Mot en ny deadline

En ny deadline väntar. Den 20 augusti ska den grekiska staten betala in närmare 3,5 miljarder euro till den Europeiska Centralbanken. För att så ska kunna ske behöver den grekiska regeringen införa nya lagar och genomföra överenskomna delar i det så kallade Brysselavtalet. Detta är lättare sagt än gjort. Den interna pressen inom regeringspartiet SYRIZA utgör nämligen ett, av flera, frågetecken om deadlinen kan mötas. 

Bilden här ovan, som hämtats från The Economist, visar ett kommande etappmål för den grekiska regeringen. Den 20 augusti väntar en betalning till ECB. Till det datumet behöver den grekiska regeringen införa och genomföra överenskomna delar av det avtal som slöts i Bryssel. Det finns dock ett antal utmaningar på vägen dit.

Den kanske första utmaningen kommer i relationen till omvärlden. Som en del av överenskommelsen i Bryssel kommer representanter från EU, IMF, ECB följa regeringens arbete på plats. Redan denna vecka kommer representanternas arbete att påbörjas. Representanternas rapportering och eventuella klartecken till den grekiska regeringens reformarbete är en viktig förutsättning för att den grekiska staten ska kunna kvittera ut en inbetalning av det totalt 86 miljarder stora bailoutavtal som ska förhandlas fram inom ramen för Brysselavtalet. Det är med denna inbetalning som utbetalningen till ECB i augusti beräknas ske.

Närvaron av representanterna är dock komplicerad för den grekiska regeringen, vilket noteras i bland annat artikel i Reuters. Relationen mellan parterna är sargad. Hur relationen till EU, ECB och IMF ska hanteras och restaureras av den grekiska regeringen är en viktig utmaning, särskilt med tanke på de uppslitande förhandlingarna under våren och sommaren. Att återställa förtroende kommer troligen bli en viktig nyckel för att deadlinen ska kunna mötas i tid.

I den nära framtiden utgör dock den interna situationen i regeringspartiet SYRIZA den kanske viktigaste utmaningen. Efter de senaste veckornas omröstningar, då en relativt stor grupp parlamentsledamöter inte röstat med sitt eget parti, framstår det tydligt att SYRIZA är splittrat och majoriteten i parlamentet är förlorad. Detta är en kritisk situation.

För att adressera denna situation ska SYRIZAs centralkommitté idag hålla ett krismöte, rapporterar Kathimerini. Syftet är att ta ställning till det ovannämnda bailoutavtalet. Men mycket pekar på att mötet mer kommer att handla om hur partiordförande Tsipras kommer att agera gentemot den grupp som inte röstat med regeringen. I en radiointervju i måndags med Sto Kokkinno kommenterade han situationen på följande vis:

"Kollektiva beslut måste respekteras. Den som inte vill hedra dem bör lämna över sin plats." (min översättning)

Det kan tolkas som att Tsipras överväger att utesluta den grupp som vägrat att följa partiets linje. Det kan även tolkas som att Tsipras skapar ett tryck för att den opponerande gruppen i SYRIZA ska rösta med regeringen i de kommande omröstningarna som väntar inför deadlinen i augusti. 

Båda tolkningarna är problematiska. Om Tsipras gör verklighet av den förstnämnda kommer han de facto ha förlorat majoriteten i parlamentet. Då är det mycket möjligt att gruppen av opponerande ledamöter, som till stora delar sammanfaller med partigrenen Vänstra plattformen, bryter sig ut och bildar ett eget parti. Då blir nyval en trolig följd. Följer han istället den andra tolkningen är risken tydlig att den interna oppositionen stärks och den egna ställningen undermineras när impopulära beslut ska fattas i parlamentet. 

I vilket fall som helst lär kvällens möte kasta sin skugga över möjligheterna att möta den deadline som väntar om ett par veckor i augusti månad. 

Lästips

Följande artiklar kan vara av intresse att ta del av. 

Den överenskommelse i Bryssel som den grekiska regeringen träffade med EU, ECB och IMF är omfattande. Enbart till den andra omröstningen, som genomfördes i onsdags, fick de grekiska parlamentarikerna ta ställning till över 970 sidor av lagförslag och åtgärder. The Economist ger en kortfattad guide om överenskommelsens innehåll här. Överenskommelsen har dock inte varit lätt att lotsa igenom parlamentet. I denna artikel av BBC kan man läsa mer om svårigheterna kring att få igenom den. 

Händelseutvecklingen i Grekland är inte enbart koncentrerad till det som sker i det grekiska parlamentet och vid Syntagmatorget. Journalisten Joanna Kakissis berättar en personlig historia bakom rubrikerna om Grekland. Hon jämför hur situationen i Grekland ser ut idag och hur den har varit. Det är en skarp och insiktsfull betraktelse om ett land i kris.

Det är lätt att glömma att bort att den ansträngda ekonomiska, politiska och inte minst sociala situationen Grekland sammanfaller med en av de svåraste humanitära kriserna sedan andra världskriget. Dagligen kommer till Grekland människor som flyr för sina liv från de blodiga konflikterna i Syrien, Nordafrika och Mellanöstern. Ofta kommer de flyende färdandes över havet i knappt sjövärdiga båtar eller så vandrar de in till fots efter långa strapatser:

- Amnesty International släppte i juni en rapport om den allt mer kritiska humanitära situationen i Grekland. Mellan 1 januari och 22 juni i år har 61 474 flyktingar anlänt, främst till de grekiska öarna. Det betyder att närmare 5000 flyktingar per vecka anländer till Grekland. Under hela 2014 anlände 43 500, enligt rapporten.

- I The Economist kan man läsa mer om de som anländer i Grekland. Det är fler som anländer till Grekland än till Italien. Båda länderna utgör dock främst transitländer, enligt artikeln.

- I Dagens Nyheter kan man idag läsa en personlig betraktelse om flyktingarnas situation av journalisten Elisabeth Hjorth. Även denna artikel ger insikter om situationen i Grekland.

Ett samtal om förtroende

I morse i P1 Morgon fick jag möjlighet att delta i ett samtal om förtroendet för premiärminister Tsipras. Tillsammans med Anna Herdy tog vi även upp förutsättningarna framöver för premiärministern. Bland annat behandlades frågan om hur den rådande sprickan inom SYRIZA påverkar regeringen. Här nedan kan du ta del av samtalet - hoppas att det väcker några tankar!

Om förutsättningarna för premiärminister Tsipras

En viktig prövning klarade premiärminister Tsipras av igår genom att han lyckades lotsa ett viktigt beslutspaket genom det grekiska parlamentet. Fler prövningar väntar, framför allt inom hans eget parti. Nyval hägrar i horisonten om den nuvarande splittringen inom regeringspartiet består.

Efter en maratonlång debatt som avslutades först på småtimmarna inatt röstade till slut 230 parlamentsledamöter med premiärminister Tsipras. De gav sitt stöd till det paket av reformer och åtgärder som ska genomföras för att Grekland ska kunna få fortsatt stöd och för att förhandlingarna om en tredje bailout ska kunna påbörjas. 63 ledamöter valde att rösta emot. 7 personer avstod eller närvarade ej i omröstningen. Därmed lyckades premiärminister Tsipras även denna gång bestå en viktig prövning, mycket på grund av att de tre oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Floden (Potami) återigen gav sitt stöd till regeringen. Resultatet var viktigt men väntat.

Mest intressant med omröstningen var inte själva resultatet utan hur ledamöterna i Tsipras parti skulle rösta. I den föregående omröstningen i förra veckan röstade 39 ledamöter i SYRIZA inte med sitt eget parti. Denna gång sjönk siffran till 36. Detta har tolkats som en liten men viktig seger för premiärministern. Väl värt att notera var att den förre finansministern, Yannis Varoufakis, denna gång valde att byta sitt nej mot ett ja. Men resultatet kan även tolkas som att sprickan inom SYRIZA består. Därför kan detta resultat skapa nya prövningar för premiärministern.

Om den rådande splittringen består, så är det mycket som för närvarande talar för att ett nyval kan utlysas inom en snar framtid. Det håller inte i längden att ett kluvet regeringsparti behöver förlita sig på att oppositionen ger sitt stöd, utan att oppositionen i gengäld får ett inflytande över den politik som förs. I praktiken styr premiärministern numera över en regering i minoritet. Regeringen har därför givit indikationer på att ett nyval övervägs: "We might go to elections, when this is needed,” det är en kommentar som regeringens talesperson Olga Gerovasili har lämnat till Kathimerini om den rådande situationen.

Om ett nyval utlyses, så skulle i så fall kunna hållas så tidigt som september eller oktober, det vill säga en månad efter det att förhandlingarna om det tredje stödpaketet beräknas ha avslutats under augusti månad. Men innan dess kan premiärministern själv ha flera akuta prövningar att klara: en sådan är att hålla ihop sitt parti. Avhopp, utbrytningar och nybildningar är något som förekommer relativt ofta i grekisk politik. Det gäller även SYRIZA. 2010 lämnade ett antal medlemmar från en falang inom SYRIZA partiet och bildade Demokratisk vänster (DIMAR). Det återstår att se om en ny utbrytning kommer att ske eller om premiärminister Tsipras kan försonas med sina interna kritiker (som främst återfinns i falangen Vänstra plattformen). Prövningarna för premiärministern är långt ifrån över.

En ny prövning

Förra veckans viktiga omröstning blev något av en vattendelare för premiärminister Tsipras: en majoritet på 162 mandat blev till en minoritet sedan 39 ledamöter inte röstat med sin egen regering. Imorgon väntar en ny prövning för premiärministern.

Omröstningen i onsdags reducerade regeringskoalitionen till 123 ledamöter. Det är oklart hur många som kommer att kvarstå efter den omröstning som väntar imorgon. Då ska 934 sidor av åtgärder och lagändringar klubbas igenom. Omröstningen imorgon omfattar det andra av två beslutspaket som den grekiska regeringen kom överens om i Bryssel i  förra veckan med sina förhandlingsparter. Detta var ett villkor för att den grekiska staten ska kunna ta emot nödlån och stävja en hotande statsbankrutt. Men omröstningen ställer till med bekymmer.

Två åtgärder har dock lyfts bort från morgondagens omröstning; det handlar om skatter för jordbrukare och utfasningen av förtida pension, rapporterar Kathimerini. Beslutet om dessa områden ska enligt uppgift fattas senare. Denna manöver kan vara ett sätt för premiärminister Tsipras att köpa sig tid och att undvika ytterligare avhopp från de egna leden. Faller stödet till under 120 mandat talas det om, som till exempel Reuters noterar, att att premiärministern kan tvingas utlysa en förtroendeomröstning i parlamentet och/eller avgå. Ett nyval lär i så fall bli följden.

Det finns dock en risk med att lyfta bort två områden från omröstningen i morgon. Det kan uppröra EU med flera, vars fortsatta stöd den grekiska regeringen behöver. Det kan även riskera stödet från oppositionen. Sedan omröstningen i förra veckan behöver premiärminister Tsipras mandat från främst Ny Demokrati, PASOK och Floden för att kunna rösta igenom beslut.

Allt detta pekar på att premiärminister Tsipras har en svår balansgång framför sig. Den svåraste prövningen kanske rentav väntar imorgon.

Regeringsombildning klar

Som väntat valde premiärminister Tsipras att ombilda sin regering. På kort sikt är ombildningen rationell. På längre sikt kommer den förmodligen att framstå som mindre rationell. Ombildningen skapar nämligen en instabil parlamentarisk situation som premiärministern förmodligen behöver lösa inom en snar framtid.

(Bilden ovan har hämtats från Kathimerini)

Beskedet kom till sist. Sent på fredagskvällen meddelades regeringsombildningen, en dag senare än förmodat. Totalt sker tio stycken förändringar. Sex personer får lämna. Åtta nya namn kommer in. Två statsråd byter portfölj. Regeringen har nu fått en ny sammansättning, sex månader efter valet.

Ommöbleringen av regeringens sammansättning var väntad. Fem statsråd röstade emot eller avstod från att ge sitt stöd till den Brysselöverenskommelse som regeringen lade fram till parlamentet för omröstning i onsdags. En spricka uppstod på så vis inom regeringen. Situationen var därmed ohållbar ur ett politiskt perspektiv. Det finns därför en rationalitet i att premiärminister Tsipras byter ut kritiska statstråd mot statstråd som ger sitt stöd till regeringens fortsatta arbete. Det bidrar till att skapa en mer stabil situation i regeringen när beslut ska beredas och genomföras.

På sikt skapar regeringsombildningen nya utmaningar för premiärminister Tsipras. Ombildningen innebär att partigrenen Vänstra Plattformen saknar representation i regeringen. Genom att bland annat energiminister Lafazanis (som hör till Vänstra Plattformen) fick lämna regeringen skapas i praktiken en opposition inom regeringssidan. Med tanke på att det var 39 stycken parlamentsledamöter (av 149 totalt) inom SYRIZA som inte gav sitt stöd till regeringen i den viktiga omröstningen i onsdags, kan denna interna opposition skapa politisk oreda för Tsipras. Utan dessa 39 namn saknar premiärministern majoritet i parlamentet. Om Lafazanis och Vänstra Plattformen vill, så kan de i teorin fälla regeringen. Denna teoretiska situation kan i sig skapa problem i praktiken för premiärministern.

Valet att ombilda regeringen på detta vis skapar ytterligare utmaningar för premiärministern. Det blev inte någon samlingsregering. Det blev inte någon ny koalition. Det blev inte heller några utnämningar som kan uppfattas som neutrala, eller som oppositionen kan ge sitt stöd till. I och med den uppkomna sprickan inom SYRIZA är premiärminister Tsipras numera sannolikt beroende av att oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Potami ger sitt stöd till stöd till regeringen i kommande omröstningar. Visserligen har de ovannämnda oppositionspartierna meddelat att de avstår från att ingå i en ny koalitions- eller samlingsregering (men kan tänka sig bistå regeringen), men valet att ombilda på detta vis skapar ytterligare utmaningar. Det skapar instabilitet när det inte går att förutse utfallet av omröstningar. Det är frågan om denna potentiellt volatila parlamentariska situation är hållbar på lite längre sikt.

I och med att regeringen har ombildats, så har premiärministern gjort ett av tre val. Det betyder dock att två till val kan bli aktuella: ett nyval kan bli följden om den ovannämnda instabila situationen i parlamentet består. En samlingsregering kan vara ett alternativ för att motverka instabiliteten i parlamentet och säkra en majoritet i kommande omröstningar. Därmed kan ett fundament för ökad stabilitet läggas. Men detta kommer innebära att premiärministern kan behöva kompromissa och ge oppositionspartierna ett avgörande inflytande i den förda politiken. Premiärminister Tsipras står med andra ord inför nya val, kval och utmaningar. 

Regeringsombildning, koalition/samling, nyval: tre aktuella alternativ

Det grekiska parlamentet röstade sent igår kväll igenom det paket av beslut som ingår i den så kallade Brysselöverenskommelsen. Röstsiffrorna var 229 för, 64 mot. 6 stycken avstod från att rösta. 1 ledamot var frånvarande. Det blev därmed en tydlig marginal för att acceptera villkoren för det som kan komma att uppfattas som en tredje bailout för Grekland. Resultatet innebär att premiärminister Tsipras lyckades klara en kritisk utmaning igår kväll. Idag ställs dock premiärministern inför en annan. 

Dagens utmaning framstår tydligt när man tittar närmare på röstsiffrorna. Av de 149 ledamöterna i Tsipras eget parti, SYRIZA, valde 32 ledamöter att rösta emot premiärministern och 6 stycken avstod från att ta ställning. Belysande är att 5 stycken medlemmar av kabinettet den 25 januari röstade emot premiärministern. Bland dem som röstade emot hör energiminister Lafazanis och förre finansministern Varoufakis. Röstresultatet innebär att premiärministern i praktiken har tappat majoriteten i parlamentet. Det innebär även allvarlig spricka inom SYRIZA, vilket är en kommentar som regeringens talesperson Gabriel Sakellaridis lämnat till Enikos. Tsipras ser dessutom ut att kunna bli utmanad av sitt eget parti. Det är en ordentlig prövning som Tsipras ställs inför.

Av denna anledning ser en regeringsombildning ut att bli följden idag. Ett par statsråd kan lämna, ett antal tillkomma. Den exakta siffran är oklar. Klart är dock är att åtminstone en ny minister kommer att utses, i och med att biträdande finansminister Nadia Valavani valt att avgå. Valavanis besked var hon inte vill ställa sig bakom regeringens politik. Frågan är dock om det räcker och hur omfattande regeringsombildningen blir. En viktig faktor är hur partidelen Vänstra plattformen väljer att göra. Energiminister Lafazanis hör till denna partidel inom SYRIZA. Mycket pekar på att samtliga av de 32 nej-rösterna från SYRIZA kom från denna partigren.

Ytterligare en följd är om det blir en ny regeringskoalition eller en samlingsregering. Inför omröstningen var det osäkert hur koalitionspartiet Oberoende greker (Anel) skulle ställa sig. Efter vad som kan beskrivas som en slags brasklapp valde partiordförande Panos Kammenos och ytterligare 12 ledamöter från partiet att ge sitt stöd till premiärministern. Därmed är regeringskoalitionen intakt, för stunden.

Tappet av de 38 SYRIZA-ledamöterna öppnar dock för frågan om premiärministern kommer att ta initiativet till att bilda en ny regeringskoalition eller till en samlingsregering som inkluderar de mer EU-vänliga oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Floden. Utan rösterna från dessa tre partier hade Brysselöverenskommelsen inte klarat sig. Därmed är det naturligt att fråga sig om deras kommande roll. Som man kan läsa i bland annat Kathimerini pekar mycket på att partierna kommer att ge stöd för att lotsa igenom de lagförslag som behövs för att lösa det akuta läget, men att dessa vill ha mer att säga till om den politik som ska föras. Ett scenario är att bilda en samlingsregering, liknande den i slutet av 2011 och början av 2012.

Ett annat scenario är att utlysa nyval. Ett nyval inom en nära framtid ger premiärministern möjligheten att byta ut nej-sidan i det egna partiet och på vis ha ett starkare mandat inför kommande omröstningar. Ett nyval är även risk. Positionsbytet och det sätt som premiärministern har gått från att vara emot en överenskommelse till att acceptera i stort sett samma men striktare överenskommelse har medfört att förtroendet för premiärministern har fått sig en ordentlig törn. Förtroendets roll lär dock bli en fråga för ett annat inlägg. Just nu är regeringsombildning, koalition/samling och nyval tre alternativ som premiärminister Tsipras behöver ta ställning till. Samtliga alternativ är i spel.