Det lutar åt att det blir nyval i Grekland. Sedan även Venizelos konstaterat att en regering inte kunnat bildas ser det ut att väljarna i Grekland återigen får gå till valurnorna. Det skulle i så fall bli den tredje gången på tre år.
Det enda som skulle förhindra att så sker är om president Papoulias kan övertyga partiledarna att bilda en samlingsregering. Det får anses som mindre troligt. De olika partierna skiljer sig inte enbart i synen på det memorandum som landet har kommit överens om med IMF, EU och övriga fordringsägare. De skiljer sig även i synen på sociala frågor, ekonomi och utrikespolitik. Skillnaden mellan exempelvis Syriza och Ny Demokrati är närmast milsvid. En regering som bildas med så brokiga och blandade perspektiv på poltiska frågor riskerar i längden inte kunna hålla samman. Papoulias har ett svårt uppdrag framför sig.
Man kan spekulera i om Papoulias kommer försöka hitta områden där de olika parterna kan komma överens om. Det skulle i så fall möjligtvis underlätta regeringsbildningen. Att justera memorandumets tidplan kanske är ett sådant område där de borde gå att mötas halvvägs. Memorandumet är i mångt och mycket en skiljelinje som löper längs de olika partierna. Samtidigt ska man kanske inte sätta sina förhoppningar till att Papoulias ensam ska lyckas lösa det nuvarande dödläget. Tre försök att bilda regering har redan gjorts. Samtliga tre har misslyckats.
Dock har Papoulias något av ett äss i rockärmen i överläggningarna med partiföreträdarna. En opinionsundersökning som gjorts efter valet visar på ett ökat stöd för Syriza (se nedan). Siffrorna skulle i sådana fall sätta press på Pasok och Ny Demokrati att hitta en förhandlingslösning.
Som alltid är osvuret bäst. Den som drar definitiva slutsatser kring grekisk politik lär upptäcka att dessa har en kort halveringstid. En förbryllande kort sådan.
Syriza, 27.7% (128 mandat)
Ny Demokrati, 20.3% (57)
Pasok, 12.6% (36 )
Självständiga greker, 10.2% (29)
KKE, 7% (20)
Gyllene gryning, 5.7% (16)
Demokratisk vänster 4.9% (14)
Det enda som skulle förhindra att så sker är om president Papoulias kan övertyga partiledarna att bilda en samlingsregering. Det får anses som mindre troligt. De olika partierna skiljer sig inte enbart i synen på det memorandum som landet har kommit överens om med IMF, EU och övriga fordringsägare. De skiljer sig även i synen på sociala frågor, ekonomi och utrikespolitik. Skillnaden mellan exempelvis Syriza och Ny Demokrati är närmast milsvid. En regering som bildas med så brokiga och blandade perspektiv på poltiska frågor riskerar i längden inte kunna hålla samman. Papoulias har ett svårt uppdrag framför sig.
Man kan spekulera i om Papoulias kommer försöka hitta områden där de olika parterna kan komma överens om. Det skulle i så fall möjligtvis underlätta regeringsbildningen. Att justera memorandumets tidplan kanske är ett sådant område där de borde gå att mötas halvvägs. Memorandumet är i mångt och mycket en skiljelinje som löper längs de olika partierna. Samtidigt ska man kanske inte sätta sina förhoppningar till att Papoulias ensam ska lyckas lösa det nuvarande dödläget. Tre försök att bilda regering har redan gjorts. Samtliga tre har misslyckats.
Dock har Papoulias något av ett äss i rockärmen i överläggningarna med partiföreträdarna. En opinionsundersökning som gjorts efter valet visar på ett ökat stöd för Syriza (se nedan). Siffrorna skulle i sådana fall sätta press på Pasok och Ny Demokrati att hitta en förhandlingslösning.
Som alltid är osvuret bäst. Den som drar definitiva slutsatser kring grekisk politik lär upptäcka att dessa har en kort halveringstid. En förbryllande kort sådan.
Syriza, 27.7% (128 mandat)
Ny Demokrati, 20.3% (57)
Pasok, 12.6% (36 )
Självständiga greker, 10.2% (29)
KKE, 7% (20)
Gyllene gryning, 5.7% (16)
Demokratisk vänster 4.9% (14)
PS: Jag funderar på att skriva en rapport om valet i Grekland och kvalet efteråt. Är det någon som är intresserad av att läsa en sådan rapport?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar