Valet 2023: Osäkra väljare kan påverka utfallet av valet

De osäkra väljarna kan avgöra om regeringen får fortsatt förtroende eller om det blir maktskifte. De kommer antagligen även att avgöra hur stark denna regering blir.

Nästan var femte röstberättigad väljare har ännu inte bestämt sig, enligt en mätning som tidningen Kathimerini låtit göra. Den exakta siffran är 16.5 procent. Det är sannolikt tillräckligt mycket för att kunna tippa avgörandet av valet till parlamentet åt den ena eller det andra riktningen, om man utgår ifrån opinionsmätningen ovan som hämtats från Greece Elects. 

Som läget är just nu finns det ingen klar regeringskonstellation. Även om Ny Demokrati leder i mätningarna saknar partiet en majoritet i den andra valomgång som väntas hållas. Då ingår även de bonusmandat som tilldelas det största partiet, enligt den förstärkta proportionalitet som kommer att tillämpas i den andra valomgången (men inte i den första, som kommer att tillämpa enkel proportionalitet). Den magiska siffran för majoritet är nämligen 150 mandat (Ny Demokrati samlar i en andra valomgång 139 mandat enligt mätningen). I dagsläget lär regeringsbildningsprocessen därför bli både oviss och komplicerad, vilket föregående inlägg uppmärksammade.

De osäkra väljarna spelar med andra ord en nyckelroll. Kathimerinis mätning visar att denna andel av de röstberättigade egentligen består av två olika grupper. Den ena gruppen består av väljare som kommer att lägga sin på något av de partier som återfinns i det grekiska parlamentet. Det är förmodligen denna grupp som kommer att avgöra om det blir maktskifte eller om den nuvarande regeringen får fortsatt förtroende. Det är dessa väljare som Ny Demokrati, Syriza och Pasok-Kinal försöker övertyga.

Den andra gruppen av osäkra väljare avser att lägga sin röst som en protesthandling. Enligt Kathimerinis mätning är det i praktiken något av de partier som ligger nära trepocentsspärren och KKE som är aktuella för denna grupp. Samtliga dessa partier är partier som befinner sig på vänster- eller högerkanten. 

Den troliga konsekvensen i så fall av den andra gruppen osäkra väljare skulle vara - om de gör verklighet av sin avsikt - en snäv majoritet för den konstellation som till slut bildar regering. Om detta scenario med en regering med en svag majoritet blir verklighet kan den kommande mandatperioden i så fall blir turbulent. Av denna anledning kommer kampen att övertyga de osäkra väljarna att avgöra både vad det blir för regering och hur stark denna regering blir.

Valet 2023: Regeringsbildningen kan bli komplicerad

Regeringsbildningen efter valet kan bli komplicerad. Med nuvarande opinionssiffror är det oklart vilket eller vilka partier som kan samla ett tillräckligt underlag för en stabil regering. Ytterligare en komplicerande faktor är de krav som socialdemokratiska PASOK-KINAL ställer.

Den tragiska tågolyckan vid Tempe där 57 människor dog kastar än idag en lång skugga över Grekland. Den har orsakat landsomfattande protester och manifestationer som kritiserat bristerna i den grekiska tåginfrastrukturen. Den har även rest frågor om vems ansvaret är för att olyckan uppkom och om den kunde ha undvikits. 

Tågolyckan har även haft politiska konsekvenser. Landets transportminister avgick omgående. Valet, som ursprungligen var tänkt att hållas någon gång i mitten av april, har fått skjutas upp. (Möjliga valdatum är 21 eller 25 maj, enligt Kathimerini). Olyckan har även inneburit ett väljartapp för regeringspartiet Ny Demokrati. 

Det är inte längre utgångsscenariot att Ny Demokrati får fortsatt förtroende att leda landet, om man utgår ifrån den ovanstående prognosen som Greece Elects sammanställt. Ny Demokrati kommer troligen att behöva en koalitionspartner efter valet.  

Socialdemokratiska PASOK-KINAL (PK) väntas spela en nyckelroll i den kommande regeringsbildningsprocessen. Varken Ny Demokrati eller SYRIZA har det tillräckliga antalet mandat för att skapa en majoritet. Skulle opinionssiffrorna stå sig väntas PK kunna ställa långtgående krav på den nya regeringen eller till och med bli koalitionspartner. PKs partiledare Androulakis har för närvarande en stark förhandlingsposition. Åtminstone i teorin.

Situationen kompliceras av PKs interna oenighet och partiledaren Androulakis krav. Partiet rapporteras inte ha kunnat enats om kring vilket utav regeringskonstellationerna det ska ge sitt stöd. Det kan påverka väljarna och skapa osäkerhet. Den andra komplikationen är Androulakis krav. Androulakis har meddelat att ha kan tänka sig samarbeta med både Ny Demokrati och Syriza, men har ställt kravet att vare sig Syrizas partiledare Alexis Tsipras eller Ny Demokratis Mitsotakis i så fall blir premiärminister. Androulakis har även krävt att DIEM25, som den före detta finansministern Varoufakis leder, lämnas utanför i en eventuell vänsterkoalition. Detta påverkar Tsipras möjligheter att bilda regering. (På högersidan är nationalistiska Elliniki Lisi en i praktiken utesluten koalitionspartner).

Visserligen kan PKs besked ses som en positionering inför den blivande regeringsbildningen för att kunna maximera sitt inflytande. Samtidigt är det också en strategi med sina risker. En sak är dock säker. Regeringsbildningen efter valet 2023 ser ut att bli både oviss och komplicerad.

Uppdatering 28/3: Premiärminister har idag utlyst 21 maj som valdatum.

Valet 2023: Fler vägar öppnas upp för utrikes boende att rösta

I valet 2023 öppnas det upp för att fler utrikes boende grekiska medborgare kan rösta till det grekiska parlamentet. 

Valet i Grekland närmar sig. I skrivande stund är valdatumet ännu inte utlyst. Enligt lag ska valet hållas senast i slutet av den fyraåriga mandatperioden, vilket innebär att valet ska hållas senast i juli i år eftersom det föregående valet hölls den 7 juli 2019. I praktiken kommer valet att hållas innan juli. Premiärminister Mitsotakis har själv deklarerat att så kommer att ske. Det har spekulerats i att valet kommer att hållas när den grekiskortodoxa påsken infaller, en tid då många greker är lediga eller tar ledigt, vilket skulle innebära att valet genomförs i mitten av april. Det återstår att se om så blir fallet, men rimligtvis kommer valet hålls någon gång då.

Bekräftat är dock att valet i år öppnar upp för fler greker boende utomlands kan delta i valet genom att rösta i landet där de bor i. Det är en påtaglig förändring jämfört med innan. (Tidigare har röstberättigade medborgare behövt resa tillbaka till Grekland för att kunna rösta). I valet 2019 tilläts utlandsboende för första gången delta i valet, enligt den oberoende tankesmedjan Desmos Policy Institute. I år har möjligheten breddats för fler i den grekiska diasporan att delta.

Villkoren för att rösta samt en guide för att registrera sig återfinns hos det grekiska utrikesdepartements hemsida (länk). De huvudsakliga kriterierna för att kunna rösta är, förutom att man är medborgare, att man har bott i Grekland under minst två år under de senaste 35 åren samt att man har deklarerat skatt under 2021 eller 2022. Det finns även undantag från kravet för att ha lämnat in en skattedeklaration. Undantagen gäller för den som är under 30 år och har en släkting i första led som har deklarerat skatt under 2020 eller 2021. Nämnda Desmos Policy Institute har en guide på engelska (länk) som kan användas då grekiska UDs hemsida i skrivande stund enbart återges på grekiska. Man skulle kunna sammanfatta förändringen med att en snäv och snårig väg för att rösta har blivit mindre snäv (och troligen fortfarande lika snårig).

Redan i februari kan det vara en god idé att registrera sig för att rösta för den medborgare som är intresserad av och berättigad till att rösta i valet. Registreringen stänger nämligen 12 dagar innan valet är utlyst.

Nya valvindar?

Nu börjar det återigen bli intressant att följa den politiska utvecklingen i Grekland: en rad mätningar visar på att Tsipras ställning som den främste oppositionsledaren ser ut att utmanas på allvar; tidigare uträknade KINAL (resterna av det som en gång i tiden var PASOK) har fått vind i seglen; stödet för regeringspartiet Ny Demokrati börjar naggas i kanten. Även om det nuvarande utgångstipset är att Ny Demokrati lär få regera vidare i ett kommande val så finns det ett tydligt tecken på att väljaropinionen börjar röra på sig. Detta inlägg tittar närmare på vad som kan ligga bakom denna utveckling.

Är Tsipras ställning som den främste ledaren för oppositionen hotad på allvar? Raset i mätningen här ovan (och i andra) motiverar denna fråga. Det är en förändring på drygt 23 procentenheter mellan SYRIZA och KINAL, med andra ord ett ordentligt politiskt jordskred. Då denna rörelse har skett inom vänsterblocket (både SYRIZA och KINAL räknas till samma block) så finns det tecken på att väljarna allt mer börjar bli nyfikna på KINAL som främsta utmanare till regeringspartiet Ny Demokrati. Visserligen finns det fortfarande ett gap mellan SYRIZA och KINAL, men när väl en opinion börjar röra på sig är det svårt att hejda den såvida inget sker som ändrar den rådande dynamiken. Det är troligen en tidsfråga när KINAL går om och förbi SYRIZA om denna trend håller i sig.

Varför har det blivit så? En förklaring är förmodligen att väljarna vill se något nytt. Detta nya är troligtvis den nya partiledaren för KINAL, Nikos Androulakis. Androulakis blev vald till ny partiledare för KINAL i december 2021 i konkurrens med mer etablerade namn som Georgios Papandreou (tidigare partiordförande för PASOK och premiärminister) och Andreas Loverdos (tidigare statsråd).

Bakgrunden till partiledarvalet är dock tragisk. Den 11 oktober 2021 lades Fofi (Fotini) Gennimata - KINALs partiledare in på sjukhus. Den bröstcancer som hon behandlats för 2008 hade återkommit. Två veckor senare, den 25 oktober, dog hon. Hennes död skakade om Grekland. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis utlyste den 27 oktober till en nationell sorgedag, dagen som Gennimata lades till den sista vilan. 

Ur denna tragiska och omskakande händelse lades en grund för den utveckling vi ser idag. Androulakis fördel i det partiledarval som följde efter Gennimatas död är att han - till skillnad mot hans utmanare Papandreou och Loverdos - inte kan förknippas med det gamla och med tidigare styret. Född 1979 hör han till en annan och yngre generation. Denna faktor bör inte underskattas. Väljarnas missnöje med PASOK i sviten av den kris som drabbade Grekland banade vägen för SYRIZA, en utmanare som då stod för en annan politik. Missnöjet med Tsipras, mot bakgrund av SYRIZAs turbulenta år vid makten 2015-2019, kanske banar vägen för Androulakis.

Det återstår nämligen att se om Androulakis kan träda fram som en utmanare på riktigt. Tittar man på relaterade mätningar verkar väljarna för närvarande möjligen mer intresserade av en koalition mellan KINAL och SYRIZA snarare än att föredra en renodlad KINAL-regering. Mätningen här nedan visar på att endast 2.7 procent av väljarna stödjer en regering med enbart KINAL. Som jämförelse stödjer 15.7 procent en KINAL-SYRIZA-koalition, medan 11.1 procent stöjder en renodlad SYRIZA-regering. Samtidigt är det på sin plats att påpeka att den nuvarande regeringen är det populäraste alternativet: 26.9 procent av väljarna föredrar en renodlad Ny Demokratiregering.

Utgångstipset är således att Ny Demokrati får regera vidare efter ett val, men med ett svagare väljarstöd. Vad ligger bakom detta? Hanteringen av pandemin, hanteringen av den extrema värmen och de förödande bränderna sommartid, och misslyckandet med att röja snö och hantera följderna av ett kraftigt snöoväder som inträffade nyligen pekas ut som substantiella händelser som bidragit till att gröpa ur stödet för regeringen. 

Tittar man framåt kan väljarstödet gröpas ur ännu mer. Väljarnas försämrade ekonomi kan komma att bli en viktig politisk faktor. Mätningen här nedan visar att inflationen är den utveckling som oroar väljarna främst. 47 procent av väljarna framhävde detta. I likhet med många länder i Europa har även Grekland drabbats av en stigande inflation. I januari i år noterade Elstat, Greklands motsvarighet till SCB, att inflationen stigit till 6.2 procent, vilket är den högst uppmätta nivån i Grekland under de senaste 25 åren. 

Liknande mätningar breddar bilden av en pessimistisk syn på ekonomin bland grekerna. De tre diagrammen här nedan visar i tur och ordning att 71 procent upplever svårigheter i den personliga inkomsten; 57 procent tror att den personliga ekonomin antagligen kommer att försämras; 66 procent tror att det ekonomiska läget i Grekland kommer att försämras. 

Ekonomins kraft som katalysator för förändring kan inte överdrivas. "It's the economy, stupid" är ett slitstarkt och ofta upprepat mantra i dessa sammanhang. Om den nuvarande ekonomiska trenden består kan det i förlängningen bidra till att tippa över vågskålen när Grekland går till val (även om det är fortfarande en bit bort till juli 2023, när nästa val allra senast kan hållas).  En sak är dock klar redan idag: de senaste mätningarna visar entydigt på att den grekiska opinionen återigen börjar röra på sig.  

Regeringsombildning med förändringar på marginalen

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis presenterade idag sin ombildade regering. Den bjöd på få förändringar. Istället kommer troligen uppmärksamheten att riktas på de nya medlemmarna i regeringen.

De allra flesta ministrarna stannar kvar där de är. Till de mer substantiella förändringarna hör att Kostis Hadzidakis flyttar från Energidepartementet till Arbetsmarknads- och Socialdepartementet samt att Makis Voridis får portföljen som inrikesminister, rapporterar Kathimerini.  

Mer uppmärksamhet kommer förmodligen ombildningen generera av att regeringen blir mer diversifierad. I och med att Maria Syregalla, Zetta Makri och Sofia Voultepsi blir medlemmar av regeringen förbättras den skeva könsbalansen i den, något som premiärministern blivit kritiserad för. Grekland får även sin första öppet homosexuella minister när Nicholas Yatromanolakis, som tidigare hört till Potami, får uppgiften att ansvara för modern kultur i Kulturdepartementet.  Dessa fyra nya tillskott i regeringen bidrar troligen till att förändra och vidga vyerna av det politiska livet i Grekland. 

Nota bene: Här finns en sammanställning av den ombildade regeringens medlemmar med tillhörande portföljer. Den nya regeringen svärs in på tisdag den 5 januari.

Om hästens natur och om människans

"Med vilken häst som helst kan vad som helst hända", skriver Aase Berg i Dagens Nyheter. En sådan träffande beskrivning om hästar, och en tidlös sådan. 

Hästar saknar logik, menade Aristoteles. De är irrationella menade han. Det grekiska namnet för häst är "αλογο", alogisk. Det vill säga, någon som står bortom logik. Människan är hästens motsats, menade Aristoteles; människan är "det rationella djuret." 

Men är det verkligen så? Är det möjligen snarare att människan låter sig speglar sig själv i hästens natur? Den impulsiva, reaktiva sidan som hästen ger uttryck för, och som inte låter sig fångas av ord återfinns även hos oss människor. Kanske är det just därför hästar fascinerar människor? Kanske är likheten större än olikheten?

Här är för övrigt en intressant artikel om Aristoteles tankar om hästen.

Grekland och COVID-19

Sett till sina förutsättningar har Grekland tagit sig an följderna av COVID-19 på ett sätt som har överraskat. När läget för Grekland sammanställdes för den 23 april noterades följande uppgifter:

New cases: 55
Total cases: 2,463
Intubated: 52 (average age 66)
Left ICU: 570

Dead: 125 (4 new) 

Average age of dead: 74 

Total number of cases: 59,241

Dessa uppgifter har tolkats som att Grekland, hittills, har lyckats hålla nere de negativa följderna av COVID-19. Det är här överraskningen återfinns. Innan pandemin bröt ut var Greklands situation prekär. Landet hade genomgått ett återtionde av kris som inneburit nedskärningar inom sjukvården, braindrain, galopperande arbetslöshet -  kort och gott ett veritabelt stålbad. 

Vad Grekland gjorde var att man tidigt tog beslut om att i princip stänga ned samhället, en så kallad lockdown. Det finns röster som hävdar att det var vetskapen om att sjukvården var illa rustad för att hantera pandemin som var anledningen till att dessa strikta åtgärder togs; denna artikel i Time går igenom vad Grekland genomfört för att ta sig an pandemin.

Den senaste tiden har uppmärksamheten börjat riktas mot situationen för flyktingarna. Situationen i de läger som de bor och vistas i är ansträngd. Till exempel upptäckte man den 21 april i lägret i Kravidi mer än 100 personer som hade blivit smittade av COVID-19 när man genomförde tester. Totalt lever 470 personer där. Mångdubbelt fler bor i läger som Moria.

Samtidigt riktas uppmärksamheten mot den för Grekland viktiga turismsäsongen. Man försöker rädda det som går att rädda. Regeringen gick i dagarna ut med beskedet att man planerar/hoppas ordna med en turistsäsong på tre månader juli-september, möjligen även införa ett hälsopass för turism.

I och med att IMF räknar med BNP för Grekland år 2020 rasar med 10 procentenheter kan turismen spela en stor vikt för att hejda det ekonomiska fallet. I jämförelse räknar IMF med ett fall på 6,8 procent för Sverige. Timingen för pandemin är med andra ord oläglig. Grekland hade precis börjat återhämta sig.

Just idag är det för övrigt exakt på dagen tio år sedan (dåvarande) premiärministern Georgios Papandreou meddelade att Grekland hade gått med IMFs och EUs reformprogram för att ta sig igenom den kris som landets drabbats av i svallvågorna av den finansiella krisen 2008.

Under dessa tio år genomgick Grekland dramatiska förändringar vad gäller politik och ekonomi, men även i form av sociala förändringar. För Papandreou innebar detta början till slutet för PASOK som en av två dominerande krafter i grekisk politik. How times change.