Nytt år. Gamla utmaningar.

Bära eller brista? 2014 är i mångt och mycket ett avgörande år.

 

Sedan igår är Grekland ordförandeland för EU. Landet väntas fortsätta det gemensamma arbetet för att komma ur och bort ifrån den långvariga kris som drabbat EU. På agendan står bland annat en gemensam bankunion och åtgärder för fler jobb.

Förutsättningarna kunde dock vara bättre för det nyblivna ordförandelandet. Som bekant är relationen mellan Grekland och övriga medlemsländer spänd. Landet har sackat efter när det gäller att genomföra reformer och besparingar, vilket går emot de överenskommelser som träffats för att kunnakvittera ut ekonomiskt stöd och lån från EU. Samtidigt är opinionen för ytterligare åtstramningar i Grekland på bottennivå. Misstänksamheten gentemot EU är påtaglig. Det förtroendegap som finns för närvarande mellan EU och Grekland kan märkas av under halvåret som ordförandeland. Det kan bli en stormig period.

Inte heller blir det enklare för landet av att dess nuvarande regering är bräcklig. Sedan en koalitionsregering tog vid 2012 med 179 mandat i ryggen har regeringens majoritet stadigt krympt. Vid utgången av december månad kunde regeringsunderlaget summeras till 153 mandat. Det innebär en övervikt på knappa tre röster och medför en påtaglig risk för nyval. I färska opinionsmätningar samlar oppositionspartiet Syriza flest röster bland väljarna. Det kan bli ett maktskifte.

Det finns utsikter för att så sker. Arbetslösheten har klättrat upp till drygt 27 procent - rekord inom EU. Cirka 70% av de som är arbetslösa har varit så i över ett år. Förtroendet för regeringen sjunker stadigt.

Ett lyckat ordförandeskap kan dock bli en fjäder i hatten och ett lyft i opinionen för koalitionsregeringen. Det kan finnas ett visst fog för denna hållning. Mitt bland alla dystra siffror finns ett par ljuspunkter. Statens finanser är på väg att visa upp ett (knappt) överskott. Greklands kreditvärdighet har under 2013 höjts ett par grader. Atenbörsen steg med 28% under 2013 (vilket kan tolkas som att utsikterna är på väg att förbättras).

Om 2014 verkligen blir slutet på den sex år långa krisen återstår att se. En tredje bail out kan i dagsläget inte heller uteslutas, vilket kan få en avgörande effekt för regeringens framtid. Läget är i alla fall inte lika dåligt som det var under 2012. Men inte heller är det så bra så många hade trott att det skulle vara, när krisen rullade in för sex år sedan.

2014 kan mycket väl bli ett år då det antingen bär eller brister. Än så är det svårt att sia om hur och vad utfallet kommer att bli. Följ dock gärna utvecklingen på denna blogg.

God fortsättning!



 

Inför 2014

Vill man skåda vad som väntar Grekland inför 2014 räcker det i stort sett med att läsa OECDs rapport om Grekland. Rapporten, som publicerades i slutet av november, kan sägas ha satt dagordningen för det kommande året. 

OECDs rapporter möts oftast med intresse. De är väl genomarbetade och ger en god ögonblicksbild om läget i ett land. Bilden här nedan, som hämtats ur OECDs senaste rapport om Grekland, summerar de grundläggande utmaningar som Grekland tampas med. Den stigande arbetslösheten och den sjunkande ekonomin är de två tuffaste utmaningarna att hantera.

Det finns dock ett par ljuspunkter. Rapporten pekar på att den grekiska staten börjar få grepp på underskottet och obalanserna i finanspolitiken. Detta är en förutsättning för att kunna vända på utvecklingen i landet.

För att sätta igång en mer hållbar utveckling finns ett antal problemområden som, enligt OECD (och en rad andra aktörer, däribland den så kallade "trojkan"), behöver åtgärdas. Det är inga nyheter egentligen:  

"Major structural reforms have been introduced in several domains, but more needs to be done. [...] Although administrative burdens have been already somewhat reduced, remaining product market impediments continue to hinder further improvements in price competitiveness, and further reallocation of resources towards exports is needed. 

Reform of the public administration has been slow; however efforts to address the serious inefficiencies of the large public service have recently accelerated. Tax evasion remains a key concern. The judicial process is improving, but it is still slow and costly although important reforms in legislation and procedures have taken place. Continuous monitoring and evaluation of the reform process is of crucial importance."

Det ska bli intressant att följa hur de olika partierna avser att ta sig an de utmaningar och problemområden som rapporten listar. Rapporten kan mycket väl sätta sina spår i de val som kommer att hållas nästa år. Åtminstone kan den komma att påverka dagordningen i den politiska debatten.

Kort om opinionsläget

Nya opinionssiffror kan leda till att det politiska landskapet ritas om. Om opinionsläget kvarstår väntar kännbara resultat i Europaparlamentetsvalet och i lokalvalen i maj.

De opinionssiffror som publicerades den 16 december av MRB bekräftar trenden i stort. Ny Demokrati och Syriza följer varandra. Detta är dock inte vad gemene man fäster ögonen på när man läser opinionsmätningen.

Mest intressant är att Demokratisk vänster (DIMAR) fortsätter att tappa. Partiet balanserar farligt nära treprocentsspärren. Om trenden står sig åker partiet ut. Förmodligen är detta inte partiledare vad Fotis Kouvelis räknade med när han och partiet lämnade regeringskoalitionen i somras.

Våndas gör nog även Pasok. Med 4,7% har man tappat nästan nio av tio väljare jämfört med parlamentsvalet 2009. Om opinionsläget står sig är det oroväckande inför nästa år. Partiet har för närvarande sju stycken mandat Europaparlamentet. Den siffran kan komma att  kraftigt reduceras  i Europaparlamentsvalet 2014. Likaså kan förlusterna i lokalvalen i maj månad bli kännbara. Likt Kouvelis, befinner sig partiordförande Venizelos i en pressad sits.

Mot bakgrund av Pasoks kräftgång, Demokratisk vänsters nedgång och Syrizas medgång kan man man se det som att det sker en förflyttning inom vänstersidan. Tyngdpunkten flyttas mot Syriza. Men även Syriza har sina utmaningar.

En livlig debatt pågår för övrigt om partierna på vänster sida i grekisk politik ska bilda en center-vänsterallians. Efter italiensk förebild pågår för närvarande en livlig diskussion om att bilda en Olivträdskoalition för att skapa en kraftsamling inom vänstern. Vad som kommer ut dessa diskussioner ska bli intressant att följa.

Noteras bör att Gyllene gryning hamnar under tioprocentspärren. Det kan rentav hamna utanför parlamentet: initiativ har nämligen tagits i parlamentet om att förbjuda partiet. Dessutom är partiledningen är indragen i olika rättsprocesser och polisutredningar. Ytterligare motgångar och nedgång går inte att utesluta.

Opinonsläget 16 december (MRB)

Syriza 21,9%,
Ny demokrati 21%,
Gyllene gryning 8,9%,
KKE 5%,
Självständiga greker 4,8%,
Pasok 4,7%,
Demokratisk vänster 3,1%,
De gröna 1,5%

Utmaningar även för Syriza

Dagens arbetslöshetssiffror är, även om de rekordhöga, inte nödvändigtvis ett tecken på att oppositionen kommer att gå fram.

Det största oppositionspartiet inom grekisk politik, Syriza, har visserligen skuggat det största partiet i regeringskoalitionen (Ny Demokrati) under större delen av 2013. Det har dock inte lyckats gå förbi.

Det finns ett antal anledningar till detta. En tung sådan är dess politik. Två av de skarpast dragna konfliktlinjerna på den politiska arenan i Grekland är för närvarande memorandumet (som reglerar de reformåtagande Grekland ska genomföra som villkor för att få ekonomiskt stöd av EU och IMF) och frågan om euron.

Syriza har kunnat kanalisera det missnöje som finns mot memorandumet. På ett effektivt sätt har partiet sedan valen 2012 vuxit fram till att bli det största oppositionspartiet inom grekisk politik. Syriza har dock inte kunna formulera hur partiet ska kunna ordna med en alternativ finansiering.

Inte heller har det kunnat visa på hur en återgång till drachmen, som det förespråkar, skulle kunna genomföras. Till skillnad mot andra länder, så finns det ett förhållandevis starkt stöd för euron.

Syrizas partiledare, Alexis Tsipras, har sökt läsa av dessa signaler. Denne har på senare tid tonat ner motståndet mot euron. Tsipras har även skissat på hur partiet ska bli mer trovärdigt i ekonomiska frågor. Dessa försök möter dock motstånd inom det egna partiet. Det finns en vänsterfalang, anförda av Panayotis Lalanis, som vill driva på ett euroutträde och för en mer euroskeptisk politik. En konflikt kan vara under uppsegling.

Vilket givetvis kommer att få konsekvenser. Det kan bli svårt att (för)bli en drivande kraft inom oppositionen när det egna partiet är splittrat. En utbrytning kan rent av inte uteslutas. Så har skett tidigare.

Utsikterna inför 2014 - och de lokalval som kommer att hållas i maj - är med andra ord oklara.

Oklara utsikter

Arbetslösheten stiger till 27,4%. De siffror som offentliggjordes idag av den grekiska statistiskbyrån visar på att vändpunkten låter vänta på sig.

Det kan sätta käppar i hjulet. Den grekiska regeringen (och även andra instituet) har nämligen räknat med att 2014 ska bli slutpunkten för den långdragna krisen. Man har även prognosticerat ett blygsamt överskott (primary surplus) i budgeten för 2014. Från 2015 och framåt har regeringen räknat med att tillväxten skall stiga och de ekonomiska hjulen börja rulla.

Att regeringen natten till söndags, med tre rösters marginal, fick igenom budgeten i parlamentet är sålunda redan nu historia. Dagens arbetslöshetssiffra tyder på att 2014 kan bli en tuff utmaning för regeringskoalitionen. December kan bli en avgörande månad.

En månad av prövningar

Den förste januari blir Grekland nytt ordförandeland i EU. Om knappt trettio dagar får vi veta vem som svingar ordförandeklubban när det första mötet hålls. December månad är en period av prövningar.

Årets sista månad kan bli den mest intensiva månaden på mycket länge. Åtminstone för   koalitionsregeringen i Grekland. För regeringen väntar denna månad nämligen något som kan liknas vid en balansgång på en slak och vinglig lina.

Å ena sidan behöver regeringen inför den så kallade "trojkan" (be)visa att Grekland reformarbete pågår enligt plan, så att landet kan fortsätta få ekonomiskt stöd/lån.

Å andra sidan behöver regeringen få igenom ett antal nyckelpropositioner i parlamentet (av vilka 2014 års budget är den allra viktigaste). Det kan bli svårt att hitta balansen. Och att hålla den hela vägen ut.

Den förstnämnda prövningen ser ut att bli nyckfull. Relationen mellan trojkan och regeringen är för närvarande ansträngd. Samtalstonen är tidvis spänd. Samtalen kan mynna ut i ytterligare krav på besparingar av den grekiska regeringen. (Ett sådant krav har varit huruvida fastigheter på ett värde understigande 200 000 euro inte längre ska kunna undantas från utmätning; vilket kan få sociala följder).

Detta scenario är något som regeringen söker undvika. Ytterligare besparingskrav från trojkan kan nämligen leda till ytterligare besparingar i budgeten. Följden av ytterligare besparingar skulle mycket väl vara att regeringskoalitionen tappar ytterligare mandat i parlamentet. Detta kan resultera i att regeringen faller och att nyval hålls.

Även detta scenario är något som regeringskoalitionen söker undvika. Situationen som den befinner sig i är prekär. För närvarande samlar den 154 (av 300) mandat. Demokratisk vänster lämnade koalitionen i somras. Ytterligare mandat har tappats, nu senast när Theodora Zakri röstade med oppositionen i ett misstroendevotum för ett par veckor sedan och som följd av detta uteslöts. Det finns en tydlig risk för ytterligare avhopp.

Med andra ord, regeringens utsikter inför den senare prövningen är, om inte dystra, så åtminstone utmanande. Imorgon, den fjärde december, ska regeringen söka få igenom en höjd fastighetsskatt. Några dagar senare, den åttonde december, ska 2014 års budget antas.

Som om detta inte är utmaning nog söker oppositionen skapa opinion för nyval. Försök att locka över koalitionsledamöter till sin sida pågår.* Opinionen står och väger. (I en mätning av Kapa tyckte 56,6% att regeringen ska ges mer tid, medan 38,5% vill att nyval skall hållas).

Det kan således bli en svår balansgång för regeringen. Trojkan behöver övertygas. Likaså de egna i parlamentet. Om en månad får vi se i vilken utsträckning regeringen har lyckats, eller misslyckats.


* Mer om detta i ett kommande blogginlägg.

Lästips

Aftonbladet har uppmärksammat min blogg och tipsar om den. Jag känner mig naturligtvis hedrad och glad.

Självklart är du som läsare välkommen att fortsätta att läsa om vad som händer på den politiska arenan i Grekland (det händer mycket där), och även att lämna egna tips och önskemål.

Givetvis kommer det nya inlägg snart!