I rörelse

Migrationsfrågan har hamnat högt upp på den politiska dagordningen och påverkar även relationerna inom regeringen. 

45 570 flyktingar befann sig i Grekland torsdagen den 17e mars. Siffran stiger dag för dag. Gränsen norrut, främst mot Makedonien, men även Albanien och Bulgarien har i praktiken stängts av. Samtidigt fortsätter flyktingar att bege sig till Grekland (även om siffrorna rapporteras ha minskat de senaste dagarna). Detta skapar problem för premiärminister Tsipras. 

Tsipras har uttryckt farhågor om att Grekland håller på att förvandlas till en "själarnas lagerplats". En  fungerande lösning, som gör att situationen i Idomeni, Kilkis, Polykastro, Chios och Lesbos lättas upp, efterfrågas. Visserligen pågår förhandlingar om flyktingfrågan inom EU och mellan EU och Turkiet, från vilket majoriteten av flyktingarna passerar. Det återstår dock att se vad ett framförhandlat avtal kommer att innebära och, än viktigare, hur det kommer att efterlevas. 

Mer klart är dock att flyktingfrågan har lämnat avtryck i den politiska debatten i Grekland. Frågan har rent av orsakat politisk strid inom regeringen och ökat spänningarna internt. Försvarsminister Panos Kammenos, ordförande för Oberoende greker tillika Syrizas koalitionspartner, krävde tidigare i veckan migrationsminister Yannis Mouzalas avgång. Mouzalas, som tillhör Syriza, hade enligt Kammenos använt fel ordval för att beskriva grannrepubliken i norr. Uppgifter förekom att Mouzalas rent av lämnade i sin avskedsansökan. Efter en del turer sägs nu kontroversen ha bilagts, rapporterar Kathimerini. Åtminstone för stunden.

Det går att i efterhand att tolka kontroversen mellan försvarsministern och migrationsministern som i onödan uppförstorad. Mer relevant är troligen att tolka detta skeende som ett tecken på att relationerna mellan regeringerns två koalitionspartners är ansträngd. Syriza har tidigare kört över Oberoende greker i politiska frågor (en sådan är den om samkönade partnerskap). Om Oberoende greker, som en följd av denna kontrovers lämnar koalitionen med Syriza, är en regeringskris ett faktum. 

Sådana spekulationer skapar i sig bekymmer för premiärminister Tsipras. De är troligen ovälkomna i ett läge när hans förtroendesiffror sjunker och Syriza befinner sig i opionmässig motvind. Visserligen skulle premiärminister Tsipras kunna försöka att byta ut Oberoende greker mot en annan koalitionspartner, om Kammenos och hans parti lämnar. Det är dock svårt att se hur det skulle ske. Dessutom har tankar kring en samlingsregering eller nyval avfärdats tidigare i år.

I ett läge där flyktingfrågan saknar ett svar, där planerna kring pensionsreformen orsakar strejker och demonstrationer, där förhandlingarna mellan den grekiska staten och dess långivare ännu inte ser ut att lösas, stiger insatsen för premiärminister Tsipras allt mer. Flyktingfrågan kan mycket väl bli en droppe till i den bägare som gör att Tsipras regering faller. 

Opinionsmätning

En ny mätning visar oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt ledning. Detta befäster motvinden för regeringen. Mätningen visar även ett annat intressant resultat.

Med 26,2% är Ny Demokrati i fortsatt ledning. Regeringspartiet Syriza ligger strax under med 23,5%. Detta bekräftar trenden från en tidigare mätning som publicerades för ett par veckor sedan. Scenförändringen som initierades i samband med Ny Demokratis (överraskande) val av partiledare består.

Ändå är det mest intressanta med mätningen Potamis fall. Det lilla, nybildade och liberalt präglade partiet har tappat markant i stöd och befinner sig nu under treprocentspärren. Väljarflykten beror troligen på att väljare lockats tillbaka till Ny Demokrati, vars nyvalde partiledare Kyriakos Mitsotakis är liberalt präglad. Flykten har även sin grund i besvikelse på hur partiet har agerat inför och efter septembervalet 2015. 

Potami befinner sig i något av en kris. Kritik har riktats inom partiet mot Potamis ledare, Stavros Theodorakis, för sitt sätt att leda partiet. Denna kritik hindrade dock inte från att Theodorakis få nytt förtroende att leda partiet när partiet samlades i slutet av februari. Med 88% av rösterna är det interna stödet tydligt. Theodorakis kommenterar resultatet till Greekreporter på följande vis: "This party is not Stavros’, it is (the party) of volunteers, and co-creators". Det återstår att se om han lyckas.

Ny Demokrati 26,2%

Syriza 23,4%

KKE 6,4 %

Gyllene gryning 6,4 % 

Pasok 5,3 % 

Centerunionen 4,7 %

Självständiga greker 2,8 %

Potami 2,3 %

Källa: Rassmusen

Inför flyktingtoppmötet

Likt februari ser mars ut att bli en månad med mängder av prövningar för regeringen i Grekland. Kanske kommer EU:s flyktingtoppmöte att bli den främsta. 

Läget är minst sagt ansträngt för regeringen i Grekland. På den inrikespolitiska arenan har februari präglats av en landsomfattande generalstrejk, stundtals hätska demonstrationer och veckolånga blockader av bönder som protesterar mot regeringens planer att reformera pensionssystemet. Planerna är impopulära. Det är oklart om regeringen kommer att kunna klara att rösta igenom lagförslaget om ändrade pensioner. Opinionen har vänt sig mot regeringen. Ett nyval skymtar i horisonten.

De senaste veckorna har dock präglats av utrikespolitiska komplikationer som har sin orsak i den rådande flyktingkrisen i Europa. Land efter land har stängt sina gränser eller sökt göra det svårare för flyktingar att ta sig fram. Detta har bidragit till att allt fler flyktingar fastnat i Grekland på vägen norrut. Relationerna mellan länderna har blivit ansträngd. Situationen nådde en slags kulmen den 25e februari då Grekland kallade hem sin ambassadör i Österrike.

En konstruktiv lösning behövs i denna fråga. Situationen ser nämligen ut att eskalera. Den grekiske migrationsministern, Yannis Mouzalas, uppger i Ekathimerini att han uppskattar att upp till 70 000 flyktingar kan fastna i Grekland i mars. Det finns ett fog för den uppskattningen: som bilden ovan visar, vilken baseras på siffror från UNHCR, befaras det att flyktingströmmen under 2016 kan komma att överträffa 2015 års siffror. Grekland kan snabbt komma att bli en flaskhals (och har så blivit de senaste dagarna). Idag har dessutom UNCHR gått ut med en varning att en humanitär kris i Grekland är nära förestående.

Den sjunde mars, det vill säga, på måndag om en vecka, håller EU ett toppmöte om flyktingkrisen. Då lär den grekiska regeringen göra sitt till för att få tillstånd en lösning där, som premiärminister Tsipras uttryckte det, inte Grekland inte blir en "själarnas lagerplats". Om han och regeringens företrädare lyckas är en öppen fråga. Förutsättningarna kunde ha varit bättre.

Lästips 1: Tankesmedjan Bruegel har skrivit en rapport om den humanitära situationen i Grekland.

Lästips 2: Dianeosis har nyligen genomfört en undersökning om hur grekerna betraktar flyktingkrisen.

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg utgör mina egna åsikter (och således inte min arbetsgivares). 

Motvind för regeringen

Motvinden fortsätter för regeringen i Grekland. Premiärminister Tsipras fortsätter att tappa i popularitet, visar en ny mätning. Samma mätning visar även att flyktingfrågan ökat kraftigt i betydelse för de grekiska väljarna.

Kontrasten är slående. I januari 2015 var oppositionens samlande gestalt, Alexis Tsipras, med god marginal, den mest populäre partiledaren í Grekland. Ett år och två val senare är Tsipras, numera premiärminister, den partiledare som tappat kraftigast i popularitet. Det visar den mätning som Public Issue genomfört. Den nyligen valde partiledaren för Ny Demokrati Kyriakos Mitsotakis är, efter en månad vid sin post, den mest populära partiledaren i Grekland. Scenförändringen är närmast dramatisk.

Anledningen till denna motvind för premiärministern står att finna i förra årets politiska turbulens. Premiärminister Tsipras tvingades backa från och bryta en rad viktiga vallöften. Det är en således en förståelig reaktion som mätningen fångar upp.

Samma mätning visar att flyktingfrågan engagerar allt fler väljare. Det är den tredje viktigaste frågan  idag. Det är även det en dramatisk förändring jämfört med 2015. Den rådande flyktingkrisen, där Grekland har blivit en av aktörerna, är troligen en av anledningarna till denna förändring. Det är på sin plats att påpeka att ekonomin och den rådande (rekordhöga) arbetslösheten alltjämt utgör de viktigaste frågorna för väljarna - den långvariga krisen är långt ifrån över eller närmar sig en lösning. Mätningen visar dock hur Grekland påverkas av omvärlden. 

Inget land är en ö.

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Opinionsmätning

En ny opinionsmätning visar på fortsatt ledning för oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta lär sätta sina avtryck i den grekiska politiken.

Mätningen som genomförts av MRB visar att Ny Demokrati, med 26,9% av väljarnas sympatier, behåller den ledning som en tidigare mätning uppvisat. Det kan tolkas som att medvinden för den nyligen valde partiordförande för oppositionspartiet Ny Demokrati, Kyriakos Mitsotakis, fortsätter. Samma mätning visar att regeringspartiet Syriza samlar 23,2% av rösterna. Motvinden för premiärminister Tsipras fortsätter således, vilken är en annan tolkning som mätningen troligen tillåter.

Mätningen kommer sannolikt sätta sina avtryck i den politiska arenan i Grekland. Premiärminister Tsipras lär, som föregående inlägg uppmärksammat, troligen behöva oppositionens stöd för att lösa upp den gordiska knut som pensionsreformspropositionen utgör. De senaste opinionssiffrorna lär stärka oppositionspartiets sits i en eventuell uppgörelse om pensionsfrågan med regeringkoalitionen. Mitsotakis lär sitta med starkare kort.

Samtidigt visar mätningen att steget till att oppositionspartierna frestas att pressa på för ett nyval ännu är, relativt, långt. Mätningen visar på att Floden, en trolig koalitionspartner, nu befinner sig under treprocentsspärren. Även en annan tänkt koalitionspartner, socialdemokratiska PASOK, samlar bara 5,7%.

Dock visar mätningen att det andra partiet i koalitionsregeringen, Oberoende greker, precis balanserar på treprocentsspärren (med 3% av rösterna). Detta lär bidra till att regeringen drar sig för att utlösa en händelse som leda fram till att ett nyval hålls. Den kommande omröstningen av  pensionsfrågan kan utgöra just en sådan händelse.

Här nedan återges mätningens resultat översatt till svenska:

Ny Demokrati 26,9 %
SYRIZA 23,2 %

KKE 6,6%

Gyllene Gryning 6,5%

PASOK 5,7%

Centerunionen 4,1%

Floden 2,6%

Folklig enhet 2,4%

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Den gordiska knuten

Pensionsfrågan ser ut att bli en gordisk knut för den grekiska regeringen. Det är svårt att förutse det alexanderhugg som kan bli lösningen på premiärminister Tsipras utmaning. Detta inlägg går igenom två alternativ som regeringen troligen överväger: en samlingsregering eller en uppgörelse med oppositionen.

Kraften i de protester som väckts när regeringen lade fram planerna på att reformera pensionssystemet har varit svår att förutse. En generalstrejk har genomförts och demonstrationer har hållits, bland mycket annat. En upptrappning är trolig: på måndag den 15/2 planerar grekiska lantbrukare att överväga hur de avser att fortsätta med sina protestaktioner, enligt To Vima. Lantbrukarna vill att regeringen drar tillbaka planerna på att reformera pensionerna samt rullar tillbaka de förändrade skattereglerna som kommer att påverka lantbrukarna negativt. Vägspärrar har satts upp vid Tempi och i Rodopi har tullstationen vid Nymphea stängts, enligt To Vima. Allt detta ökar det politiska trycket på premiärminister Tsipras.

Tsipras manöverutrymme är i detta läge begränsat. Sedan tidigare har Kathimerini rapporterat om att IMF (bland andra) inte är övertygad om regeringens planer på att reformera det grekiska pensionssystemet. Enligt tidningen håller en konfrontation att bubbla upp i denna fråga. Att reformera pensionssystemet är en förutsättning för att regeringen ska kunna säkerställa den grekiska statens fortsatta finansiering. Väl värt att märka är att pensionsfrågan enbart är en stötesten bland andra i den pågående utvärderingen av den grekiska regeringen som genomförs av långivarna, till villka IMF hör. (Några av de rådande områden som är under granskning presenteras i denna artikel). Därmed befinner sig premiärminister Tsipras i en situation där han av den ena sidan pressas att försvaga pensionsreformen och av den andra pressas att förstärka den. Det framstår som en gordisk knut, om något.

En lösning för premiärminister Tsipras för att ta sig ur den rådande situationen vore att närma sig oppositionen. Med stöd av Ny Demokrati, PASOK, Floden (Potami) och/eller Centerunionen (Enosi kentron) skulle regeringen kunna lotsa reformförslagen igenom parlamentet. Det finns tecken på att detta är något som regeringen har övervägt: nyligen deklarerade regeringens talesperson, Olga Gerovasili, att en samlingsregering inte är aktuell. Kort därefter avfärdade Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, samma tanke. Att såväl regering som opposition går ut och avfärdar spekulationer på en samlingsregering är i sig ett tecken på att sådant scenario är aktuellt. En förnekelse är på sätt och vis en bekräftelse.

En samlingsregering skulle, om den kom till stånd, ge den tydliga majoritet som premiärminister Tsipras i dagsläget inte kan räkna med (även om denne för närvarande formellt kan redovisa tre rösters övervikt i parlamentet). Det är dock ett scenario som båda sidor drar sig för att förverkliga.

För premiärminister Tsipras skulle det troligen vara en tung prestigeförlust att, sannolikt, behöva stiga åt sidan för att släppa fram en samlingsregering, lite mer än ett år efter maktskiftet. Även oppositionen drar sig troligen för detta scenario, av lätt insedda skäl.

Dock är inte detta scenario osannolikt. Det har nämligen inträffat tidigare. Så sent som 2011 bildades en samlingsregering, under Loukas Papademos ledning, för att lotsa igenom politiskt impopulära beslut. Samlingsregeringens tid vid styret var dock kort. Mindre än ett halvår senare hölls nyval. Skulle en samlingsregering komma till stånd så är den troligen att betrakta som en nödlösning.

Alternativet till en samlingsregering, om detta scenario undviks, är att regeringen söker ge oppositionen något i utbyte. En kohandel med andra ord. Vad detta utbyte skulle bestå är ännu oklart. Några intressanta ledtrådar finns dock i denna ordväxling när partiledarna debatterade pensionsfrågan i parlamentet i slutet av januari, som Kathimerini presenterat.

Allt detta leder fram till att det år långt ifrån givet hur premiärminister Tsipras alexanderhugg som löser honom ur den rådande situationen kommer att se ut.


Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Uppdatering

Om det har saknats uppdateringar om Grekland de senaste dagarna på denna blogg så är anledningen följande: jag har nyligen påbörjat en ny anställning. Mitt fokus har därför riktats mot mina nya arbetsuppgifter.

Det är dock min avsikt att fortsätta att bevaka och förklara vad som händer i Grekland. Närmast kommer troligen ett inlägg om regeringens och oppositionens gemensamma dilemma. Ytterligare ett inlägg som kommer inom närtid, förhoppningsvis, kommer att handla om det allt mer troliga nyvalsscenariot.

Det som är relevant att känna till är att allt som skrivs och presenteras på denna blogg utgör mina egna åsikter (och ej min arbetsgivares).

Så har det varit ända sedan denna blogg startades 2012.
Och så bör det även vara.