Motvind för regeringen

Motvinden fortsätter för regeringen i Grekland. Premiärminister Tsipras fortsätter att tappa i popularitet, visar en ny mätning. Samma mätning visar även att flyktingfrågan ökat kraftigt i betydelse för de grekiska väljarna.

Kontrasten är slående. I januari 2015 var oppositionens samlande gestalt, Alexis Tsipras, med god marginal, den mest populäre partiledaren í Grekland. Ett år och två val senare är Tsipras, numera premiärminister, den partiledare som tappat kraftigast i popularitet. Det visar den mätning som Public Issue genomfört. Den nyligen valde partiledaren för Ny Demokrati Kyriakos Mitsotakis är, efter en månad vid sin post, den mest populära partiledaren i Grekland. Scenförändringen är närmast dramatisk.

Anledningen till denna motvind för premiärministern står att finna i förra årets politiska turbulens. Premiärminister Tsipras tvingades backa från och bryta en rad viktiga vallöften. Det är en således en förståelig reaktion som mätningen fångar upp.

Samma mätning visar att flyktingfrågan engagerar allt fler väljare. Det är den tredje viktigaste frågan  idag. Det är även det en dramatisk förändring jämfört med 2015. Den rådande flyktingkrisen, där Grekland har blivit en av aktörerna, är troligen en av anledningarna till denna förändring. Det är på sin plats att påpeka att ekonomin och den rådande (rekordhöga) arbetslösheten alltjämt utgör de viktigaste frågorna för väljarna - den långvariga krisen är långt ifrån över eller närmar sig en lösning. Mätningen visar dock hur Grekland påverkas av omvärlden. 

Inget land är en ö.

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Opinionsmätning

En ny opinionsmätning visar på fortsatt ledning för oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta lär sätta sina avtryck i den grekiska politiken.

Mätningen som genomförts av MRB visar att Ny Demokrati, med 26,9% av väljarnas sympatier, behåller den ledning som en tidigare mätning uppvisat. Det kan tolkas som att medvinden för den nyligen valde partiordförande för oppositionspartiet Ny Demokrati, Kyriakos Mitsotakis, fortsätter. Samma mätning visar att regeringspartiet Syriza samlar 23,2% av rösterna. Motvinden för premiärminister Tsipras fortsätter således, vilken är en annan tolkning som mätningen troligen tillåter.

Mätningen kommer sannolikt sätta sina avtryck i den politiska arenan i Grekland. Premiärminister Tsipras lär, som föregående inlägg uppmärksammat, troligen behöva oppositionens stöd för att lösa upp den gordiska knut som pensionsreformspropositionen utgör. De senaste opinionssiffrorna lär stärka oppositionspartiets sits i en eventuell uppgörelse om pensionsfrågan med regeringkoalitionen. Mitsotakis lär sitta med starkare kort.

Samtidigt visar mätningen att steget till att oppositionspartierna frestas att pressa på för ett nyval ännu är, relativt, långt. Mätningen visar på att Floden, en trolig koalitionspartner, nu befinner sig under treprocentsspärren. Även en annan tänkt koalitionspartner, socialdemokratiska PASOK, samlar bara 5,7%.

Dock visar mätningen att det andra partiet i koalitionsregeringen, Oberoende greker, precis balanserar på treprocentsspärren (med 3% av rösterna). Detta lär bidra till att regeringen drar sig för att utlösa en händelse som leda fram till att ett nyval hålls. Den kommande omröstningen av  pensionsfrågan kan utgöra just en sådan händelse.

Här nedan återges mätningens resultat översatt till svenska:

Ny Demokrati 26,9 %
SYRIZA 23,2 %

KKE 6,6%

Gyllene Gryning 6,5%

PASOK 5,7%

Centerunionen 4,1%

Floden 2,6%

Folklig enhet 2,4%

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Den gordiska knuten

Pensionsfrågan ser ut att bli en gordisk knut för den grekiska regeringen. Det är svårt att förutse det alexanderhugg som kan bli lösningen på premiärminister Tsipras utmaning. Detta inlägg går igenom två alternativ som regeringen troligen överväger: en samlingsregering eller en uppgörelse med oppositionen.

Kraften i de protester som väckts när regeringen lade fram planerna på att reformera pensionssystemet har varit svår att förutse. En generalstrejk har genomförts och demonstrationer har hållits, bland mycket annat. En upptrappning är trolig: på måndag den 15/2 planerar grekiska lantbrukare att överväga hur de avser att fortsätta med sina protestaktioner, enligt To Vima. Lantbrukarna vill att regeringen drar tillbaka planerna på att reformera pensionerna samt rullar tillbaka de förändrade skattereglerna som kommer att påverka lantbrukarna negativt. Vägspärrar har satts upp vid Tempi och i Rodopi har tullstationen vid Nymphea stängts, enligt To Vima. Allt detta ökar det politiska trycket på premiärminister Tsipras.

Tsipras manöverutrymme är i detta läge begränsat. Sedan tidigare har Kathimerini rapporterat om att IMF (bland andra) inte är övertygad om regeringens planer på att reformera det grekiska pensionssystemet. Enligt tidningen håller en konfrontation att bubbla upp i denna fråga. Att reformera pensionssystemet är en förutsättning för att regeringen ska kunna säkerställa den grekiska statens fortsatta finansiering. Väl värt att märka är att pensionsfrågan enbart är en stötesten bland andra i den pågående utvärderingen av den grekiska regeringen som genomförs av långivarna, till villka IMF hör. (Några av de rådande områden som är under granskning presenteras i denna artikel). Därmed befinner sig premiärminister Tsipras i en situation där han av den ena sidan pressas att försvaga pensionsreformen och av den andra pressas att förstärka den. Det framstår som en gordisk knut, om något.

En lösning för premiärminister Tsipras för att ta sig ur den rådande situationen vore att närma sig oppositionen. Med stöd av Ny Demokrati, PASOK, Floden (Potami) och/eller Centerunionen (Enosi kentron) skulle regeringen kunna lotsa reformförslagen igenom parlamentet. Det finns tecken på att detta är något som regeringen har övervägt: nyligen deklarerade regeringens talesperson, Olga Gerovasili, att en samlingsregering inte är aktuell. Kort därefter avfärdade Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, samma tanke. Att såväl regering som opposition går ut och avfärdar spekulationer på en samlingsregering är i sig ett tecken på att sådant scenario är aktuellt. En förnekelse är på sätt och vis en bekräftelse.

En samlingsregering skulle, om den kom till stånd, ge den tydliga majoritet som premiärminister Tsipras i dagsläget inte kan räkna med (även om denne för närvarande formellt kan redovisa tre rösters övervikt i parlamentet). Det är dock ett scenario som båda sidor drar sig för att förverkliga.

För premiärminister Tsipras skulle det troligen vara en tung prestigeförlust att, sannolikt, behöva stiga åt sidan för att släppa fram en samlingsregering, lite mer än ett år efter maktskiftet. Även oppositionen drar sig troligen för detta scenario, av lätt insedda skäl.

Dock är inte detta scenario osannolikt. Det har nämligen inträffat tidigare. Så sent som 2011 bildades en samlingsregering, under Loukas Papademos ledning, för att lotsa igenom politiskt impopulära beslut. Samlingsregeringens tid vid styret var dock kort. Mindre än ett halvår senare hölls nyval. Skulle en samlingsregering komma till stånd så är den troligen att betrakta som en nödlösning.

Alternativet till en samlingsregering, om detta scenario undviks, är att regeringen söker ge oppositionen något i utbyte. En kohandel med andra ord. Vad detta utbyte skulle bestå är ännu oklart. Några intressanta ledtrådar finns dock i denna ordväxling när partiledarna debatterade pensionsfrågan i parlamentet i slutet av januari, som Kathimerini presenterat.

Allt detta leder fram till att det år långt ifrån givet hur premiärminister Tsipras alexanderhugg som löser honom ur den rådande situationen kommer att se ut.


Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Uppdatering

Om det har saknats uppdateringar om Grekland de senaste dagarna på denna blogg så är anledningen följande: jag har nyligen påbörjat en ny anställning. Mitt fokus har därför riktats mot mina nya arbetsuppgifter.

Det är dock min avsikt att fortsätta att bevaka och förklara vad som händer i Grekland. Närmast kommer troligen ett inlägg om regeringens och oppositionens gemensamma dilemma. Ytterligare ett inlägg som kommer inom närtid, förhoppningsvis, kommer att handla om det allt mer troliga nyvalsscenariot.

Det som är relevant att känna till är att allt som skrivs och presenteras på denna blogg utgör mina egna åsikter (och ej min arbetsgivares).

Så har det varit ända sedan denna blogg startades 2012.
Och så bör det även vara.

Generalstrejk

Trycket på regeringen stiger i samband med dagens generalstrejk, vilken riktas mot regeringens planer att reformera pensionssystemet. Regeringen befinner sig för närvarande i utsatt politiskt läge med en knapp majoritet och ett internt motstånd mot planerna. Utsikterna för en blocköverskridande överenskommelse om pensionsreformerna, vilket troligen behövs, förefaller vara små, om man tolkar de senaste dagarnas besked.

Grekland står, åter igen, still idag. Flyg, tunnelbana, bussar, färjor är tagna ur drift helt eller delvis under dagen. En generalstrejk är utlyst idag, en strejk som bland annat AP rapporterar om. Dagens strejk är riktad mot regeringens planer att reformera pensionssystemet. Reformerna av pensionssystemet utgör en del i uppgörelsen från i juli som regeringen slöt med landets långivare. Regeringen kan således inte backa ur eller skrinlägga planerna.

Strejken ökar trycket på premiärminister Tsipras, främst internt. SYRIZA är och har varit en motståndare mot planerna att reformera de grekiska pensionerna. Pensionerna har varit en röd linje i förhandlingarna med landets långivare. Nu har regeringen ansvar för att presentera och genomföra de förändringar i pensionssystemet som SYRIZA har motsatt sig. Det är en politisk helomvändning och en manöver som har kostat opinionsmässigt. Det är oklart om premiärministern kan mobilisera de egna ledamöterna i parlamentet till att följa regeringens linje. Stödet är kritiskt. Regeringen har för närvarande en knapp majoritet i parlamentet, endast tre rösters övervikt. 

Premiärminister Tsipras behöver i praktiken stöd från oppositionen för att reformplanerna ska kunna klubbas igenom i parlamentet. Utsikterna för detta förefaller, i skrivande stund, vara små. Regeringens talesperson, Olga Gerovasili, deklarerade tidigare i veckan att regeringen utesluter en samlingsregering (tillsammans med oppositionen). Samma besked har även Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, lämnat. Det är rimligt att anta att övriga oppositionspartier kommer att inta samma hållning. Dessa besked kring en samlingsregering kan, i förlängningen, tolkas som att villigheten att - i detta skede - ingå en blocköverskridande överenskommelse kring pensionsreformerna är ytterst liten, eller snarare minimal.

Därmed är positionerna i parlamentet låsta. Dagens generalstrejk och de senaste dagarnas politiska besked stärker allt mer intrycket att februari ser ut att bli en månad av prövningar.


Ps. Bloomberg presenterar en intressant inblick om regeringens planer på att reformera pensionssystemet.

En månad av prövningar väntar

Februari ser ut att bli månad av prövningar för den grekiska regeringen. Detta inlägg går igenom några av de utmaningar som premiärminister Tsipras har att möta.

Trycket på den sittande koalitionsregeringen växer. Under februari månad kommer den styrande koalitionsregeringen försöka lotsa igenom parlamentet förslaget om att reformera det grekiska pensionssystemet. Reformförslagen är impopulära. Färjor strejkar, bönder blockerar vägar, läkare, jurister och notarier har hållit demonstrationer runt om i landet. Under februari kommer även Greklands långivare - mer kända som instutitionerna - att utvärdera den grekiska regeringens prestationer. Nu på måndag påbörjas genomgången, rapporterar Reuters. En lyckad utvärdering förutsätter att den grekiska regeringen lyckas få pensionsreformerna godkända i parlamentet, annars hotar en ny likvidetskris, främst i juli månad. Februari kan med andra ord komma att bli en turbulent månad.

Trycket på premiärminister Tsipras och dennes regering kommer således både utifrån och inifrån. Det verkar dessutom öka. En färsk opinionsmätning visar att en avsevärd majoritet av väljarna tycker att utvecklingen i Grekland går i fel riktning. Uppgifter om svågerpolitik, som man kan läsa bland annat om i Sveriges Radio, mildrar troligen inte kritiken mot regeringen.

Det ökande trycket kommer även utifrån. Grekland hotas av uteslutning av Schengen. Anledningen är landets svårigheter att hantera flyktingkrisen. Tidigare i veckan gick EU-kommissionär Valdis Dombrovskis ut med en uppmaning att den grekiska regeringen löser "de allvarliga bristerna i genomförandet av de externa gränskontrollerna". Regeringen sägs ha tre månader på sig att rätta till bristerna, rapporterar Kathimerini.

Hur denna situation ska lösas av den grekiska regeringen är oklart. Flyktingströmmarna till Grekland ökar snarare än minskar. The Guardian rapporterar om att 52 000 flyktingar korsat Medelhavet under de fyra första veckorna i januari. Det är en ökning med 35 gånger jämfört med januari 2015. Samtidigt fortsätter människor att mista sitt liv i försöken att ta sig över havet. I lördags drunknande 37 människor när deras båt som skulle föra över dem till Lesbos kapsejsade.

Den utsatta och riskfyllda situationen för flyktingar har skakat om Grekland. I lördags anordnade grekiska fotbollsspelare en sittstrejk till minne av de flyktingar som mist sitt liv. Strejken uppmärksammades av bland andra BBC.

Just Lesbos utgör troligen en utmaning i sig för regeringen. Situationen i Lesbos kan, för övrigt, snabbt eskalera. På grund av färjestrejken är cirka 6000 flyktingar strandsatta, rapporterar Se Leo.

De prövningar som väntar i februari reser med andra ord frågetecken kring hur premiärminister Tsipras kommer att agera. Hans majoritet är som bekant knapp (tre röster). Hans politiska manöverutrymme är för närvarande begränsat. Det finns med andra ord många anledningar till att följa händelseutvecklingen i Grekland under den kommande månaden.

Ett år efter valet: kraftig motvind för regeringen

Igår var det ett år sedan SYRIZA kom till makten i samband med valet som hölls den 25e januari 2015. Ett år och ett val senare befinner sig premiärminister Tsipras i kraftig motvind.

Siffrorna talar sitt eget språk. 8 av 10 väljare tycker att Grekland rör sig i fel riktning. Bland SYRIZAs egna väljare är siffran 6 av 10. Det visar den undersökning som Makedoniens Universitet har genomfört och som har publicerats i Proto Thema. Siffrorna presenteras närmast på årsdagen för maktskiftet. De belyser den utveckling som SYRIZA har mött under ett år vid regeringsställning. Partiet har tappat i popularitet och befinner sig i en nedåtgående trend, visar färska opinionsmätningar. Det har, försiktigt uttryckt, varit ett omtumlande år för SYRIZA och premiärminister Tsipras.

Siffrorna från Makedoniens universitet visar även på en annan utveckling som troligen kommer att kommenteras. Premiärminister Tsipras har tappat i popularitet. SYRIZAs partiordförande återfinns först på tredje plats. Detta vittnar om hur väljarnas uppfattning har ändrats efter ett år vid regeringsställning. Undersökningen visar även den tydliga effekten av Ny Demokratis byte av partiledare. Den nyvalde partiordföranden Kyriakos Mitsotakis är, efter ett par veckor, den mest populäre partiledaren i Grekland. Om detta är en kortvarig effekt eller början av ett långsiktigt trendbrott är det förmodligen för tidigt att uttala sig om.