Almedalen

Det finns i skrivande stund 2285 evenemang i årets upplaga av Almedalen. Ett par av dessa berör Grekland. Bloggen kommer att bevaka några av dem.

Vi kanske ses i vimlet!

Till alla andra läsare, vi hörs på twitter @haralamposk

Ta leme!

Ny regering, gamla ansikten

Sent igår kväll meddelade den grekiske premiärministern Samaras att regeringen ombildas. En ny regering tar vid idag. Det är många bekanta ansikten som återvänder. Frågan är om det ger en nytändning eller bara är ett sätt för att skapa stabilitet i ett utsatt läge?

Regeringsombildningen är förståelig. Förutsättningarna har ändrats på bara ett par veckor. Demokratisk Vänster har lämnat regeringskoalitionen. Majoriteten i parlamentet har krympt. Det har funnits ett behov att skapa stadga.

Den största förändringen i den nya regeringen är att den får ett ökat inslag av Pasok. Elva av trettionio poster besätts av Pasok eller av personer som tillsatts av partiet.

Man kan tolka detta drag som att Pasok höjer sin insats. Som tidigare har nämnts befinner sig partiet i ett trängt läge opinionsmässigt. Att ta en större del av regeringsansvaret kan möjligtvis medföra att Pasok kan skörda en större del av de politiska framgångarna. Myntet har dock en baksida. Den blir tydlig om utvecklingen inte blir den som partiet har hoppats på. Det är något av ett vågspel.

Samtidigt är det förståeligt att Pasok tar/får en större plats. I och med att den parlamentariska majoriteten har krympt till några få rösters övervikt ökar behovet av, försiktigt uttryckt, samordning.

En konsekvens av regeringsombildningen är, förutom att inslaget av Pasok ökar, att kabinettet utökas med fjorton poster till trettionio. Detta sker för att ge plats åt Pasok: en hel del av dessa utökade poster utgörs i praktiken av biträdande ministerposter.

Mer intressant är att se är hur förändringarna ser ut på posterna. Samaras fortsätter som premiärminister. Pasoks ordförande, Evangelos Venizelos, blir ny utrikesminister. Yannis Stournaras får fortsatt förtroende i den tunga posten som finansminister. I övrigt kvarstår många gamla ministrar i den nya regeringen. (Hela listan på ministrar kan för övrigt hittas här).

Kommer regeringsombildningen att ge en nytändning? Många av de nya medlemmarna i regeringen tillhör gamla bekanta ansikten, såsom Kyriakos Mitsotakis och Evi Christofilopoulo (båda två kommer att arbeta med administrativa reformer). Beskedet om en regeringsombildning har inte direkt skapat en våg av entusiasm.

Samtidigt finns det ett antal intressanta tillskott i den nya regeringen: Georgios Mavraganis, som kommer att ansvara för att öka statens intäkter. Mavraganis har tidigare arbetat som skatteexpert på en global revisionsbyrå.

Ett annat intressant namn är Haralampos Athanassiou. Athanassiou blir den nye justitie-, mänskliga rättigheter och transparensministern. Athanassiou har tidigare varit domare i högsta domstolen. Både Mavraganis och Athanassiou kan komma att spela viktiga roller framöver.

Intressant att notera är även att andelen kvinnor höjs i regeringen. Fyra av de trettionio ministrarna är kvinnor. Det är en ökning med tre stycken kvinnor. Samtidigt visar det på att det finns ett tomrum i grekisk politik. Det kommer med andra finnas anledning till att återvända i denna fråga.

Ta leme! 

En vingligare färd väntar regeringen

Och så var de till slut två. Demokratisk vänster (DimAr) har valt att lämna koalitionsregeringen. Det är ingen överraskning. Snarare är frågan varför det dröjde så länge. DimArs besked kommer sannolikt medföra en osäkrare och mer instabil tillvaro för den grekiska regeringen.

Det brast till slut. Turerna kring ERT visar att banden mellan regeringens medlemmar tänjdes till sin bristningsgräns, och en bit därtill. Orsaken till Dimars besked att lämna regeringen står att finna hos premiärministerns utspel för snart två veckor sedan. Premiärminister Samaras överraskaskade alla, inklusivive sin egen regering, när han lät med meddela beslutet att reformera ERT och låta desss sändningar upphöra med ytterst kort varsel. Beslutet motsattes av regeringens två juniora koalitionspartier. Efter såväl interna som externa krafiga reaktioner och påtryckningar ändrade sig dock premiärministern delvis. Nu syns resultaten av utspelet.

För DimArs del är avhoppet logiskt. Det har under en tid upplevt att det inte har fått gehör för sina åsikter. Det handlar inte enbart om ERT. Även i frågan om en skärpt lagstiftning mot rasism har Dimar inte kunnat få regeringen med sig. Dimars partiordförande Fotis Kouvelis var redan i samband med att regeringskoalitionen bildades tveksam till sitt partis medverkan. Det fanns ett uppenabart dilemma: skulle partiet få något inflytande i koalitionen? Eller skulle det användas till att ge regeringen stadga? Nu lutar analysen åt det sistnämnda.

Med fjorton parlamentsledamöter färre medför Dimars avhopp att regeringens marginaler är smalast tänkbara. Det är bara tre rösters övervikt till regeringens fördel för närvarande. Det betyder i praktiken att det blir svårare för regeringen att genomföra sin politik. Samtidigt kan det öka frestelsen för enskilda parlamentsledamöter att ställa krav på regeringspartierna eller bli politiska vildar. Så har nämligen skett tidigare under denna mandatperiod. Och så kan det även ske framöver.

Dock betyder det inte nödvändigtvis att regeringen kommer att haverera. Regeringens mindre partner, PASOK, har mycket att förlora om regeringen upplöses. Dess opinionssiffror är så pass låga, och har så varit under en längre tid, att det mycket väl kan försvinna helt om nyval hålls i dagsläget. Dess chans är att hålla sig kvar i koalitionen. Enbart genom att visa att det kan genomföra den politik som regeringen kommit överens kan partiordförande Venizelos rimligtvis hoppas på att skapa förutsättningar för att Pasok ska fortleva.

Även premiärminister Samaras parti har ett incitament till att koalitionen består. Ny Demokrati ställs under tryck av väljarna att det kan visa att det genomföra sina åtaganden. Oppositionspartiet Syriza bidrar till att öka trycket på regeringen.

Mycket talar därför för att regeringen kommer att fortsätta att regera. Samtidigt väntar en tuff tid framöver: många av de politiskt mer känsliga delarna av reformpaketet ska genomföras enligt den plan som spikats. Marginalerna för att kunna genomföra dessa åtaganden har minskat väsentligt.  Läget har spetsats till. Man kan därför fråga sig hur premiärminister Samaras analys ser ut i efterdyningarna till ERT. Många är nog de som undrar.  

Status inte längre quo

Det är en lite annorlunda dag idag. Idag för exakt ett år sedan hölls det val som förde med sig att den nuvarande koalitionsregeringen i Grekland såg dagens ljus. På denna årsdag kan beskedet mycket väl komma att koalitionen upplöses, att de olika regeringspartierna går skiljda vägar och att nyval hålls. Det tillstånd av relativt lugn som rådit under första halvan av 2013 är idag som bortblåst.

Få har trott att den nuvarande regeringen skulle hålla ihop och göra det så pass länge. Efter många om och ännu fler men har regeringen genom olika turer göra så att det turbulenta tillstånd som landet befann sig i 2012 blev mindre turbulent ju längre tiden gick:

De omaka koalitionsparterna har lyckats kommit överens om och även sökt hålla sig till (med vissa förbehåll) den överenskommelse som träffats mellan landet och trojkan som består av ECB, IMF och den europeiska kommissionen.

Detta har medfört att talet om en Grexit i stort sett har upphört. Premiärminister Samaras har även sökt föra fram att en Greekovery är på väg.

Det finns olika uppfattningar om så är fallet (särskilt med tanke på att arbetslösheten i Grekland är rekordhög), men det har funnits anledning till att tro att ett förtroende, om än bräckligt, var på väg att byggas upp. Att Greklands rating höjts ett par grader har setts som ett tecken på detta.

Så är dock inte längre fallet. Anledningen är allmänt bekant och stavas ERT. Beslutet i förra veckan att stänga ned ERT har spridit chockvågor. Reaktionerna har varit häftiga, såväl inom landet som i omvärlden.

Oppositionen har reagerat kraftigt och har begärt att regeringen avgår. Även inom koalitionen har de två juniora regeringspartierna motsatt sig beslutet att släcka ned ERT. Spänningen inom koalitionen har stigit. Det är rimligt att anta att premiärminister Samaras inte hade räknat med detta.

Det är även rimligt att anta premiärministern tvingats avgå om ERT fortsatt vara nedsläckt. Igår hölls krissamtal inom koalitionen med anledning av ERT. Det har spekulerats i att regeringen var på väg att utlysa nyval.

Nu är inte heller det fallet. Den högsta grekiska förvaltningsdomstolen har nämligen ogiltigförklarat beslutet om att upphöra med ERTs sändningar. ERT ska återvända till etern (dock oklart när). Samtidigt meddelar domstolen att premiärministern har mandat till att stänga ned ERT och att låta omorganisera det. Detta skapar ett oklart läge. Vem har egentligen rätt?

Medan spekulationerna pågår om hur domstolens beslut ska tolkas så har detta utfall skapat en väg ut för regeringen. Samaras kan hävda att domstolen givit honom rätt till att stänga ned ERT. För koalitionsmedlemmarna innebär domstolens utfall att de fått gehör för sina synpunkter att ERT ska åter öppnas. Beslutet har även givit oppositionen, kanske främst Syriza, vind i seglen i och med att domstolen ogiltigförklarat regeringens tilltag.

Det återstår att se om regeringen faller eller om den består. Den ska mötas igen idag för nya överläggningar. Situationen mellan koalitionens olika partners är fortsatt spänd. Det är oklart hur koalitionen ska hitta en väg ut ur det dödläge som råder.

Vad man med säkerhet kan säga att regeringen har (och går igenom) den svåraste prövningen hittills. Med säkerhet kan man säga att den kommer att förlora i trovärdighet i väljarnas ögon. Med säkerhet kan man även säga att status inte längre är quo.

Om ett tomrum

Det finns ett tomrum på den politiska arenan i Grekland. Efter Dora Bakoyannis återförening med Ny Demokrati 2012 och efter Aleka Paparigas avgång från ordförandeposten för KKE i april 2013 saknas det en kvinnlig partiledare bland de partier som återfinns i det grekiska parlamantet.

Än mer besynnerligt blir det när sammansättningen i regeringen granskas. Av de tjugofem ministrarna i regeringen är det bara en som är kvinna, nämligen Olga Kefalogianni, som ansvarar för turismfrågor.

Något bättre ställt är det när det gäller parlamentet. 56 av 300 medlemmar av parlamentet är kvinnor. Det motsvarar 19%. Fördelningen av kvinnor skiljer sig åt mellan partierna. Störst andel kvinnor återfinns, i tur och ordning, Syriza (33%), Dimar (31%) och Självständiga greker (27%). Lägst andel kvinnor hittas hos Ny Demokrati (11%) och PASOK (10%).

Den allra lägsta andelen kvinnliga parlamentariker återfinns hos Gyllene Gryning: av partiets tjugoen parlamentariker finns det bara en kvinna. Detta motsvarar knappt 5%.

För att förstå siffrorna behöver de sättas in i ett sammanhang. Om dessa 19% i parlamentet jämförs med omvärlden uppvisas ett gap jämfört med tio länder som uppvisar en mer jämlik representation mellan könen inom nationella parlament. Nedanstående siffror har hämtats från IPU och gäller för 2013.

Rank	Country	Lower or Single House	Upper House or Senate
1	Rwanda	56.3%	38.5%
2	Andorra	50%	-
3	Cuba	45.2%	-
4	Sweden	44.7%	-
5	Seychelles	43.8%	-
6	Finland	42.5%	-
7	South Africa	42.3%	17%
8	Netherlands	40.7%	27%
9	Nicaragua	40.3%	-
10	Iceland	39.7%	-

I sammanhanget kan det vara värt att nämna att utvecklingen har förändrats till det bättre jämfört med när rösträtten för kvinnor infördes i Grekland 1953 (i Sverige infördes den 1921; i Schweitz 1971). Under årens lopp har andelen kvinnor i parlamentet ökat.

Hur man än vrider och vänder på dessa siffror är de dock anmärkningsvärda. De vittnar om att det finns ett tomrum i grekisk politik.

Greekovery?

Det är för tidigt att tala om en Greekovery. Mer rimligt är det att tala om slutet för talet om en Grexit. Kanske kan man sannolikt tala om slutet på början av den långvariga kris som lagit dragits med sedan 2008.

Det var i samband med ett statsbesök i Kina i förra veckan som premiärminister Samaras myntade ett nytt ord. Samaras passade nämligen då på att tala sig varm om en Greekovery är på väg i landet och att det bör ersätta förra årets tal om en Grexit. Det kan finnas en viss befogad grund för premiärministerns initiativ.

I förra veckan släppte den s.k. trojkan loss ytterligare 7,5 miljarder euro av de bail-outmedel som ingår i Grekland omvandlingsprogram. Dessutom meddelade ett ratinginstitut att det uppgraderar Greklands statsobligationer ett par nivåer. Samtidigt fortsätter den grekiska börsen att återhämta sig.
Detta är välkomna signaler.

Samma vecka kom dock signaler om att en grekisk återhämtning dröjer. Den grekiska statistiska myndigheten, Elstat, meddelade att BNP krympte med 5,3% första kvartalet 2013 jämfört med första kvartalet 2012. Det betydde att det var det nittonde kvartalet i rad som ekonomin i landet har krympt. Det är för övrigt den största minskningen inom EU. Som jämförelse kan nämnas att BNP krympte med 0,2% inom eurozonen och 0,1% inom hela EU. Summerat på ett år väntas BNP i Grekland sjunka med 4,5 % 2013. Sedan 2008 har BNP krympt med närmare 28%.

Det slutar dock inte där. Till detta ska läggas till en arbetslöshet på 27%, vilket motsvarar 1,3 miljoner människor som saknar arbete. Utöver detta dras privatiserings-, omdanings- och omstrukteringsprogrammet med besvär, även om det har tagits konkreta steg i linje med överenskommelsen med trojkan. Med besvär dras även återfinansieringen av de grekiska bankerna. Bankerna spelar en nyckelroll för att små- och medelstora företag ska förses med likvidet, så att deras verksamhet kan få fart och resultera i såväl höjda skatteintäkter som sänkt arbetslöshet.

Talet om en greekovery är med andra ord aningen förhastat.

Dock spelar de positiva signalerna en roll. Jämfört med läget för ett år sedan är läget markant förändrat. Den koalitionsregering som tog vid efter två turbulenta val i maj och juni förra året har påbörjat en mödosam resa mot att stabilisera läget i landet. Talet om en Grexit har i det närmaste upphört (det talas dock desto mer om en Brexit). Mycket återstår dock innan läget kan sägas vara gynnsamt.

På den politiska arenan har dock den senaste veckans händelser inte märkts av. I alla fall har de ännu inte fångats upp. Enligt en mätning som publicerades förra veckan (och som återfinns här nedan) fortsätter den opinionsmässiga stiltjen i landet att råda. Framöver kommer det dock bli intressant att följa om väljarna tycker att vinden har vänt eller ej. Fortsättning lär följa.

 

Syriza 28%,
ND 27.5%,
Gyllene gryning 11.5%,
KKE 6.5%,
Pasok 6.5%,
Självständiga greker 6%,
Demokratisk vänster (DIMAR) 5.5%

Positionering

Der råder stiltje i den grekiska politiken. Det gör att även små förändringar får stor uppmärksamhet. I veckan kom två sådana: två nya partier gör entré i de politiska opinionsmätningarna.  Trots detta finns det anledning att ta det hela med ro. 

Det är "Pakt för ett nytt Grekland" och "Plan B":s entré på den politiska arenan som har väckt uppmärksamhet. På relativt kort tid har de två partierna lyckats få ett genombrott: "Pakt för ett nytt Grekland" samlar 2,0% i opinionen. "Plan B" samlar 1,4%. Skulle de två partierna slå sina påsar ihop, skulle de rentav kunna ta sig över treprocentspärren och in i parlamentet, om ett val skulle hållas i en nära framtid. Det har medfört att ett och annat ögonbryn har höjts.

Ändå är det inte särskilt uppseendeväckande. Det politiska landskapet i Grekland tenderar att förändras. På senare år har förändringarna tenderat att vara kraftiga. Ofta initieras en förändring genom att en eller ett par utbrytare från etablerade partier (ofta Pasok och Ny Demokrati) som prövar sina vingar. Så även denna gång.

Det är ett par bekanta ansikten som gör comeback på den politiska arenan. Bakom "Pakt för ett nytt Grekland" (som hädanefter förkortas till Pakt) återfinns Andreas Loverdos. Loverdos är ett namn som förknippas med PASOK: så sent som förra året var han statstråd i regeringen. Som arbetsmarknadsminister ansvarade han för den omdebatterade förändringen av det grekiska pensionssystemet 2010. Hans kontroversiella uttalanden som social- och hälsominister medförde att han till slut fick lämna regeringen. Det bör i sammanhanget tilläggas att Loverdos även kom i konflikt med Venizelos om ledarskapet för Pasok, vilket bidrog till att han även lämnade partiet.

Alekos Alavanos är nog den som är den mindre kände av de två. Alavanos har tillhört SYRIZA tidigare och har även haft ett antal tunga poster som bl.a. ordförande för det som tidigare var Synaspismos (numera en del av SYRIZA). Nu vill han, tillsammans med Plan B, ta det steg som Syriza inte vill men väl antytt, nämligen att Grekland tar steget och lämnar euron. Plan B kärna kan sammanfattas med ett ord: Grexit.

Hur det går för de två partierna återstår att se. Grekland har som sagt erfarenhet av partimedlemmar som hoppar av partier, bildar egna konstellationer, för att till sist återvända till fållan. Nuvarande premiärminister Samaras är en av dem som har gjort denna resa. Det är mycket möjligt att mönstret upprepas även denna gång.

I alla fall är detta rimligt antagande för Pakts del. Det går nämligen inte att utesluta att Loverdos bidar sin tid och avvaktar Venizelos öde: PASOK är i dagsläget en skugga av sitt forna jag. Det är inte omöjligt att Venizelos tvingas gå inom en snar framtid eller efter ett val. De senaste opinionsiffrorna, som presenteras här nedan, stärker inte Venizelos aktier. Samtidigt är det anmärkningsvärt att Loverdos söker göra politisk comeback.

Mer intressant att följa är Plan Bs färd. Upplägget för partiet är intressant. Det finns en opinion mot den politik av åtstramningar som förts i landet och som är för en alternativ politik: sex av tio väljare är missnöjda med den politik som förs. Plan B skulle kunna bli en utmanare till vänster om Syriza, som i sin tur sökt förflytta sig ig in i mittfältet av grekisk politik och positionerat sig som en arvtagare till Pasok. Det är därmed möjligt att Plan B söker fylla den lucka som Syriza lämnat. Av siffrorna nedan att döma, så går det inte att utesluta en sådan utveckling.

ND 20.5%
SYRIZA 19.9%
GG 9.3%
PASOK 5.5%
Självständiga greker 5%
KKE 4.9%
DIMAR 3.7%