns en politisk majoritet för memorandumet i det grekiska parlamentet.

Detta betyder även att skillnaderna mellan partierna tenderar att suddas bort, vilket kan vara en bidragande faktor till det kraftiga väljartappet som noterats i den nämnda opinionsmätningen. Väljarna efterfrågar förmodligen en tydligare identitet och politik bland de olika partierna. Det saknas med andra ord konturer i det grekiska politiska landskapet.
Åtminstone just nu.

* I alla fall om man tar del av detta inlägg.