Exit Konstantopoulou

Efter en tid av spekulationer meddelade idag Zoe Konstantopoulou att hon lämnar SYRIZA. Den tidigare ordföranden för det grekiska parlamentet kommer att delta i valet i september som oberoende kandidat och kommer att samarbeta med utbrytarpartiet Folklig enhet, rapporterar Kathimerini. Konstantopoulous besked är ett tecken på en växande kris inom SYRIZA och för Alexis Tsipras.

Konstantopolous besked innebär att 26 före detta parlamentsledamöter har lämnat SYRIZA. Konstantopolous avhopp kommer att uppmärksammas särskilt eftersom det innebär att ytterligare en tongivande person som hört till SYRIZAs inre krets distanserar sig från partiordförande Alexis Tsipras. Nu ansluter hon sig (men inte fullt ut) till Folklig enhet, det parti som den tidigare energiministern Panagiotis Lafazanis bildat tillsammans med andra utbrytare. Konstantopoulous besked var dock väntat. Sedan hon inte följt regeringens linje i tre viktiga omröstningar under juli och augusti var det förmodligen en tidsfråga innan hon skulle få gå.

Beskedet är dock ett tecken på en växande kris inom SYRIZA och särskilt för Alexis Tsipras. Sedan Tsipras meddelat sin avgång som premiärminister har en kedjereaktion satt igång. Först kom utbrytningen av Folklig enhet, sedan kom rapporter om inre konflikter inom SYRIZA och idag kom så Konstantopoulous besked. Mer bekymmersamt för Tsipras och för SYRIZA är att en rad opinionsundersökningar visar på att SYRIZA tappar allt mer i opinionen. Gapet mellan SYRIZA och Ny Demokrati är för närvarande nere på ett par procentenheter, enligt mätningen ovan som hämtats från MARC. Med tre veckor kvar till valet är det tydligt att Alexis Tsipras möter sin största kris hittills som partiledare. 

Osäkerhet i opinionen

En ny mätning visar att SYRIZA faller. Samtidigt stiger andelen osäkra väljare.

SYRIZA tappar. Det är det ena intressanta resultatet i den mätning som publicerats av Efsyntakton och genomförts av Pro Rata. Det andra, minst lika intressanta resultatet är att andelen väljare osäkra väljare tycks stiga, om man jämför med denna mätning. När så många som var fjärde väljare för stunden inte vet eller inte vill säga på vilket parti som denne avser att lägga sin röst på, är det rimligt att tolka mätningen med måtta. Resultaten är behäftade med osäkerhet.

Ett exempel på osäkerheten i opinionsmätningarna är att partier som Oberoende greker (Anel) tycks underskattas. I mätningarna inför valet i januari befann sig partiet under treprocentsspärren. När rösterna väl räknats befann sig partiet åter i parlamentet. I denna mätning hamnar Oberoende greker åter under spärren. Det är därför mätningar som Pro Ratas mer bör ses som ett slags ungefärliga riktningsförändringar snarare som exakta positionsbestämmelser.

Med denna reservation på plats, tycks förändringarna i opinionen vara relativt små. Mycket av intresset idag och framöver kommer förmodligen att riktas mot Folklig enhet, det nybildade parti som skapats av parlamentsledamöter som brutit sig loss från SYRIZA. I denna mätning får partiet 3,5% och en plats i parlamentet. Frågan är om partiet kan stjälpa Tsipras planer på att nå egen majoritet i parlamentet.

Tsipras, som tagit initiativ till nyvalet, har nämligen i en direktsänd intervju denna vecka lämnat beskedet att han utesluter att bilda en regering med Ny Demokrati, Pasok och To Potami. Syftet är förmodligen att övertyga väljarna att ge Tsipras ett tydligt mandat.

Tsipras besked kan dock mycket väl slå tillbaka. Pro Ratas mätning, som även Reuters refererar till, visar att 64% tycker att det var fel av Tsipras att utlysa nyval. Det tycks utvecklas till att bli en öppen fråga hur Tsipras ska kunna övertyga en osäker opinion och allt mer valtrötta väljare. I ett politisk turbulent år har nämligen de grekiska väljarna i snitt gått till valurnorna var tredje månad. Kan detta påverka utfallet i nyvalet?

En första kvinnlig premiärminister

Vassiliki Thanou-Christophilou, högsta domstolens ordförande, kommer ikväll att sväras in som premiärminister. Så har ännu ett land fått en första kvinnlig regeringschef.

Thanou-Christophilou kommer att få i uppgift att leda en övergångsregering fram till nyvalet, som troligen kommer att hållas den 20 september.

Det är väl värt att uppmärksamma att Grekland på lite mer än ett halvår har gått från att ha en regering som knappt innehåller några kvinnor till att ha en regering som leds av en kvinna. 

Splittring och enhet

Ett nytt parti har uppstått ur ett gammalt. Den 21 augusti såg Folklig enhet (Λαϊκή Ενότητα) dagens ljus genom att den tidigare energiministern Panagiotis Lafazanis och 24 ledamöter formellt lämnat SYRIZA och bildat ett eget parti. 

Splittringen är fullbordad. Lafazanis mfl i Vänstra plattformen bröt till slut upp. Egentligen har det varit en tidsfråga. I samband med regeringsombildningen i juli fick Lafazanis och ett antal statsråd lämna regeringen eftersom de inte följde SYRIZAs linje i parlamentet. Sedan dess har det i praktiken varit en fråga om när splittringen skulle ske. Katalysatorn till uppbrottet har förmodligen varit att premiärminister Tsipras meddelade sin avgång och att nyval därmed stundar.

Rent sakpolitiskt påminner Folklig enhet mycket om de politiska ställningstaganden som SYRIZA höll tidigare. Det vill säga, partiet är en motståndare mot memorandumen, besparings- och reformprogrammen. Folklig enhet är även öppet för en återgång till drachman. Partiet satsar mycket på att skapa en kontrast gentemot premiärminister Tsipras. Genom sin u-sväng alltsedan folkomröstningen och överenskommelsen i Bryssel har Tsipras distanserat sig från SYRIZAs grunder, menar Folklig enhet. Folklig enhet riktar förmodligen in sig på att fånga upp de väljare som är missnöjda med hur SYRIZA har utvecklats sedan dess.

Partiets utsikter i det stundande nyvalet är oklara. Med sina 25 ledamöter är Folklig enhet formellt det tredje största partiet i det grekiska parlamentet. Om antalet kommer att bli lika stort, eller om partiet ens kommer att återfinnas i parlamentet, beror i hög grad mycket på hur de grekiska väljarna kommer att reagera på premiärministern. Valet kan nämligen mycket väl utvecklas till att bli en omröstning om för eller mot Tsipras.

Nyval

Steget mellan spekulation och verklighet kan vara kort. Ibland oroväckande kort. "Det är förmodligen en tidsfråga innan nyval utlyses", skrev jag i gårdagens inlägg. Lite senare samma dag meddelade premiärminister Tsipras att han avgår. Nyvalet är i praktiken utlyst.

Om gårdagens besked och vad som väntar fick jag idag möjlighet att kommentera i P1 Morgon. Inslaget kan man ta del av här nedan. Här ovan återfinns de två exempel som omnämns i programmet. Ibland säger en bild mer än vad som behöver sägas. 

För och emot nyval

Det är förmodligen en tidsfråga innan nyval utlyses. En förlorad majoritet, en opposition som ställer krav och en popularitet som kan börja sjunka är några av de faktorer som talar för att nyval kan bli aktuellt inom kort. 

Kontrasten är tydlig. I juli framstod det som mycket tveksamt om den grekiska staten skulle kunna undvika en hotande statsbankrutt. Dessutom var det högst osäkert om Grekland skulle kvarstå som medlem inom den europeiska valutaunionen. Idag, en månad senare, har ett tredje paket av stödlån (bailout) förhandlats fram och även fått ett grönt ljus av en rad europeiska parlament. Landet har fortfarande kvar euron som valuta. Idag har dessutom en viktig deadline klarats av i och med att en betalning på 3,2 miljarder euro betalats in i tid. Mycket har hunnit hända inom loppet av en månad. Kontrasten mellan då och nu är tydlig. Ändå finns det tecken på att en ny period av ovisshet står för dörren.

Ett nyval är ett sådant tecken. Det kan vänta inom kort och kan åter sätta igång vågor av spekulationer, turbulens och osäkerhet. Det har spekulerats om ett nyval kan komma att utlysas eller ej. Det finns argument för båda hållningarna. Låt oss titta närmare på dessa.

Argument mot ett nyval.

Ett nyval är en risk. Det utlysta valet kan, sett ur regeringens perspektiv, mycket väl komma utvecklas till ett protestval. Med tanke på de senaste månadernas stormiga händelseutveckling och de tuffa åtgärder som väntar framöver är detta utfall sannolikt. Valresultatet kan därför gå åt fel håll och regeringsmakten förloras. Ett nyval tätt efter det att det tredje paketet av stödlån lotsats i hamn och ska börja genomföras innebär även att dyrbar tid förloras för regeringen. Det riskerar även att underminera det, i högsta grad sargade, förtroende gentemot EU och övriga partners. Det riskerar dessutom att permanenta den splittring som har uppstått inom SYRIZA, då ett fyrtiotal parlamentsledamöter inte längre följer partiets linje. Därför finns det klara skäl att undvika ett nyval.

Argument för ett nyval.

Ett nyval är, kanske något cyniskt, även en möjlighet. Det skulle innebära att premiärminister Tsipras kan kapa banden till gruppen av rebeller inom SYRIZA och ersätta dessa med ledamöter som följer regeringen. På så vis skulle Tsipras enklare kunna föra igenom sin politik i parlamentet. Den senaste opinionsmätningen visar även att utsikterna för en valvinst är relativt goda. SYRIZA leder klart i mätningen; oppositionen har mindre stöd bland väljarna. Som största parti med 50 bonusmandat, vilket tilldelas det parti som samlar mest röster, kan SYRIZA dessutom diktera villkoren när en regering ska bildas.

Ett nyval är kanske även något av ett måste. Splittringen inom SYRIZA har förmodligen gått så långt att en försoning verkar vara svår att få till stånd. En brytning med rebellerna i Vänstra plattformen, en hårdför gren inom SYRIZA som opponerat sig mot Tsipras politik, är förmodligen en tidsfråga. Den tidigare energiministern Panagiotis Lafazanis, och andra politiker som är knuta till denna gren, bedriver på senare tid en allt mer öppen oppositionspolitik gentemot SYRIZA. Lafazanis uppger i en intervju att "Vänstra plattformen inte kommer att ge grönt ljus till genomförandet av det tredje stödlånepaketet", rapporterar To Vima. Detta är ett tecken som visar på hur långt splittringen har gått.

Samtidigt börjar även oppositionen ställa krav. Ny Demokrati, PASOK och Potami har tidigare gett sitt stöd till regeringen under de kritiska omröstningarna i juli och augusti. Detta stöd har varit avgörande i och med den interna splittringen i SYRIZA. Tsipras kan dock inte räkna med att oppositionen fortsätter att hjälpa honom framöver utan att få gehör och kunna påverka den förda politiken. Tsipras kan därför pressas till att genomföra ett nyval för att inte vara beroende av oppositionen.

Ett nyval kan även komma behöva att genomföras förr snarare än senare av följande skäl. När effekterna av de tuffa åtgärderna i det tredje bailouten börjar märkas av kan den popularitet som Tsipras och SYRIZA åtnjuter snabbt komma att krympa. Tsipras kan komma att behöva att hålla ett nyval innan utsikterna försämras.

Ovanstående är några av de argument som talar för respektive emot att ett nyval utlyses. Om situationen inte förändras är det förmodligen en tidsfråga innan beskedet om ett nyval kommer. För Tsipras gäller det förmodligen att smida medan järnet fortfarande är varmt.

Lärdomar efter omröstningen

En tydlig majoritet i det grekiska parlamentet röstade idag ja till en tredje bailout. Efter omröstningen kommer fokus att hamna på oppositionen inom regeringspartiet. Omröstningen visar att splittringen inom SYRIZA består och växer. Nu väntar en möjlig förtroendeomröstning för premiärminister Tsipras.

Efter en ny maratonlång debatt om det för landet viktiga stödlånspaketet gick till slut det grekiska parlamentet till votering. Utgången av omröstningen har varit given i förväg. Oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Potami hade nämligen inför omröstningen deklarerat att de skulle ge sitt stöd till regeringen. När siffrorna till slut hade räknats blev resultatet följande: 222 för, 64 mot, 11 avstod. Uppmärksamheten kommer dock att vändas bort mot resultatet.

Istället lär uppmärksamheten riktas mot hur SYRIZAs ledamöter har röstat och vad detta för med sig. I två viktiga omröstningar under juli månad har nämligen en minoritet inte följt partiets linje. En spricka inom partiet har därmed uppstått. Dagens resultatet visar att sprickan har växt till en grupp bestående av 42 parlamentsledamöter: 31 röstade nej, 11 avstod från att rösta. Detta skapar problem för premiärminister Tsipras. I praktiken har denne tappat majoriteten i parlamentet.

Som en följd av omröstningens utfall är det troligt att premiärministern kommer att anordna en förtrodendeomröstning, rapporterar BBC. Det får ses som ett sannolikt scenario. Debatten som hölls innan omröstningen visar nämligen att premiärministern möter ett hårt tryck från de egna leden. Den förre finansministern Varoufakis, den tidigare energiministern Lafazanis och parlamentets ordförande Konstantopoulou var några som i starka ordalag kritiserade premiärministern. Samtliga tre röstade nej. Utan stöd från de egna ledamöterna, särskilt i en viktig omröstning som denna, är det svårt att se hur premiärministern ska kunna fortsätta regera. En förtroendeomröstning kan komma att begäras när färre än 120 ledamöter inte följer regeringens linje i en votering. Dagens resultat aktualiserar frågan i och med att det var bara 118 ledamöter som gav sitt stöd till den egna regeringen.

En sådan omröstning kan sannolikt hållas inom kort, och då på initiativ av premiärministern själv. Ett datum kring den 20 augusti är en uppgift som rapporteras av Kathimerini. Det finns anledning till att återkomma till vad regeringen bestämmer sig för att göra. Efter dagens omröstning kan man finns de ett antal lärdomar att dra: splittringen inom SYRIZA växer, den egna majoriteten är de facto tappad, ett nyval rycker närmare.