Ekon från 2015

En kris kan vara under uppsegling om en förhandlingslösning inte nås i tid mellan Grekland och dess långivare. 

Det finns fortfarande tid kvar, men tids nog finns det mycket som i dagsläget talar för att bilden ovan kan komma att uppmärksammas allt oftare: kommer den grekiska staten kunna klara av de återbetalningar som ska ske i juni och juli?

Redan nu ställs frågan om den grekiska regeringen och EU och IMF kommer att hinna komma överens, som bland annat Bloomberg rapporterar om. Den grekiska staten är beroende av att få loss pengar från EU och IMF. Detta sker genom att den grekiska staten visat att den klarat av att nå ett antal uppsatta mål under en given tidsperiod, så att Grekland kan inkassera ett överenskommet belopp.

Problemet är att Grekland inte har klarat av sitt beting än. Bland annat har reformeringen av pensionssystemet ännu inte röstats igenom i parlamentet. Detta var något som den grekiska regeringen kom överens om när räddningspaketet på 86 miljarder euro förhandlades fram i juli förra året. Detta sätter saker på sin spets när den grekiska regeringen  för närvarande förhandlar med sina långivare: Greklands prestationer ska utvärderas och ett belopp kvitteras ut av den grekiska staten.

Det är oklart om en utbetalning till Grekland kommer att ske. Tidningen Forbes ställer sig till exempel tveksamt inför utfallet av de pågående förhandlingarna. En anledning till att förhandlingarna går segt är att långivarna sinsemellan inte är överens. IMF ställer sig tveksamt till att Grekland klarar av kommande beting och har krävt dels ett hårdare reformpaket (bland annat ska den grekiska staten minska pensionsersättningarna minskas än mer) och dels att en del av Greklands skulder skrivs av. Det sistnämnda är anatema för EU, särskilt Tyskland, eftersom en skuldavskrivning för Grekland skulle kunna leda till att andra EU-länder i kris skulle tänkas följa efter Grekland. Allt detta bidrar till att förhandlingarna kan dra ut på tiden. Samtidigt räknas tiden till Greklands återbetalningar i juni och juli ned.

Läget kompliceras ytterligare av att utrymmet för premiärminister Tsipras att gå med på mer omfattande besparingar är mycket begränsat: Hans koalition är bräcklig. Hans parti har tappat i popularitet och ligger numera efter i opinionsmätningar. Oppositionen börjar allt mer tala om nyval. Detta kan i sin tur bädda för att ett eko från 2015 börjar genljuda.

Än så länge är det dock fortfarande tyst, men det kan snabbt eskalera. Det ligger mycket i den bedömning som RBS gör:

"RBS analysts say last year’s events show the risk of contagion from Greece has eased but the Brexit vote, weaker regional growth and political fragility in a number of periphery countries means Greek developments could quickly become more relevant".

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg utgör mina egna åsikter (och således inte min arbetsgivares).

Opinionsmätning

Ny Demokrati drygar ut ledningen i opinionen till åtta procent. 

Mätningen som genomfördes 29-30 mars och som publicerats i Kathimerini visar att oppositionspartiet Ny Demokrati drygar ut ledningen till regeringspartiet Syriza. Avståndet har växt till åtta procentenheter. Ny Demokrati samlar 24,5% av väljarsympatierna jämfört med 16,5% för Syriza, enligt den mätning som genomförts av Makedoniens Universitet.

De senaste månadernas utveckling i opinionen har gett Ny Demokratis nye partiordförande vind i seglen; för ett par dagar sedan tog Kyriakos Mitsotakis upp frågan om att utlysa nyval.

Medvinden för Syriza, som kom till makten i januari 2015 och sedan lyckades vinna nyvalet i september samma år, har på ett år förvandlats till motvind. Scenförändringen jämfört med ett år sedan är med andra ord drastisk.

I rörelse

Migrationsfrågan har hamnat högt upp på den politiska dagordningen och påverkar även relationerna inom regeringen. 

45 570 flyktingar befann sig i Grekland torsdagen den 17e mars. Siffran stiger dag för dag. Gränsen norrut, främst mot Makedonien, men även Albanien och Bulgarien har i praktiken stängts av. Samtidigt fortsätter flyktingar att bege sig till Grekland (även om siffrorna rapporteras ha minskat de senaste dagarna). Detta skapar problem för premiärminister Tsipras. 

Tsipras har uttryckt farhågor om att Grekland håller på att förvandlas till en "själarnas lagerplats". En  fungerande lösning, som gör att situationen i Idomeni, Kilkis, Polykastro, Chios och Lesbos lättas upp, efterfrågas. Visserligen pågår förhandlingar om flyktingfrågan inom EU och mellan EU och Turkiet, från vilket majoriteten av flyktingarna passerar. Det återstår dock att se vad ett framförhandlat avtal kommer att innebära och, än viktigare, hur det kommer att efterlevas. 

Mer klart är dock att flyktingfrågan har lämnat avtryck i den politiska debatten i Grekland. Frågan har rent av orsakat politisk strid inom regeringen och ökat spänningarna internt. Försvarsminister Panos Kammenos, ordförande för Oberoende greker tillika Syrizas koalitionspartner, krävde tidigare i veckan migrationsminister Yannis Mouzalas avgång. Mouzalas, som tillhör Syriza, hade enligt Kammenos använt fel ordval för att beskriva grannrepubliken i norr. Uppgifter förekom att Mouzalas rent av lämnade i sin avskedsansökan. Efter en del turer sägs nu kontroversen ha bilagts, rapporterar Kathimerini. Åtminstone för stunden.

Det går att i efterhand att tolka kontroversen mellan försvarsministern och migrationsministern som i onödan uppförstorad. Mer relevant är troligen att tolka detta skeende som ett tecken på att relationerna mellan regeringerns två koalitionspartners är ansträngd. Syriza har tidigare kört över Oberoende greker i politiska frågor (en sådan är den om samkönade partnerskap). Om Oberoende greker, som en följd av denna kontrovers lämnar koalitionen med Syriza, är en regeringskris ett faktum. 

Sådana spekulationer skapar i sig bekymmer för premiärminister Tsipras. De är troligen ovälkomna i ett läge när hans förtroendesiffror sjunker och Syriza befinner sig i opionmässig motvind. Visserligen skulle premiärminister Tsipras kunna försöka att byta ut Oberoende greker mot en annan koalitionspartner, om Kammenos och hans parti lämnar. Det är dock svårt att se hur det skulle ske. Dessutom har tankar kring en samlingsregering eller nyval avfärdats tidigare i år.

I ett läge där flyktingfrågan saknar ett svar, där planerna kring pensionsreformen orsakar strejker och demonstrationer, där förhandlingarna mellan den grekiska staten och dess långivare ännu inte ser ut att lösas, stiger insatsen för premiärminister Tsipras allt mer. Flyktingfrågan kan mycket väl bli en droppe till i den bägare som gör att Tsipras regering faller. 

Opinionsmätning

En ny mätning visar oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt ledning. Detta befäster motvinden för regeringen. Mätningen visar även ett annat intressant resultat.

Med 26,2% är Ny Demokrati i fortsatt ledning. Regeringspartiet Syriza ligger strax under med 23,5%. Detta bekräftar trenden från en tidigare mätning som publicerades för ett par veckor sedan. Scenförändringen som initierades i samband med Ny Demokratis (överraskande) val av partiledare består.

Ändå är det mest intressanta med mätningen Potamis fall. Det lilla, nybildade och liberalt präglade partiet har tappat markant i stöd och befinner sig nu under treprocentspärren. Väljarflykten beror troligen på att väljare lockats tillbaka till Ny Demokrati, vars nyvalde partiledare Kyriakos Mitsotakis är liberalt präglad. Flykten har även sin grund i besvikelse på hur partiet har agerat inför och efter septembervalet 2015. 

Potami befinner sig i något av en kris. Kritik har riktats inom partiet mot Potamis ledare, Stavros Theodorakis, för sitt sätt att leda partiet. Denna kritik hindrade dock inte från att Theodorakis få nytt förtroende att leda partiet när partiet samlades i slutet av februari. Med 88% av rösterna är det interna stödet tydligt. Theodorakis kommenterar resultatet till Greekreporter på följande vis: "This party is not Stavros’, it is (the party) of volunteers, and co-creators". Det återstår att se om han lyckas.

Ny Demokrati 26,2%

Syriza 23,4%

KKE 6,4 %

Gyllene gryning 6,4 % 

Pasok 5,3 % 

Centerunionen 4,7 %

Självständiga greker 2,8 %

Potami 2,3 %

Källa: Rassmusen

Inför flyktingtoppmötet

Likt februari ser mars ut att bli en månad med mängder av prövningar för regeringen i Grekland. Kanske kommer EU:s flyktingtoppmöte att bli den främsta. 

Läget är minst sagt ansträngt för regeringen i Grekland. På den inrikespolitiska arenan har februari präglats av en landsomfattande generalstrejk, stundtals hätska demonstrationer och veckolånga blockader av bönder som protesterar mot regeringens planer att reformera pensionssystemet. Planerna är impopulära. Det är oklart om regeringen kommer att kunna klara att rösta igenom lagförslaget om ändrade pensioner. Opinionen har vänt sig mot regeringen. Ett nyval skymtar i horisonten.

De senaste veckorna har dock präglats av utrikespolitiska komplikationer som har sin orsak i den rådande flyktingkrisen i Europa. Land efter land har stängt sina gränser eller sökt göra det svårare för flyktingar att ta sig fram. Detta har bidragit till att allt fler flyktingar fastnat i Grekland på vägen norrut. Relationerna mellan länderna har blivit ansträngd. Situationen nådde en slags kulmen den 25e februari då Grekland kallade hem sin ambassadör i Österrike.

En konstruktiv lösning behövs i denna fråga. Situationen ser nämligen ut att eskalera. Den grekiske migrationsministern, Yannis Mouzalas, uppger i Ekathimerini att han uppskattar att upp till 70 000 flyktingar kan fastna i Grekland i mars. Det finns ett fog för den uppskattningen: som bilden ovan visar, vilken baseras på siffror från UNHCR, befaras det att flyktingströmmen under 2016 kan komma att överträffa 2015 års siffror. Grekland kan snabbt komma att bli en flaskhals (och har så blivit de senaste dagarna). Idag har dessutom UNCHR gått ut med en varning att en humanitär kris i Grekland är nära förestående.

Den sjunde mars, det vill säga, på måndag om en vecka, håller EU ett toppmöte om flyktingkrisen. Då lär den grekiska regeringen göra sitt till för att få tillstånd en lösning där, som premiärminister Tsipras uttryckte det, inte Grekland inte blir en "själarnas lagerplats". Om han och regeringens företrädare lyckas är en öppen fråga. Förutsättningarna kunde ha varit bättre.

Lästips 1: Tankesmedjan Bruegel har skrivit en rapport om den humanitära situationen i Grekland.

Lästips 2: Dianeosis har nyligen genomfört en undersökning om hur grekerna betraktar flyktingkrisen.

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg utgör mina egna åsikter (och således inte min arbetsgivares). 

Motvind för regeringen

Motvinden fortsätter för regeringen i Grekland. Premiärminister Tsipras fortsätter att tappa i popularitet, visar en ny mätning. Samma mätning visar även att flyktingfrågan ökat kraftigt i betydelse för de grekiska väljarna.

Kontrasten är slående. I januari 2015 var oppositionens samlande gestalt, Alexis Tsipras, med god marginal, den mest populäre partiledaren í Grekland. Ett år och två val senare är Tsipras, numera premiärminister, den partiledare som tappat kraftigast i popularitet. Det visar den mätning som Public Issue genomfört. Den nyligen valde partiledaren för Ny Demokrati Kyriakos Mitsotakis är, efter en månad vid sin post, den mest populära partiledaren i Grekland. Scenförändringen är närmast dramatisk.

Anledningen till denna motvind för premiärministern står att finna i förra årets politiska turbulens. Premiärminister Tsipras tvingades backa från och bryta en rad viktiga vallöften. Det är en således en förståelig reaktion som mätningen fångar upp.

Samma mätning visar att flyktingfrågan engagerar allt fler väljare. Det är den tredje viktigaste frågan  idag. Det är även det en dramatisk förändring jämfört med 2015. Den rådande flyktingkrisen, där Grekland har blivit en av aktörerna, är troligen en av anledningarna till denna förändring. Det är på sin plats att påpeka att ekonomin och den rådande (rekordhöga) arbetslösheten alltjämt utgör de viktigaste frågorna för väljarna - den långvariga krisen är långt ifrån över eller närmar sig en lösning. Mätningen visar dock hur Grekland påverkas av omvärlden. 

Inget land är en ö.

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Opinionsmätning

En ny opinionsmätning visar på fortsatt ledning för oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta lär sätta sina avtryck i den grekiska politiken.

Mätningen som genomförts av MRB visar att Ny Demokrati, med 26,9% av väljarnas sympatier, behåller den ledning som en tidigare mätning uppvisat. Det kan tolkas som att medvinden för den nyligen valde partiordförande för oppositionspartiet Ny Demokrati, Kyriakos Mitsotakis, fortsätter. Samma mätning visar att regeringspartiet Syriza samlar 23,2% av rösterna. Motvinden för premiärminister Tsipras fortsätter således, vilken är en annan tolkning som mätningen troligen tillåter.

Mätningen kommer sannolikt sätta sina avtryck i den politiska arenan i Grekland. Premiärminister Tsipras lär, som föregående inlägg uppmärksammat, troligen behöva oppositionens stöd för att lösa upp den gordiska knut som pensionsreformspropositionen utgör. De senaste opinionssiffrorna lär stärka oppositionspartiets sits i en eventuell uppgörelse om pensionsfrågan med regeringkoalitionen. Mitsotakis lär sitta med starkare kort.

Samtidigt visar mätningen att steget till att oppositionspartierna frestas att pressa på för ett nyval ännu är, relativt, långt. Mätningen visar på att Floden, en trolig koalitionspartner, nu befinner sig under treprocentsspärren. Även en annan tänkt koalitionspartner, socialdemokratiska PASOK, samlar bara 5,7%.

Dock visar mätningen att det andra partiet i koalitionsregeringen, Oberoende greker, precis balanserar på treprocentsspärren (med 3% av rösterna). Detta lär bidra till att regeringen drar sig för att utlösa en händelse som leda fram till att ett nyval hålls. Den kommande omröstningen av  pensionsfrågan kan utgöra just en sådan händelse.

Här nedan återges mätningens resultat översatt till svenska:

Ny Demokrati 26,9 %
SYRIZA 23,2 %

KKE 6,6%

Gyllene Gryning 6,5%

PASOK 5,7%

Centerunionen 4,1%

Floden 2,6%

Folklig enhet 2,4%

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.