Panta rei

Knappt hinner dammet falla förrän ytterligare ett parti dyker upp.

Det rör på sig. Denna gång är det en journalist som startat ett parti. Mer specifikt är det Stavros Theodorakis har tagit initiativ till "To Potami"(Floden). Ett mindre parlament, en tuktad byråkrati, ett snabbare rättssystem, en satsning på kultur och rätt för migranter att rösta i val, är några av partiets ståndpunkter. Det känns lite som om allting flyter för närvarande.

Ännu ett parti bildas

Förändring är, som sagt, den enda konstanten

Nya konstellationer dyker upp på den politiska arenan. På senare tid händer det allt mer frekvent. Tidigare i år har man kunnat läsa om nybildade "Neo Komma" (Nya Partiet) och centrum-vänsteralliansen "58". Nu kan man väljarna snart ställa sig inför "Unionen för hemlandet och folket" (hädanefter förkortat UHF).

Vad partiet egentligen vill kommer snart att utkristalliseras. I huvudsak säger sig UHF vara för Europa och mot memorandumet, vilket i vissa ögon kan förefalla vara något av en oxymoron. Mest kanske partiet kan liknas vid Junilistan. Precis som i fallet med Junilistan är det politiska veteraner som ligger bakom det. I detta fall är det Byron Polydoras (tidigare minister för den allmänna ordningen) och Christos Zois. Båda två har tidigare tillhört Ny Demokrati.

Det är nog för tidigt att uttala sig om UHFs chanser, men det nybildade partiet kan rimligen betecknas som ett högerparti. Det kommer förmodligen att konkurrera med Självständiga greker och kanske även Gyllene Gryning, om det är missnöjesröster som partiet siktar in sig på. När det gäller det sistnämnda partiet går det inte att utesluta att även det byter skepnad.
Mer om detta i ett kommande inlägg.

Ett supervalår?

Det är idag exakt 100 dagar till valet till Europaparlamentet. Det är även 100 dagar till lokalvalen i Grekland. Om 100 dagar blir det förmodligen tydligt om det blir ett tredje val i år - till parlamentet.

Om man ska tolka de senaste dagarnas besked, så går det inte att utesluta att det finns en påtaglig oro (från koalitionsregeringens sida) inför de val som stundar om etthundra dagar.

Beskedet att den grekiska koalitionsregeringen flyttar på valdagen till Europaparlamentet så att det sammanfaller med den andra omgången till lokalvalen (istället för den första omgången som det var avsett) har satt igång en våg av spekulationer. En tolkning av detta besked är att regeringen vill gardera sig /dämpa utsikten för ett negativt utfall. Valdeltagandet vid den andra omgången av lokalvalen brukar vara lägre. Därför menar man att ett lägre valdeltagande skulle gynna den sittande regeringen.

En annan tolkning är att regeringen fruktar oppositionens (och främst Syrizas) uppgång i opinionen. En framgång för partiet kan förändra dynamiken i den politiska debatten. Partiet får sägas ha vind i seglen (se även opinionssiffrorna nedan). Syriza tog mot slutet av förra året iniativ till ett misstroendevotum för att fälla regeringen. Partiet har även deklarerat att det kan fälla regeringen nästa år i samband med att en ny president ska väljas. En framgång i lokalvalen och till Europaparlementet kan sätta igång en kedjeraktion som leder fram till ett maktskifte. Det är i alla fall en tolkning.

Oavsett vilken tolkning man väljer, så kan man se det som att insatserna har höjts. Tonläget har även skärpts. (Noterbart är även att det parallellt med debatten om ändringen av valdag förs en hetsig diskussion om planerna på att öka inslaget av personval).

För regeringspartiet PASOK är läget särskilt prekärt. Partiet riskerar att tappa samtliga av sina åtta mandat i Europaparlamentet och har därför gått med på en valteknisk samverkan med en centrumvänsterallians som går under namnet "58". Tanken är att det ska hjälpa partiet att samla cirka 4-5%, vilket förmodligen räcker till att få ett av de tjugoen EP-mandat som står på spel.

Det återstår givetvis att se hur utfallet till valen blir. I slutändan kan det handla om i vilken utsträckning de olika partierna lyckas mobilisera sina väljare till att gå och rösta. Det finns med andra ord ett stort inslag av osäkerhet, vilket man bör ha i åtanke när man går igenom opinionssiffrorna och drar slutsatser.
Allt detta borgar för ett lika intressant som spännande valår.

---
Siffror från ALCO den 13/2 avseende val till Europarlamentet:

Syriza 25.8%
Ny Demokrati 24.7%
Gyllene Gryning 7.8%
KKE 6.8%
Självständiga Greker 5%
PASOK 4.3%
Demokratisk vänster (DIMAR) 3.1%

---

Notis: För den som är behörig till att rösta till valen kan denna information (på grekiska) vara användbar.

Ett personligt meddelande

Det finns 26 personer i Sverige som heter Haralampos. Samtliga 26 har namnsdag idag.

Slut på meddelandet.

Status (nästan) quo

Det förekommer perioder av stiltje, även i det vanligtvis stormiga hav som utgör den grekiska politiken.

För närvarande drar jordbävningen på Kefallonia den mesta av uppmärksamheten. Premiärministern och oppositionsledaren har båda besökt den drabbade ön. Den politiska debatten går därför mer eller mindre på sparlåga.

När dammet väl har lagt sig och saker och ting förr eller senare återgår till det normala kommer den här opinionsundersökningen (publicerad den 3/2) och kommande sådana att studeras närmare och med tilltagande intresse. Det mest anmärkningsvärda med undersökningen är två saker:

1) att Syriza är på väg att gå förbi Ny Demokrati. Vilket kan ändra dynamiken i den politiska debatten.

2) att Demokratisk vänster (Dimar) verkar vara på väg ut ur parlamentet, om val skulle hållas inom en snar framtid. Vilket inte kan uteslutas.

Syriza 32.3%
Ny Demokrati 27.2%
Gyllene Gryning 9.3%
Självständiga greker 5.9%
KKE 5.8%
Pasok 4.9%
Demokratisk vänster (Dimar) 2.7%

Källa: Palmos

Ekonomisk statistik - en uppdatering

Elstats senaste rapport om tillståndet i den grekiska ekonomin är något av en kalldusch. Den visar att hushållens disponibla inkomster fortsätter att sjunka. De har sjunkit med cirka 29% de senaste fyra åren. Arbetslösheten har samtidigt stigit till rekordhöga 27% - högst inom EU.

Dessa två trender kan sammanfatta de utmaningar som präglar den politiska debatten. De är länkade med varandra och bildar något av en gordisk knut för politikerna att lösa upp. Det har diskuterats mycket huruvida 2014 kommer att bli det år då den negativa utvecklingen hejdas, bryts och vänds. Det återstår givetvis att se.*

---

* Det kan dock vara av intresse att följa hur näringlivsklimatet utvecklas i landet. Klimatet spelar nämligen en nyckelroll. Förbättras klimatet kan knuten lösas upp. I dagsläget är klimatet tämligen bistert. I  Doing Business Report återfinns Grekland på plats 72, det vill säga på en bottennivå inom EU (Sverige återfinns exempelvis på plats 14). Detta är en förbättring jämfört med föregående år och, framför allt, en tydlig indikation på att mer behöver göras. 

Partisympatier

Det grekiska partilandskapet ändras och förändras och blir allt mer polariserat.

Den väcker både frågor och farhågor. Den nyligen publicerade undersökningen av GPO om partisympatier i Grekland ger en klargörande inblick i hur det politiska landskapet har skiftat på bara ett par år. Det har hänt en hel del.

Bland unga väljare i gruppen 18-29 år är Syriza, med 31,7% av rösterna, det största partiet. Det är en avsevärd ökning på bara ett par år. Mest anmärkningsvärt dock är att i samma åldersgrupp så är Gyllene Gryning - med 15,4 % av rösterna - näst största parti. Det är ytterst anmärkningsvärt och väcker oro inför framtiden.

Oroade inför framtiden är nog partistrategerna för Pasok och Ny Demokrati, om man ser till hur de olika åldersgrupperna ställer sig. De två traditionella centervänster- och centerhögerpartierna tappar mark bland unga. Siffrorna för dessa bland unga, 18-29 år 14,6% respektive 1,9 %. De två partier hämtar lejonparten av sitt avtagande stöd främst bland äldre. I gruppen 60+ samlar de två partierna 54,7% av rösterna.

Överlag visar undersökningen att Syriza har varit framgångsrikt i försöken att locka över vänsterväljare. Partiet, som kan betecknas som vänsterpopulistiskt, har hämtat 17,1% av sina väljare från Pasok jämfört med valen 2012. Pasok har mycket stora svårigheter att dra väljare till sig. Det finns fog att ställa frågan om partiet har en framtid.*

Det finns dock ett par brasklappar som man bör ta hänsyn till i denna undersökning. Nästan 27,3% uppger att de antingen inte har bestämt sig, eller inte ska rösta, eller ska rösta blankt, eller tänker sig rösta på något annat parti. Det skänker undersökningen ett mått av osäkerhet.

Samtidigt ger dock undersökningen stöd för ett antal tendenser. För det första, att det den grekiska politiken blir allt mer polariserad. För det andra, att yngre väljare saknar förtroende för de etablerade partierna. För det tredje, att det grekiska politiska landskapet förändras - och det kontinuerligt. Med stor säkerhet kan man sluta sig till att krisen i landet är, har varit, och fortsätter att vara en katalysator i denna process.

* Som kuriosa kan nämnas att det kommunistiska partiet, KKE, har en tynande men lojal skara väljare: 82,5% av dess väljare skulle lägga sin röst på samma parti om val skulle hållas kommande söndag.