Det finns en skillnad i hur den grekiska väljarna identifierar sig själva ideologiskt och vilka partier de ger sitt stöd till. Kartan och verkligheten stämmer inte överens, så att säga.
Det är något av en gåta. Om man först tittar Dianeosis undersökning* här ovan där de grekiska väljarna placerar sig själva i ett ideologiskt fack och sedan tittar nedan på Makedoniens universitets färska opinionsundersökning här nedan dyker ett antal frågor upp, som till exempel:
Det går dock att utveckla ett antal svar. Låt oss börja med det enklaste: förtroendet för de olika partierna skiftar. Partierna kan agera på ett sätt som gör att väljarna föredrar att lägga sin röst på ett annat parti än det som skulle vara troligt om man ser till väljarens ideologiska position. Man kan uttrycka det på följande vis: vad partierna gör spelar roll. Väljarna väger in partiernas retorik (vad de säger) och ställer det mot partiernas agerande (vad de gör).
Partierna kan med andra ord inte känna sig säkra på att väljarbasen (åtminstone den ideologiska) ger partiet sitt stöd när ett val närmar sig. Samtidigt gör just detta faktum att möjligheter öppnas upp för andra partier som vill attrahera nya väljare.
Detta i sin tur bidrar till att det politiska landskapet inte är enkelt att läsa av om man utgår ifrån väljaropinioner och ideologiska positioner. Det är inte alltid så att kartan och verkligheten stämmer överens.
Det är något av en gåta. Om man först tittar Dianeosis undersökning* här ovan där de grekiska väljarna placerar sig själva i ett ideologiskt fack och sedan tittar nedan på Makedoniens universitets färska opinionsundersökning här nedan dyker ett antal frågor upp, som till exempel:
- Var finns de gröna/miljöpartisterna?
- Varför är inte liberalerna större?
- Varför finns inte ett nyliberalt parti i Grekland?
- Vad har hänt med socialdemokratin?
- Vad skulle hända om socialdemokratin lierar sig med socialismen?
Det går dock att utveckla ett antal svar. Låt oss börja med det enklaste: förtroendet för de olika partierna skiftar. Partierna kan agera på ett sätt som gör att väljarna föredrar att lägga sin röst på ett annat parti än det som skulle vara troligt om man ser till väljarens ideologiska position. Man kan uttrycka det på följande vis: vad partierna gör spelar roll. Väljarna väger in partiernas retorik (vad de säger) och ställer det mot partiernas agerande (vad de gör).
Partierna kan med andra ord inte känna sig säkra på att väljarbasen (åtminstone den ideologiska) ger partiet sitt stöd när ett val närmar sig. Samtidigt gör just detta faktum att möjligheter öppnas upp för andra partier som vill attrahera nya väljare.
Detta i sin tur bidrar till att det politiska landskapet inte är enkelt att läsa av om man utgår ifrån väljaropinioner och ideologiska positioner. Det är inte alltid så att kartan och verkligheten stämmer överens.
Ny Demokrati 33%
SYRIZA 15%
SYRIZA 15%
KKE 7,5%
Gyllene Gryning 7%
Demokratiska Alliansen (f.d. PASOK) 6%
----------------------------------------------
Centerunionen 2,5%
Potami 2%
Gyllene Gryning 7%
Demokratiska Alliansen (f.d. PASOK) 6%
----------------------------------------------
Centerunionen 2,5%
Potami 2%
Oberoende greker 2%
Folklig enhet 1,5%
ANTARSYA 1,5%
Källa: Makedoniens universitet/Skai TV den 26/6
* Nyckel till Dianeosis undersökning:
Nationalism 8,3%
Konservatism 5,5%
Nyliberalism 9,6%
Liberalism 17,9%
Socialdemokrati 19,7
Ekologi 8,1%
Socialism 12,7%
Kommunism 5,6%
Inget av alternativen 9,7%
DX/DA 2,9%
Nationalism 8,3%
Konservatism 5,5%
Nyliberalism 9,6%
Liberalism 17,9%
Socialdemokrati 19,7
Ekologi 8,1%
Socialism 12,7%
Kommunism 5,6%
Inget av alternativen 9,7%
DX/DA 2,9%
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar