Går regeringen åt ett håll och opinionen åt ett annat?

När snart tre månader har gått efter det att SYRIZA bildade regering syns tydliga förändringar i opinionen: vinden tycks ha vänt.

Siffrorna som publicerades av Skai igår är tydliga: väljarna ställer sig allt mer pessimistiska när det gäller de ekonomiska utsikterna för Grekland: 41,5% tror att det kommer att bli värre framöver. Samtidigt har de som ser positivt på de ekonomiska utsikterna nästan halverats jämfört med noteringen i februari: 16,5% tror att det kommer att bli bättre framöver.

Mer allvarligt för SYRIZA och dess koalitionspartner Oberoende greker är förmodligen att stödet för regeringens förhandlingsstrategi sjunker. Premiärminister Tsipras och dennes företrädare har fört en hård linje i förhandlingarna med EU, IMF och ECB. Än så länge med mager utdelning: utsikterna för en förhandlingslösning ser för närvarande dystra ut och den ekonomiska ekonomiska oron blir allt mer påtaglig. Skais mätning visar att 45,5% håller med regeringens strategi (i februari var motsvarande siffra 72%). Siffran ska jämföras med de 39,5% som tycker att strategin är felaktig, vilket är en ökning från de 28% som tyckte så i februari. Detta är en kraftig och tydlig omsvängning i opinionen.

För SYRIZA, som gått till val på att avsluta åtstramningspolitiken och återställa hoppet hos väljarna, måste det i praktiken vara något av en kalldusch. Frågan är dock hur det kommer att påverka regeringens politik? Mätningen indikerar i vart fall på att väljarna allt mer tycker att regeringen är på väg in i en återvändsgränd.

Uppskjuten rättegång mot Gyllene Gryning

Innanför murarna i fängelset Korydallos skulle idag rättegången mot 69 medlemmar i Gyllene Gryning - däribland partiordföranden Nikos Michaloliakos - ha startat. Rättegången har dock skjutits upp till den 7e maj.

Hot mot vittnen och att en åtalad tilldelades en ny advokat bidrog till att rättegångsförhandlingarna har ajournerats till den 7e maj. Det var något av ett antiklimax. Rättegången är på förhand mycket uppmärksammad och omdebatterad: det är den mest omfattande rättegången på många år. Åtalspunkterna är många och inbegriper bland annat hot, våld och mord.

En särskilt uppmärksammad punkt är mordet på rapartisten Paulos Fyssas, där Gyllene Gryning är inblandat. Mordet på Fyssas i september 2013 skakade om Grekland och har påverkat synen på Gyllene Gryning. Anhängare till Gyllene Gryning häktades för dådet. Mordet på Fyssas och andra dåd som Gyllene Gryning kopplats till har rest frågan: ska Gyllene Gryning betraktas som ett politiskt parti eller ska det ses som en kriminell organisation?

Just detta är en av de frågor som rättegången kommer att pröva och som Gyllene Grynings partiordförande Nikos Michaloliakos och ett antal parlamentsledamöter som valdes in 2012 kommer att få svara på. Utfallet av rättegången kommer med tydlig sannolikhet påverka hur politiska organisationer som Gyllene Gryning ska betraktas och behandlas framöver. Den kommer med andra ord att bilda praxis.

Tips: I SVT:s "Fosterland" ges en sevärd inblick i bland annat Gyllene Gryning. Länken till serien på SVT Play hittas här.

Artikel: Tsipras svåra dilemma

På Europaportalen skriver jag om det svåra dilemma som premiärminister Tsipras står inför. Artikeln bygger på tidigare inlägg på denna blogg och kan läsas genom denna länk. Här hittas ett smakprov:

Tsipras befinner sig med andra ord i ett dilemma: antingen kommer han att göra den egna partigruppen besviken om han går med på Eurogruppens reformkrav, eller så kommer han inte lyckas komma överens med Eurogruppen om han anpassar sig till de kritiska rösterna i sitt parti.

Borg byter budskap?

2012 uttalade sig den före detta finansminister Anders Borg om Greklands euromedlemskap på följande vis i Sveriges Radio:

 "Skulle man [Grekland m.a.] lämna eurosamarbetet är det troligt att man får tillbaka sin konkurrenskraft och då kanske Grekland kan komma på fötter vart efter, säger han.
– Men det är en smärtsam och komplicerad väg men det är svårt att se en alternativ väg som skulle kunna fungera."

2015 uttalar sig Anders Borg på följande vis om Greklands euromedlemskap i sin artikel "Why Europe needs to save Greece":

"A Greek exit from the euro is not the best option for either Greece or for the European Union"

Tiden rinner iväg

I en lång rad av kritiska möten ser Eurogruppens möte den 24 april att bli särskilt viktigt att bevaka. Ett resultatlöst möte mellan den grekiska regeringens företrädare och EU:s ökar risken för en statsbankrutt för Grekland. Tiden och pengarna håller på att slut.

Genom att disponera om medel som tillhör staten lyckades den grekiska staten fullfölja den betalning på drygt 450 miljoner euro som förföll den 9 april. Därmed undveks en statsbankrutt. Det är dock oklart hur sådana åtgärder håller i längden. Det finns tydliga signaler om att pengarna är på väg att ta slut. I maj månad väntar en större betalning än den i april. Då kan, vilket visas av bilden här nedan, loppet vara över. Därför kan Eurogruppens möte den 24 april vara avgörande. 

l

Nyckeln för ett lyckat möte är att parterna kommer överens. Om Grekland presenterar en reformlista som godtas kan landet kvittera ut en stödlån på 7,2 miljarder euro, vilket löser de omedelbara likviditetsbehoven. Kruxet är dock att man än så länge är långt ifrån överens.

Reformlistan har nämligen förhandlats om ett antal gånger. Än så länge utan resultat. Till nyhetskanalen Bloomberg uppger Valdis Dombrovskis, vice ordförande vid europeiska kommissionen, att förhandlingarna är "väldigt komplicerade". Med tanke på de snäva tidsramarna är detta något som ökar den ekonomiska osäkerheten. Detta syns även i utflödet av pengar från de grekiska bankerna. Pengar flyttas ut. Depositionerna sjunker. Detta sätter ytterligare press på den grekiska regeringen.

Som ett resultat av den rådande oron och osäkerheten ökar även spekulationerna och skriverierna. Enligt den tyska tabloidtidningen Bild uppger en icke namngiven grekisk minister att regeringen kan tänka sig att  utlysa nyval. Ett nyval skulle ge regeringen ett starkare mandat i förhandlingarna mot Bryssel, enligt ministern. Trovärdigheten i uppgifterna kan ifrågasättas. Skulle de dock stämma är det ett tecken på att en politisk kris kan vara under uppsegling: att utlysa ett nyval så snart inpå det förra skulle tolkas som att regeringen inte är handlingskraftig. Det skulle i så fall underminera förhandlingarna med EU och sätta igång en våg av spekulationer. Nyvalspekulationer är nog det sista som premiärminister Alexis Tsipras behöver, med tanke på den hotande statsbankrutten. Just nu är tiden dyrbar, och den håller på att ta slut.

Tsipras problematiska resa till Ryssland

Tsipras resa till Ryssland skapar troligen mer problem än vad den löser.

Situationen är ansträngd för premiärminister Tsipras. Grekland befinner sig, som bekant, i en ekonomiskt pressad situation: en statsbankrutt hotar att utlösas om den grekiska staten ställer in sina betalningar. Även om den grekiska staten i skrivande stund ser ut att (med nöd och näppe) kunna betala tillbaka 450 miljoner euro till IMF som förfaller idag den 9 april väntar fler och högre återbetalningar. Särskilt utmanande är de återbetalningar som ska göras i juni och juli. I juli löper även den överenskommelse ut om en låneförlängning på fyra månader som Grekland träffade med EU den 20 februari. Utan en säkrad finansiering framöver och utan stödlånet på drygt 7 miljarder euro som EU frusit inne stärks tvivlen angående landets ekonomiska framtid. Risken är allt mer uppenbar att 2015 blir ett förlorat år.

Med tanke på den ansträngda ekonomiska situationen och de långsamt framskridande förhandlingarna med EU finns här en logik i att Tsipras besöker Ryssland. Grekland och Ryssland delar religiösa och historiska band. Ryssland är även en viktig handelspartner.

Syftet med besöket har varit att träffa avtal om gaspriser, handel och investeringar; avtal som kan lindra landets ekonomiska sits. 

Risken är dock överhängande att besöket i Ryssland skapar mer problem än vad det löser. EU:s medlemsländer kommer troligen inte uppskatta att den grekiska regeringen söker spela ut EU mot Ryssland. EU kommer dessutom troligen ha invändningar mot att dess strävan att hålla en gemensam linje mot Ryssland undermineras av Grekland. Tsipras uttalande att han "inte håller med rationaliteten i sanktionerna gentemot Ryssland" lär skapa irritation.

Risken är även tydlig att Tsipras själv övervärderar vad ett ekonomiskt avtal med Ryssland kan föra med sig: inflationen i Ryssland stiger kraftigt. Rubeln har rasat sedan december. I och med att oljepriset fallit kraftigt ser den ryska ekonomin ut att krympa med upp till 5 procent i år. Förhoppningarna att Putin ska hjälpa Tsipras ut ur krisen förefaller således vara små. Detta bekräftas av nyhetsbyrån Reuters som igår kväll rapporterade att den ryske presidenten Putin erbjuder moraliskt stöd och öppnar för samarbete, men avstår från att erbjuda finansiellt stöd. Det mest konkreta beskedet från mötet mellan Tsipras och Putin förefaller vara ett samarbetsavtal avseende projektet Turkish Stream, en pipeline från Ryssland som är tänkt att löpa genom Turkiet och som ska försörja Grekland med gas.

Även om det ekonomiska utbytet av mötet med Putin förefaller vara magert, så finns det sannolikt ett annat syfte med Tsipras resa österut. Det är ett försök att visa en självständig linje (och indirekt ett sätt att skapa en kontrast gentemot den föregående regeringen) något som Tsipras kommenterat på följande vis i denna tweet: "Greece is a sovereign state with the right to pursue [a] nuanced foreign policy in line with geopolitical role as European Mediterranean and Balkan country." 

Frågan är dock om denna markering kompenserar för de problem som besöket skapar. I praktiken har Tsipras mer att förlora på att vända sig österut än att vända tillbaka västerut och återvända till förhandlingsbordet där EU och IMF väntar.

Seminarium: "Lämnar Grekland euron?"

Frågan om Grekland stannar kvar inom euron eller inte har åter aktualiserats. Tankesmedjan FORES höll i onsdags ett seminarium som sökte kasta ljus över frågan. En panel av nationalekonomer analyserade situationen. Jag var där.

"Mitt huvudscenario är att man hankar sig fram och ger och tar från båda sidor. För om Grekland lämnar euron blir det politiskt för kostsamt." Den analysen gjorde Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, som var inbjuden till seminariet för att tala om utsikterna för Grekland. De övriga paneldeltagarna Lars Calmfors, Andreas Hatzigeorgiou och Hans Tson Söderström drog mer eller mindre samma slutsats: Grekland kommer sannolikt att stanna kvar, men det finns inga garantier att det förblir så.

(Här ovan eller genom denna länk kan man ta del av inspelningen av FORES seminarium)

Mycket talar för att Grekland stannar kvar i euron (för en längre analys rekommenderas detta blogginlägg) inte bara på grund av ekonomiska skäl utan framför allt av politiska: det finns ett mycket starkt stöd i Grekland för att behålla euron (ett stöd som varit starkt under hela krisen). Det parti som utlöser en så kallad Grexit - ett utträde från euron - riskerar att gå emot folkopinionen. Den risken vill sannolikt den sittande regeringen inte ta. Ett av de viktigaste vallöften som premiärminister Tsipras lämnade (och som även gjorde SYRIZA till ett valbart alternativ för väljarna) var att Grekland skulle stannar kvar inom euron. SYRIZA skulle vid ett utträde i ett slag förlora den trovärdighet som partiet byggt upp. Det vore tveksamt om Tsipras kan sitta kvar om landet lämnar euron. Dessutom finns det geopolitiska faktorer som spelar in, vilket gör att EU:s medlemsländer har anledning till att förhindra att Grekland lämnar euron och närmar sig exempelvis Ryssland. 

Dock är situationen komplicerad. Det finns fraktioner inom SYRIZA som allt mer högljutt talar för ett utträde. Det finns ett förtroende hos allmänheten som tydligt sviktar (många har tagit ut sina pengar från banken eller flyttat dem utomlands). Det finns ett förhandlingsklimat mellan EU och den grekiska regeringsföreträdare som blir allt mer frostigt (vilket försvårar möjligheterna för den grekiska staten att få en utbetalning på drygt 7 miljarder euro som behövs för att avvärja en hotande likviditetskris). Det finns med andra ord många faktorer som var för sig och tillsammans med varandra kan sätta igång ett utträde även om det finns en vilja att stanna kvar. Risken för att så sker, att en så kallad Greccident inträffar, ska dock inte överskattas. Samtidigt ska dock inte risken för en Grexit inte heller överdrivas. Det återstår att se hur det hela slutar. 

Med detta sagt önskar jag alla läsare en glad påsk!