Ur askan i elden?

För en stund sedan kom uppgifter från BBC att det tyska parlamentet godkänt den grekiska regeringens reformlista. Det är ett viktigt besked. Dock ser det ut som att fler konfrontationer mellan Grekland och EU:s medlemsländer väntar framöver.

Det tyska parlamentets godkännande är en viktig signal. Den indikerar nämligen att övriga europeiska parlament väntas följa efter med att ge klartecken till att Grekland får tillgång till finansiering, vilken är en förutsättning för att den grekiska staten ska kunna genomföra sina åtaganden. Därmed undviker den grekiska regeringen en akut kris. Hade landet inte fått klartecken, så är det möjligt att statsbankrutt blivit följden och en Grexit blivit ett sannolikt scenario. Regeringen kan andas ut.

Andan kan dock snart fastna i halsen. Det är nämligen oklart hur den uppgörelse som träffades mellan Grekland och EU kommer att tas emot i det grekiska parlamentet. Kritik har förts fram av oppositionen med anledning av det sätt som de grekiska förhandlingarna har genomförts. Kritik förekommer även internt inom SYRIZA: i onsdags debatterade SYRIZAs parlamentsgrupp överenskommelsen i närmare 11 timmar, enligt uppgifter från Kathimerini. Det ser för närvarande ut att regeringen med nöd och näppe undvikit en kris bara för att ställas inför en annan.

En positiv utveckling av förra veckans överenskommelse är dock att den ekonomiska oron har minskat: enligt Wall Street Journal har närmare 800 miljoner euro återvänt till Grekland under veckan som har gått. Detta har betydelse i och med att det minskar sannolikheten för en Grexit, dvs. ett grekiskt utträde från eurosamarbetet. Detta kan dock ändras.

Landets och regeringens framtid beror mycket på hur de kommande förhandlingarna med EU och i synnerhet med IMF avlöper. Grekland deltar alltjämt i bailoutprogrammet; fortsatta reformer är en del i detta avtal. Mycket snart kan en debatt uppstå mellan parterna (framför allt inom arbetsmarknadslagstiftning och det grekiska pensionssystemet). En ny kris uppkomma, sannolikt mot slutet av juni, som är en kommande deadline. Den nytillträdda grekiska regeringen kan snart komma att upptäcka att det har lämnat askan bara för att ha hamnat i elden.

I valet och kvalet

I sista stund lyckades den grekiska regeringen och EU:s företrädare komma överens. Överenskommelsen hade dock ett pris.

Den grekiska regeringen får en frist på fyra månader och en välbehövlig finansiering för att fortsätta kunna betala ut löner och pensioner samt genomföra sina åtaganden gentemot sina medborgare. Detta var förmodligen det viktigaste utfallet från fredagens överenskommelse med EU. Hade förhandlingarna havererat så hade Grekland stått inför en allvarlig situation, som även haft återverkningar för EU som helhet. Villkoret för överenskommelsen är dock att en lista på reformer ska presenteras av den grekiska regeringen. Detta ska ske idag, måndag.

Valet av reformer som ska presenteras kan dock föra med sig ett antal kval. Det är nämligen inte en alldeles enkel uppgift att fylla ut listan. Den SYRIZA-ledda regeringen måste nämligen ta hänsyn till den interna opinionen i partiet. Tongivande medlemmar i partiet har satt sig emot fredagens överenskommelse. Partiveteranen och europaparlamentarikern Manolis Glezos är en av dem som offentligt kritiserat regeringens avtal. Även internt debatteras uppgörelsen häftigt, med följden att det kan bli svårt för partiet att hålla ihop i fortsättningen. (Det är på sin plats att uppmärksamma att SYRIZA består av en koalition av partier).

Detta leder till det dilemma som regeringen står inför när den ska göra sina val: om regeringen presenterar reformer som går för långt - sett ur SYRIZA-sympatisörers ögon - så riskerar regeringen splittring och missnöje. Om regeringen istället presenterar reformer som inte tillräckligt går långt - sett ur EU:s företrädares ögon - så riskerar regeringen att bryta med överenskommelsen och därmed inte få tillgång till den finansiering som behövs. Det är således en delikat balansgång som den grekiska regeringen har framför sig. Frågan är hur detta företag ska lyckas.

Den större frågan är dock hur överenskommelsen kommer att tas emot av väljarna. I mångt och mycket är det en kapitulation: den grekiska regeringen har släppt kraven på skuldavskrivningar. Den har även förbundit sig till att respektera ingångna avtal och att inte riva upp genomförda reformer. Vallöftet om att göra slut på åtstramningspolitiken har även det fått sig en törn när regeringen insett att det behöver fortsatt stöd från omvärlden. Överenskommelsen har haft ett politiskt pris.

Helt resultatlösa har dock inte förhandlingarna som ledde till fredagens överenskommelse varit: regeringen har nämligen fått möjligheten att själv föra fram vilka reformer som den vill genomföra. Skarpare kontroll av skatteindrivning och ytterligare åtgärder mot korruption är några av de reformer som det spekuleras i att regeringen kommer att finnas med i den lista som presenteras idag. Ett annat resultat av förhandlingarna är även att överskottsmålen ser ut att komma justeras nedåt: detta betyder i praktiken att regeringen kan använda mer pengar till andra områden som den prioriterar. Detta har betydelse för hur premiärminister Tsipras och dennes regering kommer att uppfattas och för regeringens förmåga att hålla ihop.

Frågan är, som sagt, hur allt detta som man kommit överens om kommer att tas emot. Kommer väljarna att rata eller välkomna utfallet av förhandlingarna? En sak är dock säker. Dynamiken inom regeringen har förändrats. Samtidigt som den står inför fortsatta val och kval.

Uppdatering 24/2: Tidigt på tisdagen har reformlistan lämnats in. Du hittar den här.

Medverkar i P1 Morgon 20/2

Det är ännu inte 100% spikat, men som det ser ut just nu kommer jag imorgon, fredag, att medverka i P1-Morgon Sveriges Radio någon gång efter kl 07.00 för att samtala med europaparlamentariker Malin Björk (V) om Grekland och EU.

Vi hörs!

Uppdatering 20/2: Här är länken till inslaget i P1 Morgon: "Kan Grekland kompromissa sig ur krisen?"

Replikerar europaparlamentariker Malin Björk (V)

Det är roligt att se att det finns ett intresse för att debattera och diskutera grekisk och europeisk politik. I måndags replikerade europaparlamentariker Malin Björk (V) på den artikel jag skrivit för Europaportalen angående det låsta läget som den grekiska regeringen försatt sig i under förhandlingarna med EU. Björks resonemang i sin replik är dock på många sätt märkliga. Idag har Europaportalen publicerat en replik som jag lämnat till Björk. I korthet skriver jag att debatten om Grekland bör föras på ett seriöst och konstruktivt sätt och utan att använda sig av medvetna missförstånd: 

"Jag tycker därför att det är djupt beklagligt att Björk medvetet missförstår och pådyvlar mig avsikter och åsikter jag inte har. Vi förlorar alla på ohederligt förda debatter. Värre är dock att det förstör möjligheterna till en seriös diskussion. För är det något som Grekland och även andra länder som befinner i samma sits behöver, så är det en konstruktiv diskussion om hur steg mot en hållbar återhämtning ska tas. Låt oss koncentrera oss på det."

Regeringen begär förlängning av bailoutavtal

Regeringen backar. Det är en tolkning som går att göra efter att beskedet kom från den grekiska regeringen att den begär en förlängning av bailoutavtalet. Uppgifterna kommer från BBC och får anses vara trovärdiga. 

Beskedet kom till slut. Men, likt oraklet i Delphis besked, så är det motsägelsefullt: innebär begäran om en förlängning även att Grekland kommer fortsätta reformarbetet? Just detta har varit en av de avgörande punkterna i förhandlingarna mellan EU och Grekland: EU har haft som krav att Grekland fortsätter reformarbetet och inte rullar tillbaka de reformer som genomförts. Den nytillträdda grekiska regeringen har avvisat åtstramningspolitiken och vägrat följa EU:s villkor. De frågetecken som finns skingras inte när man läser beskedet: 

"Greece will ask the eurozone for a six-month extension of its European loan on Wednesday, a Greek government official has confirmed. But the loan would not be a renewal of the current bailout agreement, which includes strict austerity measures."

En rimlig tolkning av beskedet är dock att regeringen söker hitta formuleringar som gör att den inte framstår som att den backar. Det skulle nämligen undergräva dess förtroende.

Mycket talar därför för att det sista ordet inte är sagt i förhandlingarna mellan Grekland och EU. En hel del kan förändras tills dess att Grekland lämnar in sin begäran om en förlängning. När den väl skickas.

Regeringen nominerar kompromisskandidat till presidentposten

Prokopis Pavlopoulos har blivit nominerad till presidentposten. Nomineringen kan ses som en kompromiss för att undvika nyval.

Det blev inte Avramopoulos, som det spekulerats i. Det blir istället Pavlopoulos som nomineras till posten som president för Grekland. I praktiken är det en kompromisskandidat som byts ut mot en annan. Både Avramopoulos och Pavlopoulos hör nämligen till Ny Demokrati. Att det blev just Pavlopoulos har troligen att  göra med att det, enligt uppgifter, har funnits synpunkter internt inom SYRIZA angående Avramopoulos. Pavlopoulos är förmodligen ett mindre kontroversiellt val, sett ur SYRIZAs perspektiv. Det är ett tryggt men tråkigt val. 

Framför allt är det ett taktiskt val: det finns nämligen en logik i att den SYRIZA-ledda regeringen väljer att nominera en kandidat från oppositionen istället för att hämta en kandidat från de egna leden. Det är ett sätt att nå en kompromiss, för att på så vis säkra tillräckligt många röster (åtminstone 180) så att en president kan väljas.

Därmed kan ett nyval undvikas. Fokus och energi kan istället riktas mot ett annat, mer angeläget område. Med tanke på läget i det låsta förhandlingarna mellan EU och Grekland för närvarande går det att förstå att den nyligen tillträdda grekiska regeringen agerar som den gör i valet av presidentkandidat. Det gäller att välja sina strider.

Uppdatering 19/2: Med 233 röster bakom sig röstades Pavlopoulos igår kväll fram av det grekiska parlamentet som ny president för Grekland.

Viktig vecka väntar

Det är långt ifrån en överdrift att hävda att det är en kritisk vecka som väntar. Idag möts eurogruppen återigen. Misslyckas den grekiska delegationen och företrädarna från de övriga medlemsländerna komma överens, så kommer troligen en kris att bli följden. 

Hittills har förhandlingarna inte vara konstruktiva. Parterna uppges stå långt ifrån varandra. Dock finns det drivkrafter för att komma överens. Frågan är dock hur pass långt parterna är villiga att sträcka sig. Kommer premiärminister Tsipras kunna kompromissa, eller kommer han att stå fast vid den hårdföra linje som han hittills följt? En kris och en möjlig Grexit är något som alla parter troligen inte vill se.

Veckan är även kritisk i en annan bemärkelse. Någon gång under de närmaste dagarna väntas den SYRIZA-ledda regeringen presentera sin kandidat till posten som president. En ny president ska enligt den grekiska konstitutionen utses eftersom den nuvarande presidentens mandat löper ut. Misslyckas regeringen med detta återstår nyval. Ett nyval så kort inpå valet i januari är ett scenario som den nyligen tillträdda regeringen sannolikt vill undvika.

Valet av kandidat har dock inte varit problemfritt. Det uppges att regeringen inte kunnat enas kring en gemensam kandidat. Den förre EU-kommissionären Avramopoulos är ett namn som har nämnts i diskussionen kring presidentposten. Avramopulous, som är medlem i Ny Demokrati, skulle kunna vara en kandidat som även oppositionen skulle kunna komma överens om. Dock uppges det att det inom SYRIZA finns ett motstånd kring Avramopoulos. Det kan helt enkelt bli något annat namn som presenteras.

Utöver att hantera den interna oppositionen i regeringen, så har den grekiska regeringen att lösa de externa förhandlingarna med Europas ledare. Det kommer att bli spännande att följa hur denna viktiga vecka utvecklas.