Har en vågmästare dykt upp?

Den nyligen bildade mittenvänsterkoalitionen Kinima Allagis kan komma att bli vågmästare, antyder en ny mätning.

Med 10,2% procent av rösterna kan mittenvänsterkoalitionen Kinima Allagis bli vägmästare. Det visar en mätning som publicerades i Kathimerini den 10 mars. Kinima Allagis, som kan översättas till "Rörelsen för förändring", är namnet på föreningen av gamla socialdemokratiska PASOK och det relativt unga Potami (som kan översättas till "Floden"). Om detta läge består kan dynamiken i den grekiska valrörelsen komma att ändras.

Visserligen är det för tidigt att sia om utfallet i ett eventuellt val, ett val som kommer att hållas först om ett år. Dock kan denna rådande situation bilda inledningen till att SYRIZA (och även Ny Demokrati, om trenden består) söker uppvakta Kinima Allagis i syfte att bilda regering. 

För detta scenario talar nämligen att samma mätning pekar på att SYRIZAs nuvarande koalitionspartner Oberoende Greker (med 2,5% av rösterna) ser ut att hamna utanför parlamentet. Av denna anledning kan det bli nödvändigt för SYRIZA att leta efter en ny regeringspartner.

Mot detta scenario talar att Kinima Allagis och SYRIZA i stor utsträckning konkurrerar om samma väljare. Frågan är då hur piggt Kinima Allagis är att slå sina påsar ihop med SYRIZA? Ytterligare en tungt vägande anledning till att detta scenario inte kommer på tal är det rådande missnöjet som väljarna har gentemot SYRIZA. 

Detta understryks även i Kathimerinis mätning. Den frågar även vad väljarna anser om det olika partiledarna (se nedan). Mätningen tycks indikera att SYRIZA och premiärminister Tsipras har en lång uppförsbacke att vandra när det gäller att vända på väljarnas omdöme.  

1. Κυριάκος Μητσοτάκης (41,4% θετικές γνώμες και 47,2% αρνητικές), 
2. Φώφη Γεννηματά (36,7% θετικές γνώμες και 44,7% αρνητικές).
3. Σταύρος Θεοδωράκης (29,4% θετικές γνώμες και 52,2% αρνητικές), 
4. Δημήτρης Κουτσούμπας (28,5% θετικές γνώμες και 52,7% αρνητικές), 
5. Βασίλης Λεβέντης (28,2% θετικές γνώμες και 55,7% αρνητικές), 
6. Αλέξης Τσίπρας (24,7% θετικές γνώμες και 67,3% αρνητικές), 
7. Πάνος Καμμένος (16,2% θετικές γνώμες και 73,6% αρνητικές) και τελευταίος ο 
8. Νίκος Μιχαλολιάκος (9,5% θετικές γνώμες και 82,5% αρνητικές).

Regeringen ombildas

En mindre regeringsombildning offentliggjordes igår kväll som en följd av två ministeravgångar ett dygn tidigare. Ombildningen, som till stora delar är odramatisk, innehåller dock en överraskning.

Lite mer än ett dygn efter det att ekonomiminister Dimitris Papadimitriou och biträdande arbetsmarknadsministern Rania Antonopoulou efter stor uppståndelse och med kort varsel i tätt följd lämnat regeringen meddelade regeringens talesperson att regeringen har ombildats. Ombildningen är väntad.

Totalt sett är det fyra statsråd som lämnar regeringen. Utöver redan nämnda Antonopoulou och Papadimitriou försvinner även den biträdande utbildningsministern Costas Zouraris och migrationsminister Yannis Mouzalas; den förstnämnde på grund av att ha fällt olämpliga kommentarer, den sistnämnde på grund av sviktande hälsa.

Avgångarna har medfört att regeringen ändras på ett antal punkter. Tre nya namn tillkommer och ett antal portföljer fördelas om bland statsråden. Mer specifikt ser ombildningen ut enligt följande:

• Minister för ekonomi, utveckling och turism: Yannis Dragasakis. (Dragasakis, som står Tsipras nära,  kvarstår som vice premiärminister och ersätter Papadimitriou).
• Biträdande minister för utbildning, forskning och religiösa frågor: Meropi Tzoufi. (Tzoufi ersätter Zouraris).
• Biträdande minister för kultur och sport: Konstantinos Stratis.
• Biträdande minister för arbete, socialförsäkring och social solidaritet: Athanasios Iliopoulos. (Iliopoulos ersätter Antonopoulou).
• Migrationsminister: Dimitris Vitsas (Vitsas var biträdande försvarsminister innan ombildningen och ersätter Mouzalas).
• Biträdande försvarsminister: Fotis Kouvelis

Beskedet att Fotis Kouvelis blir nytt statsråd är tveklöst den stora överraskningen i ombildningen.  Kouvelis bröt sig nämligen ur SYRIZA 2010 och bildade tillsammans med andra partimedlemmar Demokratisk Vänster, som Kouvelis även blev partiledare för. Så sent som i januari 2015 ingick Demokratisk Vänster i en regeringskoalition med konservativa Ny Demokrati och socialdemokratiska PASOK. Kouvelis lämnade dock Demokratisk Vänster strax efter valförlusten  2015. Han gör således en politisk comeback och återvänder till SYRIZA. Detta har fått en hel del ögonbryn att höjas mot bakgrund av det som har tagits upp, men även av andra skäl.

På det stora hela är ombildningen odramatisk, även om den lär betraktas som ett bakslag för regeringen. Innan ombildningen höll regeringspartiet SYRIZA på att bygga upp ett momentum med anledning av de etiska frågor som Novartisutredningen har rest. Antonopoulou och Papadimitrious avgångar får sägas ha raserat den planen.

Regeringsombildning rycker närmare

En regeringsombildning genomförs sannolikt inom kort som en följd av två ministeravgångar.

Premiärminister Tsipras står inför en mindre regeringskris sedan han accepterat ekonomiminister Dimitris Papadimitrious besked om att han lämnar sin post. Papadimitrious avgång följer tätt i spåren av den biträdande arbetsmarknadsministerns Rania Antonopoulous avgång. Eftersom Antonopoulou och Papadimitriou är gifta med varandra var Papadimitrious avgång mer eller mindre en fråga om tid. 

Antonopoulous och Papadimitrious avgång kan summeras som följden av en konflikt mellan det lagliga och det lämpliga. Antonopoulou lämnar sin post efter det att framkommit att hon ansökt till och blivit beviljad ett månatligt bidrag på 1000 euro för sin lägenhet, enligt uppgifter i News. Hon har totalt sett erhållit bidrag på 23 000 euro (motsvarande cirka 230 000 kronor). Sedan uppgifterna kom fram i fredags om att Antonopoulou ansökt om bidraget har en livlig diskussion uppkommit i det lämpliga i att två av de mest förmögna medlemmarna i regeringen (enligt uppgifter i bland annat News) använder sig av ett bidrag som egentligen är tänkt för en annan målgrupp. Mot bakgrund av den profil som det styrande regeringspartiet har blev denna konflikt till slut ohållbar. Båda statsråden har till slut fått lämna regeringen.

Även om Antonoupoulou har meddelat att hon kommer att betala tillbaka beloppet är krisen nu ett faktum för premiärminister Tsipras. Han står utan tre statsråd; biträdande utbildningsminister Costas Zouraris avgick i januari. En regeringsombildning är den troliga följden av denna händelseutveckling. (Enligt Kathemerini kan även migrationsminister Yannis Mouzalas ingå i en ombildning, då han kan lämna på grund av hälsoskäl). 

Det återstår dock att se vad premiärminister Tsipras väljer att göra. En ombildning kan bidra till att lindra den mer praktiska delen av krisen. Den moraliska dimensionen av krisen, som kanske är den huvudsakliga, är i dagsläget i behov av svar. 

Ett politiskt landskap i förändring

En färsk opinionsundersökning antyder att det grekiska politiska landskapet håller på att förändras. Vare sig SYRIZA eller Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig mark menar Metron Analysis, det opinionsundersökningsföretag som genomfört studien. 

En kvicksand håller på att bre ut sig tvärs över det grekiska politiska landskapet. Detta är den beskrivning som används för att illustrera den rådande politiska trenden i den undersökning som genomförts av Metron Analysis och som publicerats i Kathimerini. Varken regeringspartiet SYRIZA eller oppositionspartiet Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig grund. Granskar man resultaten i studien närmare blir det tydligare varför denna beskrivning används.

Låt oss dock börja med att studera situationen för SYRIZA. Initialt är det lockande att tro att situationen för SYRIZA har förbättrats. Studien visar nämligen att regeringspartiet ser ut att bryta en negativ trend; för första gången på länge är avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati nere på ensiffriga tal. Partiet har även stigit i opinionen (se bild nedan). Tillsammans med faktumet att arbetslösheten visat tecken på att sjunka något samtidigt som den grekiska ekonomin ser ut att sakta återhämta sig borde detta antagligen leda till att man drar slutsatsen att utsikterna för att partiet gör ett bra val 2019 har förbättrats. Läget ser sålunda bra ut för det tidigare uträknade regeringspartiet. Åtminstone om man jämför med hur det har sett ut innan.

Detta är dock en svajande ställning. Den inledande bilden som hämtats från Metron Analysis studie visar att den grekiska ekonomin (39%) tillsammans med arbetslösheten (19%) utgör de viktigaste politiska frågorna för väljarna. Lägg dessutom till att nästan en klar majoritet (48%) tycker att de ekonomiska förutsättningarna kommer att förvärras, så finns det anledning till att dämpa optimismen. Inte heller kan den anmärkningsvärda siffran 72% (det vill säga de som tycker att utvecklingen går åt fel håll) tolkas som ett positivt tecken. Det är nog detta som bidrar till att teckna bilden av ett parti som befinner sig i politisk kvicksand snarare än på stadig mark.

Denna volatila situation gäller även för oppositionspartiet Ny Demokrati. Även om gapet till SYRIZA krymper, så samlar Ny Demokrati med 34,9% mest stöd bland väljarna. Dessutom är partiledaren Kyriakos Mitsotakis mer populär än premiärminister Alexis Tsipras. Lägger man dessutom till hur väljarna ställer sig tvivlande till regeringspartiets förmåga att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, så torde man kunna dra slutsatsen att Ny Demokrati har goda chanser att vinna nästa års val.

Men även denna slutsats är byggd på lösan sand. Den ovannämnda studien visar att 68% har en negativ uppfattning om Ny Demokrati. Dessutom tycker nästan en klar majoritet, 45%, att ingen partiledare är bäst lämpad till att vara premiärminister för landet. Det är troligen dessa två uppgifter som tillsammans kan tolkas som att Ny Demokratis skenbart solida ställning troligen är underminerad.

Studien visar även på fler anmärkningsvärda resultat som antyder hur den politiska terrängen håller på att omvandlas. Till exempel visar den att turerna kring Novartis anses ha spätt på de politiska motsättningarna (53%). Det politiska samtalet har polariserats och retoriken har blivit mer hätsk. Väljarna har reagerat på detta.

Men än mer oroväckande är hur den visar på hur svagt förtroendet är för de politiska partierna: på en tiogradig skala återfinns de på en bottenplats med knappt 2,6%. Att nynazistiska Gyllene Gryning återigen börjar stiga i opinionen och med 9,4% befäster en tredjeplats vittnar om hur det grekiska politiska landskapet håller på att danas om; hur dess fundament tycks skifta i konsistens.

Det är med andra ord en studie som, försiktigt uttryckt, stämmer till eftertanke.
Och som väcker oro.

Novartis: Parlamentarisk kommitte tillsatt för att utreda mutpåståenden

En parlamentarisk kommittee har idag tillsatts för att utreda påståendet om läkemedelsbolaget Novartis har mutat grekiska politiker. Utredningen kan komma att få politiska konsekvenser. 

Tio prominenta politiker som tjänstgjort i parlamentet mellan 2006-2015 kommer att bli föremål för en utredning som tillsatts av det grekiska parlamentet för att gå till botten med påståendet om de har tagit emot mutor av läkemedelsbolaget Novartis, enligt Reuters. Beslutet röstades fram i det grekiska parlamentet idag, torsdag.

Utredningen har kommit till stånd av den sittande koalitionsregeringen. "Vi kommer inte hjälpa till att täcka upp eller begrava en av de största skandalerna i den moderna grekiska historien", kommenterar premiärminister Tsipras tillsättningen av utredningen.

Enligt BBC grundas anklagelserna som riktats mot de tio utpekade i att de påstås ha låtit Novartis muta läkare så att de skulle ordinera deras läkemedel till uppblåsta priser. Åklagare anser att den påstådda uppgörelsen om uppblåsta priser skulle kunna ha kostat staten 3 miljarder euro under en period som till stor del sammanföll med den finansiella krisen.

En av de utpekade, den före detta premiärministern Adonis Samaras, tillbakavisar i kraftiga ordalag anklagelserna: "Han [Tsipras] är ansvarig för den hemska konspirationen som satts samman. Den har varit så dåligt utformat att den faller ihop av sig själv", kommenterar Samaras till Kathimerini. Samaras har även lagt in en stämningsansökan riktad mot premiärminister Tsipras.

Det är i skrivande stund för tidigt att dra slutsatser om utredningen och vad den kan komma fram till. Ett  försiktigt antagande är dock att den kan komma att få omfattande politiska konsekvenser ifall påståendena visar sig vara korrekta. Ett annat antagande om utredningen är att, på grund av dess möjliga utfall, den snabbt kan komma att bli politiserad. Att så kan bli fallet ger detta initierade inlägg av Dateline Atlantis en indikation om.

Samtidigt är det mycket möjligt att andra frågor, såsom Namnfrågan med grannen i norr, den alltmer spända relationen med grannen i öster bidrar till att utredningen hamnar i skymundan.   

Veni, Vidi, Varoufakis

Varoufakis gör politisk comeback och startar ett nytt parti med sikte på valet 2019. 

Varoufakis må under uppmärksammade former ha lämnat regeringen för drygt två år sedan, men politiken lämnade sannerligen inte Varoufakis. Sedan han under tumultartade former lämnade in sin avskedsansökan efter den kontroversiella folkomröstningen i juni 2015 har den tidigare finansministern kommenterat (och mer än ofta kritiserat) den grekiska regeringens politik. ("Trojka esoterikis" - den inhemska trojkan - är ett ofta återkommande uttryck som han har använt för att beskriva regeringen och dess politik). Varoufakis har sedan sin avgång även hunnit med att skriva en uppmärksammad bok "Adults in the Room: My Battle with the European and American Deep Establishment" som riktar en både en och annan känga mot EU (och mot Tsipras, det bör läggas till).

Nu gör den i många avseende färgstarka och frispråkiga* finansministern politisk comeback. Den 26 mars kommer ett nytt parti se dagens ljus, enligt det besked som Varoufakis lämnat:

Three years ago today the Greeks decided to rage against the dying of the light. They were betrayed. But never defeated. In two months (26/3) a new DiEM25 affiliated Greek party will come into being. There is no such thing as a final defeat, just as there is no final victory!

— Yanis Varoufakis (@yanisvaroufakis) January 25, 2018

Det valda datumet är ingen tillfällighet. Det infaller dagen efter den grekiska nationaldagen som markerar Greklands uppror mot den ottomanska ockupationen och dess självständighetsförklaring. Lägger man dessutom till Varoufakis engagemang i DiEM 25 (The Democracy in Europe Movement 2025) alltsedan 2016 kan man få en hint om det blivande partiets troliga politiska inriktning. 

Det ska dock sägas att det ännu är oklart om vad det nya partiet kommmer att stå politiskt. Enligt Protothema kommer tippas det nya partiet bli en grekisk variant av det kroatiska DiEM. Ett tämligen säkert antagande är att det nya partiet kommer att stå till vänster rent politiskt. (Om detta är till vänster om SYRIZA, om PASOK/Kinima eller till och med vänster om KKE återstår att se).

Mer svårt att sia om är partiets utsikter. Det sakans nämligen inte konkurrens om de väljare om Varoufakis kan tänkas vilja locka till sig. Målgruppen är redan inringad av andra partier. Förutom redan etablerade SYRIZA finns även KKE. Dessutom återfinns både "Laiki enotita" (Folklig enhet) och "Plefsi eleftherias" (Frihetsfärden). De två sistnämnda partierna har det gemensamma att de brutit sig ur SYRIZA och att de leds av frispråkiga och färgstarka ex-SYRIZA profiler (Lafazanis, Kontantopoulou och Makri). Dessutom så ligger de båda sistnämnda partierna klart under treprocentspärren för att komma in till parlamentet.* Nu kommer även Varoufakis försöka att ansluta sig till denna skara. 

Det är ännu oklart om Varoufakis kommer att lyckas med sitt uppsåt. Möjligen lutar han sig tillbaka till hans tidigare politiska framgångar. I valet i januari 2015 blev han, som hans Wikipediasida påpekar, med drygt 142 000 röster den mest populära politikern som (då) var knuten till Syriza.

Det var dock då. Mycket har förändrats sedan dess. Troligen kommer många väljare att påminnas Varoufakis korta tid på finansministerposten (han stannade på posten knappt ett halvår innan han lämnade regeringen) och den turbulens som var knuten till honom (särskilt de tumultartade förhandlingarna med EU, där Tsipras till slut såg sig nödgad att att bänka och byta ut honom). 

Det är vanskligt att försöka sammanfatta och summera Varoufakis prospekter och de för hans tilltänkta parti. Det finns hos honom ett drag av Carlson i Strindsbergs Hemsöborna, han som kom ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem runt halsen. Det skulle inte förvåna om Varoufakis under lika spektakulära former likt en gång Carlson gör entré på den politiska arenan,  bara för att, under former som är lika spektakulära som hans ingång, återigen lämnar sina politiska uppdrag, hoppar upp på sin omskrivna motorcykel och drar vidare, mot nya, oanade äventyr. Det gäller kanske särskilt när uppståndelsen över hans comeback faller och det nya partiet börjar pressas att presentera konkreta sakpolitiska svar till svåra politiska frågor.


* Enligt denna opinionsmätning som publicerades av Action 24 den 30:e januari:

Ny Demokrati 29%

Syriza 19% 

Kinima/Pasok 8% 

Gyllene Gryning 7,5%

KKE 5% 

ANEL (Oberoende greker) 1,5% 

Centerunionen 1,5%

99 problem

Blir 2018 en vändpunkt? Det finns ett antal utmaningar innan en sådan kan nås.

Rimligen skulle det finnas anledning för den grekiska regeringen att pusta ut. I måndags gav den så kallade Eurogruppen ett provisoriskt klartecken till att betala ut 6,7 miljarder euro ur det åtgärdsprogram som syftar till att hjälpa Grekland ur krisen, rapporterar Bloomberg. Detta stärker den grekiska referingens ställning.

Viktigare än detta klartecken är beskedet om att Grekland nu kan komma att föra samtal om skuldlättnader, vilket Europaportalen uppmärksammar. Det skulle ge anledning till att det ser bättre ut för den grekiska regeringen än på länge.

Beskeden om klartecken till utbetalningar och samtal om skuldlättnader stärker premiärminister Tsipras löfte om att Grekland ska kunna göra en så kallad "clean exit", det vill säga ett utträde ur åtgärdsprogrammen utan behov att eventuella framtida stödlån. Det ökar även den vänsterledda Syrizaregeringens möjligheter att bli omvalda när Grekland går till val 2019.

Den grekiska regeringens respit kan dock bli kort. CEP, en tysk tankesmedja, uppmärksammar i en studie att en fjärde bailout inte kan uteslutas, rapporterar Die Welt. "The three bailouts since 2010 have changed nothing. Greece will not be able to get along without a fourth rescue package", skriver den tyska tankesmedjan.

Det finns dock ytterligare utmaningar på vägen mot en hållbar vändpunkt för Grekland. Svenska Dagbladet uppmärksammar fem stycken: 1) stresstest av de grekiska bankerna, 2) utgivningen av statspapper, 3) beslut om ytterligare reformer, 4) beslut om kreditlinje, samt 5) genomförandet av privatiseringsprogramet. Samtliga fem kan stjälpa regeringens, redan nu begränsade, möjligheter att bli återvald.

Till dessa fem utmaningar kan ytterligare ett antal läggas till. För enkelhetens skull kan dessa sammanfattas i inrikespolitiska och utrikespolitiska.

De inrikespolitiska utmaningarna består för regeringen att fortsätta implementera de delar i bailoutprogrammen som landet kommit överens om med de internationella långivarna. Opinionen är fortfarande negativ (om än i mindre utsträckning jämfört med tidigare): strejker och protester, likt denna som Kathimerini rapporterar, föregick voteringen som banade vägen för Eurogruppens klartecken i måndags. Det mullras internt i SYRIZA. Det finns en uppenbar risk att partiet splittras ännu en gång.

De utrikespolitiska utmaningarna är för närvarande två stycken: det handlar om hanteringen av namnfrågan/FYROM och det handlar om relationerna med Turkiet. Den första utmaningen är delikat. I söndags anordnades en manifestation i Thessaloniki som samlade mellan femtiotusen och nittiotusen. Namnfrågan har potential i att spräcka regeringen, som Macropolis noterar. Väl värt att uppmärksamma är att Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringspartnern Oberonde greker, trycker på för en folkomröstning i namnfrågan. (Frågan är även delikat för oppositionspartiet Ny Demokrati; den har även potential i att bana vägen för en partiutbrytning högerut).

Även den andra utrikespolitiska frågan är delikat. I centrum för den återfinns åtta turkiska officerare som sökt asyl i Grekland. Utfallet av asylprocessen är en fråga som engagerar både den turkiska och den grekiska regeringen.

Det saknas m.a.o. inte utmaningar för den grekiska regeringen. (Som grädde på moset avgick i förra veckan den biträdande utbildningsministern Costas Zouraris för ett uttalande som ansetts olämpligt). Samtidigt är det just dessa utmaningar som gör grekisk politik så intressant att följa. 2018 ser ut att bli ett ovanligt intressant år.