I skuggan av de stora frodas de små

Krisen i grekisk politik erbjuder samtidigt möjligheter. Den pågående turbulensen kan i kombination med närvaro på sociala medier bilda något av ett genombrott för de mindre partierna. I skuggan av de två stora partierna, har några av de mindre varit flitiga med att få uppmärksamhet på exempelvis facebook och twitter.

Bilden nedan visar totala antalet followers på twitter för de olika partierna i grekisk politik. Ett par av de mindre partierna tycks ha varit särskilt framgångsrika.

Att vara flitig i sociala medier och lyckas få följare behöver dock inte per automatik innebära en utväxling i röster i valet. Aktiviteten på nätet och på olika plattformar kan hjälpa ett parti att få gehör för sitt budskap. I bästa fall kan det bidra till att skapa en positiv trend i samband med ett utspel eller efter en debatt.

Det har man exempelvis sökt finna i samband med nomineringsprocessen till det amerikanska presidentvalet. Google tycker kunna påvisa hur söktrender mynnar ut i väljarstöd för de olika kandidaterna. Om detta hjälper något av de mindre partierna inför det åstundande parlamentsvalet återstår det att se. Med tanke dock på turbulensen i politiken, partiernas nätnärvaro och den radiotystnad som för närvarande pågår på opinionsundersökningsfronten, så är det upplagt för ett par mindre skrällar.

Ett vägval för Grekland?

Vilken väg väljer Grekland? I en artikel som jag skickat in försöker jag visa på vilka faktorer som kan påverka valet den 6 maj. Ett smakprov på vad som tas upp i artikeln hittar du här nedan:

"Efter valet väntar svåra utmaningar för att skapa en stabil parlamentarisk majoritet. En sådan behövs för att uppfylla de åtaganden som landet har gentemot IMF, ECB och den europeiska kommissionen. Mot bakgrund av nuvarande politiska situationen i Grekland är risken överhängande att besparings- och reformarbetet stoppas. Landet kan återigen komma utlösa en ny akt i den pågående skuldkrisen som härjar i Europa."


Uppdatering 4 maj: Det är nu bekräftat att min artikel kommer att publiceras på SVT Debatt den 6 maj.

En politisk GPS?

Det är inte helt lätt att hålla reda på vad som händer i grekisk politik. Med upp till tio stycken partier som kan komma in i parlamentet i valet den 6 maj, och nästan lika många som försöker ta sig in, kan det vara svårt för en väljare att hitta ett parti som tycker som denne.

Att diverse tester, guider och kompasser presenteras som en hjälp för vilsna väljare att hitta fram brukar vara närmast legio. Tillförlitligheten kan diskuteras. Det är inte några GPS:er vi talar om, om en sådan jämförelse tillåts. Dessutom finns det alltid ett mått av subjektivitet inblandad i hur de konstrueras. Men tar man dem för vad de är, så kan de bistå med viss guidning.

Detta test, som tagits fram av Aristotelesuniversitet i Thessaloniki, kan vara värt att titta närmare på. Det går som sagt alltid att diskutera resultatet. För att använda det som ett finger för att se vart valvindarna blåser är det dock väl lämpat för. Testets frågor är förvisso på grekiska, men det går att översätta dem om din webläsare erbjuder ett sådant stöd. Det kan vara värt ett par minuter för att få en inblick i grekisk politik.

Trender i tiden

Ännu en dag, ännu en opinionsundersökning. Inte en dag verkar gå utan att en ny underökning ser dagens ljus. Denna undersökning bekräftar den trend som man tidigare kunnat skönja; den att fragmentariseringen i politiken består. Upp till tio stycken partier kan komma att ta sig över treprocentströskeln och in i Greklands parlament. Det är en anmärkningsvärd förändring; efter det förra valet, 2009, bestod parlamentet av fem partier.

Även om det mesta är känt sedan tidigare - den snabba frekvensen i opinionsundersökningar gör att man får en god överblick i hur det politiska landskapet ser ut - finns det två punkter i undersökningen som är värda att titta närmare på. Den första är att om valet vore idag, skulle det finnas en parlamentarisk majoritet för en koalition mellan ND och PASOK. Tillsammans skulle de två partierna erhålla 158 av 300 mandat. Därmed skulle det vara möjligt att återuppta den samlingsregering som träffades i november 2011. Kruxet är dock att båda partierna inte är särskilt pigga på att slå sina påsar ihop. I alla fall inte i dagsläget.

Den andra punkten i undersökningen är mer oroväckande. Det står nämligen och väger när det gäller hur väljarna avser att lägga sina röster. 44% avser enligt nämnda undersökning att med sin röst att markera missnöje och misstro. 43,4% sade sig vilja stötta partier som stödjer den hittills förda politiken av åtstramningar och reformer. Just denna siffra är värd att följa. Mot bakgrund av att ytterkantspartier och populistiska partier har fått vind i seglen, kan valet den 6 maj kan utgöra ett demokratiskt vägval.

Samtidigt kan även valet ses som en möjlighet att slå in på en ny bana. Den grekiska politiken - som under lång tid bestått av samma partier och politiker - kan kan komma att förses med nya impulser. Spännande vore om partier som De ekogröna och (liberala) Demokratiska alliansen kommer in i parlamentet. Det skulle ses som ett trendbrott. Och att väljarna menar allvar med att de vill se förändring.

Det heter att det kinesiska tecknet för kris betecknar även möjlighet. Kanske stämmer det även i på Grekland.

Vägen till valet

Äntligen! Efter många om och men blev du i veckan som gick klart att val ska hållas i Grekland den 6 maj. Nu när valet blir av, vad väntar? Här följer ett antal datum som kan vara värt att föra in i din politiska kalender:

17 april 

Partierna i parlamentet samlas i en kommitté för att komma överens om hur mycket sändningstid varje parti kommer att förfoga över under valrörelsen. Även formatet för debatterna och antalet debatter som ska hållas ska kommittén komma överens om.  

20 april 

Sista dagen för att lämna in listor över de kandidater som avser att ställa upp i valet. Listorna lämnas in till högsta domstolen. 20 april är även den sista dag som opinionsundersökningar får publiceras.

25 april 

Högsta domstolen offentliggör vilka partier som tillåts ställa upp i valet. Redan nu kan man flagga för att domstolens beslut har potential att väcka viss uppståndelse.

6 maj

Valdag. Vallokalerna beräknas öppna klockan 07.00 och stänga klockan 20.00, grekisk tid. Öppettider och vallokaler kommer att fastställas. Samma dag genomförs f.ö. den andra omgången i det franska parlamentsvalet.

17 maj 

Det nya parlamentet håller sitt första sammanträde.

Mellan fruktan och förbannelse

Igår bekräftade premiärminister Papademos vad många länge trott och anat. Det blir nyval i Grekland den 6e maj. Frågan är dock, vad kommer väljarna att rösta om? En del menar att det kommer att bli ett val mellan fruktan och förbannelse. Kanske finns det något i det.

En intressant artikel i CNN spekulerar nämligen i att Grekerna kommer att ta ställning mellan det invanda och det okända. Det invanda skulle i detta fall motsvaras av Ny Demokrati och PASOK. Var och en för sig har de två partierna dominerat grekisk politik. I valet 2009 samlade de två partierna cirka 80 procent av rösterna. Enligt dagens siffror skulle de knappt nå över 40%; Ny Demokrati har tappat till 19% av rösterna, medan PASOK noterar ett stöd på 14,5%.  De två partierna som sedan landet blivit kvitt sjuttiotalets militärjunta turats om att styra landet på egen hand, skulle i dagens läge inte ens kunna regera tillsammans i en koalition. Det är en dramatisk förändring. Det vore det som om socialdemokraterna och moderaterna var på väg ut ur riksdagen, för att göra en jämförelse.

En anledning till att de två partierna trots deklarationer att de inte vill samarbeta med varandra och trots ett vikande väljarstöd kan komma att återfinnas i regeringsställning - troligtvis tillsammans - efter valet den 6 maj är att grekiska väljare kan frukta vad som kan komma istället för PASOK och Ny Demokrati. Man vet vad man har, men inte vad man får.

Samtidigt är väljarna missnöjda med hur de två partierna har genomfört sitt arbete. Den kris som landet går igenom för närvarande har sitt ursprung i den politik som två partierna har fört. Efter närmare fem år av ekonomisk lågkonjuktur, en rekordhög arbetslöshet (som idag når upp till nya rekordnivåer, 21.8%) och ytterligare fem år av litotita (ung. åtstramning) som väntar jäser missnöjet. Väljarna är förargade.

De grekiska väljarnas missnöje har givetvis även haft politiska konsekvenser. Den politiska kartan har ritats om i grunden. Partier har knoppats av ur befintliga (se Demokratisk vänster, Oberoende greker, Demokratiska alliansen). Riksdagsledamöter har hoppat av sina partier, blivit såväl avhysta som bannlysta, men även välkomnats tillbaka till fållan. Små partier har vuxit sig stora (KKE, Syriza). Jättar (ND och Pasok) har förvandlats till dvärgar. Nya partier knackar på dörren för att komma in på scenen (De gröna, Chrysi Avgi, och möjligtvis även ett Piratparti har utsikter till att kunna träda över tröskeln på 3%). Andra är på väg ut (LAOS). Om valet hölls idag, så skulle nio stycken partier återfinnas i det grekiska parlamentet, om opinionssiffrorna står sig.

Dock är det oklart om vilka partier som lär få möjligheten att styra landet samt i vilken konstellation. Läget är volatilt. Det skiftar från vecka till vecka, från en dag till annan. Vad som kan komma att påverka är hur väljarna känner sig när det väl står i valbåset den 6e maj. Är det fruktan som kommer att fälla avgörandet? Är det förbannelser som kommer att sätta sina spår i valsedeln? Eller är det rent av något helt annat? 

Valfrågor

Att val kommer i Grekland den 6 maj är det närmaste man kan betrakta som en offentlig hemlighet i Grekland. Allt pekar på att idag kommer preminärminister Papademos att bekräfta datumet. Detta skulle i så fall markera slutet på resonemangsäktenskapet mellan de två regeringspartierna, ND och PASOK, och även utgöra startskottet för en kort men intensiv valkampanj.

Visserligen har tecknen på att ett val närmar sig kunnat skönjas. ND och PASOK har de senaste veckorna mer eller mindre påbörjat valkampanjen. Regeringsamarbetet mellan de två koalitionsparterna har stannat av, vilket har bidragit till att skynda på Papademos beslut om nyval.

Inför det stundande valet finns det ett antal frågor som kommer att fälla avgörandet. Den första och förmodligen viktigaste är huruvida Grekland ska fortsätta gå vidare på den inslagna vägen av reformer som landet har förbundit sig till. Detta är i allra högsta grad en fråga som berör. I veckan som gick tog en pensionerad apotekarie livet av sig utanför parlamentet. Självmordet, som hade politiska förtecken, har rört om landet. I det lilla visar det på hur brännande fråga är.

En annan fråga som nog kommer att sätta sina spår är den om Greklands relation till EU. Detta förhållande utgör närmast en skiljelinje mellan partierna i Grekland. Partier som har varit starkt kritiska till EU till euron och till det bail outpaket som Grekland har antagit har gynnats opinionsmässigt. I klartext har opinionen bistått partier som KKE (det kommunistiska partiet i Grekland, Syriza (radikala vänsterkoalitionen) och Demokratiska Vänstern. I dagsläget drar något av en vänstervind fram i Grekland enligt Athens News, som även bistår med bilden här nedan.

De två nämnda frågorna lär sätta sin prägel på valkampanjen. Ytterligare ett antal frågor kan mycket väl bubbla fram vart efter valkampanjen intensifieras. Grekisk politik befinner sig nämligen i en mycket dynamisk fas för närvarande. Efter Papademos presskonferens idag där han bekräftar att landet går mot nyval lär det bli än mer rörigt och rörligt. Det finns med andra ord all anledning till att återkomma till frågan.