Oviss utgång när parlamentet ska ta ställning till Prespesavtalet

Sent ikväll röstar parlamentet i Grekland om Prespesavtalet, som syftar till att lösa namnkonflikten med grannrepubliken FYROM. Utgångstipset är att premiärminister Tsipras med knapp marginal samlar de 151 röster som behövs för en majoritet. 

Tsipras parti SYRIZA samlar nämligen 145 röster (av totalt 300). Tillsammans med Potamis röster (som bedöms vara tre) samt rösterna från ett antal oberoende ledamöter spekuleras det i att premiärminister Tsipras kommer att få de röster som behövs.

Utfallet av omröstningen är dock långt ifrån given. I söndags samlade en manifestation i Aten uppskattningsvis 60 000 demonstranter som är emot avtalet. Avtalet har även bidragit till att den grekiska koalitionsregeringen har splittrats; den juniora partnern Oberoende greker lämnade regeringen med hänvisning till avtalet. Tryck utövas på partierna att rösta nej. 

Avtalet har väckt känslor i väljarkåren. Enligt nedanstående mätning finns det delade uppfattningar om avtalet, och även mellan partierna. 69,6% av väljarna ställer sig negativa eller förmodligen negativa till avtalet. 26,5% ställer sig positiva eller förmodligen positiva till avtalet.

När det gäller hur avtalet tas emot partiernas sympatisörer är reaktionen, intressant nog, mer blandad. Bland SYRIZAs väljare är ungefär lika många som är för avtalet (47,7%) som är emot avtalet (46,6%). Bland Ny Demokratis väljare är skillnaden mer tydlig. Närmare nio av tio väljare (88,9%) är emot avtalet. En av tio är för. 

När det gäller hur Prespesavtalet efterlevs, i det fall parlamentet godkänner det ikväll, kan siffrorna för Ny Demokratis väljare spela en roll. Enligt opinionsmätningar väntas Ny Demokrati vinna ett nyval när det hålls. Ett sådant kan komma redan i maj. Samtidigt är det oklart vad Kyriakos Mitsotakis, om han blir premiärminister, kan komma att ersätta det framförhandlade Prespesavtalet med. Framtiden för Prespesavtalet är med andra ord oviss. 

Tsipras klarade förtroendeomröstningen

Premiärminister Tsipras klarade med knapp marginal gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet. Osäkerheten ökar dock om han klarar att få de röster som behövs för att Prespesavtalet godkänt. 

Av de 299 ledamöter  som röstade i gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet tryckte 151 på ja-knappen och 148 på nej-knappen. Det var en knapp men tillräcklig marginal som innebär att premiärminister Tsipras får ett klartecken att fortsätta regera. Omröstningen tillkom efter det att regeringskoalitionen mellan Syriza och Oberoende greker brutit samman föregående helg på grund av oenighet över Prespesavtalet. Gårdagens omröstning kan tolkas som att Tsipras tolereras - för stunden.

Även om premiärminister Tsipras bestod gårdagens prövning väntar en ny. Parlamentet ska inom kort (men ännu inte klart när) rösta för att formellt ta ställning till det så kallade Prespesavtalet, vars syfte är att lösa tvisten med grannlandet i norr och ge klartecken till att det kallas Nordmakedonien. Hittills har premiärminister Tsipras kunnat räkna med att kunna få tillräckligt med röster för att kunna få avtalet godkänt. Syrizas 145 ledamöter kombinerat med Potamis 5 ledamöter samt ett antal ströröster från oberoende ledamöter har varit tillräckligt för att bilda en majoritet.

Mandatkalkylen har dock ändrats. Enligt Kathimerini motsätter sig två av Potamis ledamöter att godkänna Prespesavtalet och hotar även att lämna partiet. Utan dessa två ledamöter faller Potami för tröskeln för att kunna representeras som parti i parlamentet (gränsen är satt till fem). En intern partikonflikt kan således komma att kullkasta premiärminister Tsipras ambition.

Ett misslyckande i denna fråga skulle troligen öka trycket på Tsipras att utlysa ett nyval som, enligt opinionsmättningen nedan, sannolikt leda till att det blir ett maktskifte i Grekland. Frågan är om Tsipras har lämnat askan bara för att hamna i elden?

Regeringskoalitionen upplöst

Den juniora partner i den styrande koalitionen lämnar regeringen på grund av oenighet kring den så kallade makedonienfrågan. 

Spänningen inom regeringskoalitionen har stegrats under en längre period. Oenigheten mellan Syriza och Oberoende greker, de två regeringsparterna, över den så kallade makedonienfrågan har varit den drivande anledningen. Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringsparten Oberoende greker, har motsatt sig att Grekland ratificerar (godkänner) det avtal som har förhandlats fram, Prespesavtalet. I och med att det grekiska parlamentet har hamnat i en situation där det inom en snar framtid ska ta ställning till avtalet meddelade Kammenos igår att han lämnar regeringen. Beskedet var väntat.

Därmed har premiärminister Tsipras formellt tappat sin majoritet i det grekiska parlamentet. Kort efter Kammenos besked meddelade Tsipras att han begär att ett misstroendevotum ska hållas i parlamentet. Syftet är att utröna om han har ett parlamentariskt stöd för att kunna fortsätta regera. I skrivande stund pekar mycket på att han komma att få en majoritet (151 av 300 röster) när det grekiska parlamentet ska ta ställning. Misstroendomröstningen kan komma att hållas redan på onsdag denna vecka.

Greece, Europe Elects analysis:

Will Prime Minister Tsipras (SYRIZA-LEFT) survive vote of no confidence?

MPs required: 151/300

MPs who are projected to support Tsipras: 151

SYRIZA-LEFT: 145
ANEL-ECR: 4
Potami-S&D: 1
unaffiliated: 1
other parties: 0#Prespa #Tsipras

— Europe Elects (@EuropeElects) January 13, 2019

Trots att Tsipras troligen klarar en misstroendeomröstning är det rimligt att anta att han kommer att utlysa ett nyval, mycket på grund av att det parlamentariska underlaget är sannolikt för bräckligt och ohållbart i längden. Det lär i så fall ske när parlamentet röstat ja till Prespesavtalet. Beskedet om nyval kan komma att lämnas så att nyvalet infaller samtidigt med valet till europaparlamentet som hålls i maj. 

Det går samtidigt inte att utesluta att Tsipras väljer att fullfölja mandatperioden, som löper ut i oktober. Fyra ledamöter från Oberoende greker har för närvarande valt att sitta kvar i regeringen: turismminster Elena Kountoura, jordbruksminister Vassilis Kokkalis och biträdande ministrar Thanassi Papachristopoulos och Costas Zouraris. (Kountoura och Kokkalis har blivit uteslutna ur Oberoende greker). Det ger Tsipras en viss stadga. 

Ο Βασίλης Κόκκαλης παρότι βρίσκεται σε στάδιο διαπραγμάτευσης για την ψήφο του στο Εθνικό θέμα από την Κίνα αρκεί η πρόθεση για ανταλλαγή θέσης προκειμένου να απομακρυνθεί από την κοινοβουλευτική ομάδα των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

Η Κα Κουντουρά με επίσημη ανακοίνωση της αποφάσισε να ανταλλάξει την ψήφο της και το όνομα της Μακεδονίας με την υπουργική καρέκλα. Την θέτω από τώρα εκτός κοινοβουλευτικής ομάδας των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ.

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

En tungt vägande anledning till att Tsipras kan välja att sitta kvar mandatperioden ut är att det ger honom en möjlighet att förbättra utgångsläget inför valet. Lyckas han få Prespesavtalet godkänt av det grekiska parlamentet kan ha söka visa att Syriza, det parti Tsipras leder, är regeringsdugligt. Även om Syriza lär förlora det val som följer (vilket är det mest troliga scenariot enligt opionsmätningarna) kan Tsipras försöka nå ett högre syfte: att göra sig och sitt parti fortsatt politiskt relevant. 

Spänningen stiger inom regeringskoalitionen

Inom kort kan en kedjereaktion sätta igång i Skopje som mynnar ut i att Grekland får gå till vallokalerna i förtid. 

Redan till maj, när valet till europaparlamentet är planerat att hållas, kan Grekland rösta om vem som ska styra landet. Detta scenario förutsätter dock följande händelseförlopp:

FYROMs premiärminister Zoran Zaev har, som Kathimerini meddelar, tagit steget och lagt fram till parlamentetet fyra konstitutionenella förändringar som ingår i det så kallade Prespesavtalet, det vill säga den överenskommelse som träffades mellan FYROM och Grekland för att bilägga den mångåriga tvisten kring namnet Makedonien. Debatten som leder fram till omröstningen väntas hållas kommande onsdag. Om Zaev får med sig parlamementet att godta de konstitutionella förändringarna hamnar bollen i Grekland.

Då återstår nämligen att Greklands parlament ratificerar Prespesavtalet för att det ska träda i kraft. Premiärminister Tsipras väntas lämna besked om när det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet. Problemet för Tsipras är att Panos Kammenos, partiledare för Obereonde greker och Tsipras koalitionspartner, motsätter sig Prespesavtalet. Kammenos har hotat bryta upp koalitionen med Syriza om avtalet godtas, vilket i så fall innebär att utan Kammenos och de sex ledamöterna från Oberoende greker förlorar Syriza majoriteten i parlamentet.

Till saken hör att två ledamöter för Obereonde greker har deklarerat att de kan bryta med partilinjen och kan tänkas rösta för Prespesavtalet. Även mittenvänsterpartiet Potami har deklarerat att de kan tänkas ge sitt stöd till avtalet. Premiärminister Tsipras har således i praktiken de röster han behöver för att det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet, ett projekt som premiärminister Tsipras investerat åtskillig politisk prestige i.

Problemet för premiärministern kan dock sammanfattats i att han kan vinna slaget och förlora kriget. Utan stödet från Obereonde greker blir det i praktiken ohållbart för Tsipras att försöka fortsätta att regera. Därför kan ett val i förtid bli följden. Utfallet av omröstningen i FYROM de närmaste dagarna kan således bli inledningen till att detta scenario förverkligas.

Oförändrat läge i opinionen

Oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt ledning enligt mätning

Vore det val idag är det mycket som talar för att Kyriakos Mitsotakis skulle kunna utropa sig till ny premiärminister. Med knappt ett år till valet i 2019 befinner sig nämligen oppositionspartiet Ny Demokrati, som Mitsotakis är partiledare för, i fortsatt och tydlig ledning, enligt en mätning som genomförts av RASS/Action 24. Försprånget på cirka procentenheter ner till regeringspartiet SYRIZA håller och ser ut att bestå. Skulle det ändå inte räcka till för att kunna regering på egen hand (Grekland tillämpar ett valsystem som ger femtio bonusmandat till det största partiet) kan det räcka för Ny Demokrati att gå i koalition, troligen med KINAL (före detta Pasok), som med sina 9.8% kan trygga majoriteten i parlamentet.

Det är inte mycket som just nu talar för en vändning för premiärminister Tsipras och hans parti SYRIZA. För närvarande spekuleras det till och med om att regeringskoalitonen kan kollapsa. Utrikesminister Nikos Kotzias hastiga avgång i förra veckan efter en konflikt med Panos Kammenos, partiledare för den juniora koalitionspartnern Oberoende greker, underströk att relationen mellan de två partierna i regeringen befinner sig nära, eller till och med på, bristningsgränsen. Frågan är om regeringen består när väl det grekiska parlamentet ska ratificera överenskommelsen med (Nord)makedonien. De två partierna befinner sig, som bekant, på motsatta sidor i frågan.

Vändningen, om den nu kommer, för Tsipras lär i så fall grundas på den kommande budgeten (där regeringen försöker undvika att ytterligare sänka pensioner) samt att Tsipras i sin nya kombinerade roll som premiärminister och utrikesminister lyckas lotsa överenskommelse med Nordmakedonien i hamn. Om detta lyckas återstår, som vanligt, att se.  

Kommer koalitionen att kollapsa?

Den styrande regeringskoalitionen kan komma att kollapsa över oenighet avseende Nordmakedonien.

En allt mer tilltagande oenighet kring Prespesavtalet kan komma att fälla den grekiska regeringen. Ordföranden för Oberoende greker (ANEL) Panos Kammenos motsätter sig Prespesavtalet, det vill säga den föreslagna överenskommelse som tagits fram av Grekland och FYROM för att lösa den mångåriga konflikten avseende namnet för den före detta jugoslaviska delrepubliken. Kammenos (som är ledare för den juniora partnern i den grekiska regeringen) hotar att lämna regeringen om avtalet ratificeras i det grekiska parlamentet. Det kan skapa en allvarlig politisk kris för premiärminister Alexis Tsipras. Utan de sju ledamöterna från Oberoende greker försvinner regeringens majoritet, som för närvarande räknas till tre rösters övervikt.

Man kan spekulera i varför krisen uppkommer nu. En uppenbar anledning är det utsatta läget i opionen. Det är i dagsläget ytterst tvivelaktigt om Oberoende greker återfinns i det grekiska parlamentet när val hålls nästa år. Kammenos agerande kan ses som ett sätt att göra sitt parti fortsatt relevant i väljarnas ögon. Som ledare för ett nationalistiskt parti är den så kallade namnfrågan, det vill säga konflikten angående med grannlandet i norr över namnet, en känslig fråga; (en fråga som för övrigt även behandlats här). Det är svårt för Kammenos att backa i en fråga som är central för hans väljare.

Samtidigt är det även anmärkningsvärt att Kammenos är villig att offra koalitionen för att kunna profilera sitt parti. Om regeringskoalitionen kollapsar, så faller troligen även regeringen. Resultatet lär i så fall bli att ett nyval blir utlyst. Det pågår således ett högt spel inom regeringen.

Uppdatering: Utrikesminister Nikos Kotzias har idag avgått med anledning av oenigheten kring den nordmakedonska frågan. Enligt uppgifter till Kathimerini avgår Kotzias på grund av otillräckligt stöd från premiärminister Tsipras.

På bilden: Avgående utrikesminister Nikos Kotzias

Europapodden

Ögonbrynen höjdes när Grekland i somras utvisade fyra ryska diplomater: om denna händelse samt om Namnfrågan (med stort N?) fick jag möjlighet att kommentera i Europapopodden. 

Det är en extraordinär händelse. Med tanke på att Grekland och Ryssland delar historiska och religiösa band (hur pass täta dessa är utgör en annan fråga) var den grekiska regeringens beslut att utvisa två ryska diplomater och neka inträde till två andra en händelse utöver det vanliga. Om detta grekiskt-ryska drama kan man ta del av i det senaste avsnittet i Europapodden som man kan lyssna till här. Jag medverkar i programmets andra del.

En kommentar kan vara på plats. Något överraskad i programmets slutpunkt på vad som man inte kunde släppa nämndes, mycket hastigt, Gianni Antetokounmpos namn. Giannis framfart och bakgrundshistoria är något som är svåra att släppa: från en flykting som växte upp under knappa omständigheter i Grekland till  en flyfotad spelare i NBA utgör Antetokounmpos liv en historia med många vändningar. Det är kort sagt en berättelse som man inte kan släppa. Klippet här nedan kan fungera som en introduktion.