Regeringen ombildas

Till slut kom beskedet som gjorde slut på de allt mer intensiva spekulationerna. Regeringen ombildas. Premiärminister Tsipras beslut som offentliggjordes sent på fredagskvällen bör ses som ett sätt att söka få ny fart på förhandlingarna mellan Grekland och EU. Det är även ett försök att vända de sjunkande opinionssiffrorna.

Det är en betydande ombildning som presenterades. 15, av totalt 48, ministrar är nya. 11 ministrar ersätts.  En hel del av förändringarna har följt förväntningarna:

- Finansminister Euclid Tsakalotos får stanna kvar. (Tsakalotos hoppade in ett kritiskt läge i förhandlingarna i förra året i samband med att den Yannis Varoufakis hastigt fick lämna).

- Panos Skourletis får dock lämna posten som energiminister. Skourlettis har motsatt sig privatiseringen av statens egendomar och har även varit inblandad i en konflikt med gruvbolaget Eldorado. Skourlettis får dock en ny post som inrikesminister. 

- En del ögonbryn kommer att höjas av att Dimitris Padamitriou blivit utsedd som utvecklingsminister. Papadimitriou är ordförande för Levy Economics Institute vid Bard College i New York. 

- Samtidigt kommer (förmodligen) en del smilband att tänjas över beskedet att Terence Quick blivit utsedd som biträdande minister med ansvar för greker boendes utanför landets gränser.

Av reaktionerna att döma ligger ombildningens tyngdpunkt på att få ny fart på de pågående förhandlingarna mellan den grekiska staten och EU. Om detta räcker att skaka av sig den negativa bild som regeringen tampats med återstår att se. Klart är dock att premiärminister Tsipras parti ligger efter i mätningarna. Klart är troligen även att Tsipras sätter sin förhoppning till att ombildningen bidrar till att gapet mellan partierna krymper.

PS: Här hittas presenteras den nya regeringen.

Om den grekiska väljaropinionen

En ny mätning kartlägger det politiska läget i Grekland. Den tecknar bilden av ett land där missnöjet stiger. 

Denna färska mätning av opinionsinstitutet Public Issue ger en aktuell bild politiska läget i Grekland. I korthet kartlägger mätningen den politiska motvind som regeringen befinner sig i. 

Vad säger då mätningen? Bilden här ovan visar att nästan nio av tio väljare tycker att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. Det är för övrigt en siffra som stigit något jämfört med den föregående mätningen i september månad.

Med 61% pekas landets ekonomi som det största problemet som Grekland möter. Arbetslösheten, som är tätt förknippad med ekonomin, återfinns på andra plats med 35%. Grekland har enligt nya siffror från det europeiska statistikinsitutet Eurostat den högsta arbetslösheten inom eurozonen. Sättet som regeringen- och det partipolitiska systemet fungerar pekas ut som det tredje största problemområdet av de grekiska väljarna.

Väljarna indikerar ett missnöje med det avtal som slöts av Grekland och EU i juli förra året. 85% ställer sig emot det. Eftersom det var premiärminister Tsipras som förhandlade om och undertecknade avtalet, så förknippas avtalet med honom. 

Denna mätning illustrar hur väljarna ställer sig till de olika partiledarna. Kyriakos Mitsotakis, som tog över som partiledare för Ny Demokrati tidigare i år, är den mest populäre partiledaren. 77% av väljarna har en negativ uppfattning av premiärminister Tsipras. Det är skarp kontrast jämfört med 2015. Mycket har hunnit hända inom loppet av ett år.

Intressant nog verkar väljarna inte föredra vare sig en regering styrd av  premiärminister Tsipras/Syriza eller av oppositionsledaren Mitsotakis/Ny Demokrati. 51% tycker nämligen att inget av de två alternativen är bäst lämpade att styra landet. Denna uppfattning har för övrigt stigit kraftigt under året: blott 15% tyckte så i februari 15. Detta kan vara värt att hålla i bakhuvudet i samband med det allt mer tilltagande talet om nyval.

När det gäller frågan om nyval har andelen som ställer sig positiva till ett nyval vuxit. Siffran har stigit från 32% i maj 2016 till 50% i oktober. Detta ger en fingervisning om regeringens situation. Den illustrerar även den allt mer tilltagande politiska motvind som premiärminister Tsipras möter. 

Nyvalsspöket gör sig påminnt

Nyvalsspöket hemsöker återigen den politiska arenan i Grekland. Denna gång är det regeringens bakslag när det gäller den infekterade frågan om tv-licenser som är anledningen till att ett nyval kan bli aktuellt tidigt nästa år.

(Regeringens talesperson Olga Gerovasili uttalar sig om sändningslicensfrågan)

Domstolens beslut i förra veckan har släppt loss nyvalsspöket. Domstolen deklararade då att regeringens förfarande om auktionering av sändingslicenser för grekiska bolag strider mot konstitutionen. Oppositionspartiet Ny Demokrati gick då ut och tolkade utfallet som ett tecken på att ett nyval behövs. En liknande tolkning av utfallet gör bland annat Kathimerini. Det ligger nog mycket i det.

En reglering av de grekiska tv-kanalerna har en viktig valfråga (och är ett ämne i sig som troligen får vänta till ett annat blogginlägg) för premiärminister Tsipras, som har investerat mycket politisk prestige. Premiärministern har burit förhoppningen att licensieringen av tv-bolagen skulle kunna vända på den politiska motvinden. En seger hade kunnat leda till ett opinionsmässigt lyft. Nu ser det inte ut att bli fallet.

Bakslaget innebär att premiärministerns politiska ställning försvagas. Visserligen har regeringen aviserat att den avser med att komma med ett nytt inslag om licenser för tv-bolag. Regeringen har även, genom dess talesperson Olga Gerovasili, gått ut hårt mot domstolsutslaget.

Sättet som regeringen har reagerat på domstolsutslaget medför att regeringen de politiska insatserna höjs. Ett nytt bakslag kan urholka premiärminister Tsipras ställning ytterligare och leda till att opinionsiffrorna sjunker än mer. Ett nyval kan då mycket väl bli fallet.


PS. Frågan om de grekiska tv-kanalerna ställning är en politiskt känslig och samtidigt en mycket snårig fråga som har debatterats i grekland under lång tid. Den här artikeln i Ny Times kan vara en användbar introduktion.

Regeringsombildning på gång?

Som ett led i att vända den motvind som regeringen i Grekland möter har det ryktats om att premiärminister Tsipras överväger en regeringsombildning. Det skulle möjligen förbättra utsikterna för den allt mer pressade regeringen.

Opinionssiffrorna sjunker. Missnöjet med regeringen Tsipras stiger. Motvinden ser inte ut att minska. Något behöver med andra ord göras. Detta något är troligen en regeringsombildning. Ryktena om att en sådan kan äga rum inom en snar framtid får sägas vara sannolika i och med att Reuters rapporterar om dem.

Med en ombildning av regerings skulle premiärministern kunna få tillstånd något at en nystart.

Ett antal impopulära statsråd skulle få lämna regeringen och ersättas av nya namn.

Energiminister Panos Skourletis pekas ut av Reuters som en kandidat till att få lämna regeringen. Skourletis har motarbetat en rad privatiseringar som regeringen har kommit överens om med de internationella långivarna. Skourletis hamnade till exempel i en dispyt med gruvföretaget Eldorado (som man läsa mer om i denna artikel i Bloomberg). 

Finansminister Euclid Tsakalotos är ett annat namn som omnämns i artikeln. Det får sägas vara lite överaskande. Tsakalotos leder nätverket "Grupp 53", en viktig komponent i den myllrande konstellation av partier som tillsammas bildar Syriza. Utan stöd från denna nyckelgrupp skulle Tsipras position undermineras.

Ett namn som inte nämns i artikeln, men är troligt att det har spekulerats i, är hälsominister Pavlos Polakis. Hälsoministern blev uppmärksammad när denne rökte en cigarett i samband med en presskonferens i hälsodepartementet den 31a maj.

Kan då en regeringsombildning vända på utvecklingen. Det beror på vilka som kommer in. Det kan ha betydelse. Att den omdebattarade tidigare finansministern Varoufakis fick lämnas och ersattes av den mer samarbetsinriktade Tsakalotos bidrog till att samtalsklimatet mellan Grekland och de internationella långivarna förbättrades. 

Men en regeringsombildning löser inte alla problem. Ytterst handlar om det hur regeringen, och främst premiärministern väljer att ta sig an de utmaningar som finns. Med andra ord, hur ska arbetslösheten krympa? Hur ska kapitalkontrollerna - som utgör en hämsko för ekonomin -  tas bort? Hur ska statens begränsade intäkter öka? Hur ska alla de saker, små som stora, som påverkar medborgarna i deras vardag åtgärdas? Det är alla dessa saker, och hur dessa adresserasm som ytterst lämnar avtryck i väljaropinionen. Annars kan en regeringsombildning lätt bli inledningen till ett nyval.

Uppdatering 25/10: Denna artikel i To Vima ger ytterligare inblickar i den eventuella regeringsombildning.

Nygamla utmaningar

Efter en tids uppehåll återvänder de internationella långivarna till Grekland för att se hur den grekiska regeringen lever upp till sina åtaganden. Regeringen befinner sig under fortsatt tryck

Denna gång är det, som bland annat SR rapporterar, reformer inom arbetsmarknadsområdet som långivarna kommer att rikta sitt fokus. Genomförandet av reformer ör avgörande för att regeringen ska kunna kvittera ut pengar - pengar som behövs för att betala tillbaka på lån och för att den grekiska staten ska kunna genomföra sina åtaganden gentemot medborgarna. Reformtakten är dock trög. Detta enligt kreditratingbolaget Fitch, som lämnar denna kommentar till Reuters:

"Progress in meeting the milestones has been slower than expected, even though they are less demanding than the earlier measures required under the first program review, such as pension and income tax reform. We think this reflects the Greek government’s competing policy priorities and relatively weak domestic political ownership of the program"

Därmed dröjer sig frågan kvar hur den grekiska regeringen ska kunna klara av att hålla sina löften. Jämfört med valet i september 2015 befinner sig regeringspartiet SYRIZA i klar motvind. De senaste mätningarna från ALCO (14 oktober) visar att partiet samlar 15,1% av väljarstödet. Väljarna är med andra ord missnöjda.

Premiärminister Tsipras, som befinner under fortsatt tryck både från långivarna och från väljarna, riktar för närvarande sina förhoppningar till skuldlättnader. Han har vid ett flertal tillfällen fört upp frågan och nämner att Grekland är på väg att hålla sin del av avtalet gentemot de internationella långivarna. Därmed skulle landet kvalificera sig för lättnader av sin skuld. Skulle skuldlättnader komma till stånd, så skulle det ses som en politisk framgång för premiärministern. Det skulle möjligen ändra på de rådande stämningarna i väljarkåren.

Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt motvind. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati har nu växt till 10 procentenheter. Situationen blir allt mer ansträngd för premiärminister Tsipras.

Trenden är tydlig jämfört med den senaste mätningen i juni: Ny Demokrati (27,5%) har i den mätning som Makedoniens Universitet genomfört och som publicerats i Skai dragit till sig ytterligare väljare medan SYRIZA (17,5%) har tappat något jämfört med i juni. Vore det val i dag skulle premiärminister Tsipras sannolikt behöva meddela sin avgång.

Det mest intressanta mätningen är dock förmodligen hur den negativa trenden för uppstickarpartiet Potami fortsätter. I dagsläget befinner det sig med 1,5% av rösterna klart under treprocentsspärren. Det är en nästan dramatisk förändring jämfört med hur det såg ut för partiet i september 2015. Då spekulerades det i att Potami skulle avgöra vilket eller vilka partiet som skulle få bilda regering med efter nyvalet i september. Nu spekuleras det snarare i hur länge partiordföranden för Potami, Stavros Theodorakis, kan stanna kvar.

Läget är även utsatt för det andra koalitionspartiet i den grekiska regeringen, Oberoende greker. Partiet samlar två procent av väljarstödet. Dock kan det vara på sin plats att mätningarna ofta underskattar stödet till det högerpopulistiska partiet. Situationen idag var liknande den i samband med nyvalet i fjol.

Mätningen som genomförts av Makedoniens universitet erbjuder på flera intressa inblickar. Väljarna ställer sig fortsatt pessimistiska inför framtiden; 62% tycker att situationen i Grekland kommer att förvärras om ett år. 81% att utvecklingen går åt fel håll. 85,5% är missnöjda med hur regeringen agerar.

Det är med andra ord en läsning som ger uttryck för en mycket kritisk opinion. Mätningen ger således ledtrådar till varför premiärminister Tsipras och dennes parti befinner sig i fortsatt motvind. 

Ett tillfälligt lugn?

Det lugn som för närvarande råder kan brytas upp när förhandlingarna mellan Grekland och EU åter tas upp inom kort.

15 åtgärder ska den grekiska regeringen genomföra att kunna kvitta ut ett paket på 2,8 miljarder euro. Så ser förutsättningarna ut när den grekiska regeringen ska träffa EU:s företrädare i september, enligt Kathimerini. Den av SYRIZA ledda grekiska regeringen söker hitta en balans mellan EU och den inhemska opinionen. Kollektivavtalens vara eller icke-vara är ett exempel där regeringen pressas från två olika håll. Det kan leda till att hösten blir skakig.

Latest #RefugeesGR count in Greece: 57047 in total, 21742 in northern Greece, 9919 in the islands (capacity 7450), 129 arrivals as of 7:30am

— Marianna Karakoulaki (@Faloulah) August 8, 2016

Ytterligare en variabel att beakta är vad som händer med grannlandet i öster: Turkiet. Om EU:s migrationspolitiska överenskommelse med Turkiet faller kan det leda till att fler flyktingar åter söker sig över det Egeiska havet. De flöden som man kan läsa om idag kan komma att öka betydligt. I sin tur kan det leda till att pressen på den grekiska regeringen ökar. Spänningarna mellan EU/Grekland och Turkiet kan bidra till att en turbulent höst kan vänta. Det lugn som jag upplevde när jag var i Thessaloniki för ett par veckor sedan kan då framstå som ett avlägset, närmast overkligt, minne.

Reflections in Paralia, #greece🇬🇷 #grekland

A photo posted by Haralampos Karatzas (@haralamposkaratzas) on Jul 25, 2016 at 4:21am PDT