Nyvalsspöket gör sig påminnt

Nyvalsspöket hemsöker återigen den politiska arenan i Grekland. Denna gång är det regeringens bakslag när det gäller den infekterade frågan om tv-licenser som är anledningen till att ett nyval kan bli aktuellt tidigt nästa år.

(Regeringens talesperson Olga Gerovasili uttalar sig om sändningslicensfrågan)

Domstolens beslut i förra veckan har släppt loss nyvalsspöket. Domstolen deklararade då att regeringens förfarande om auktionering av sändingslicenser för grekiska bolag strider mot konstitutionen. Oppositionspartiet Ny Demokrati gick då ut och tolkade utfallet som ett tecken på att ett nyval behövs. En liknande tolkning av utfallet gör bland annat Kathimerini. Det ligger nog mycket i det.

En reglering av de grekiska tv-kanalerna har en viktig valfråga (och är ett ämne i sig som troligen får vänta till ett annat blogginlägg) för premiärminister Tsipras, som har investerat mycket politisk prestige. Premiärministern har burit förhoppningen att licensieringen av tv-bolagen skulle kunna vända på den politiska motvinden. En seger hade kunnat leda till ett opinionsmässigt lyft. Nu ser det inte ut att bli fallet.

Bakslaget innebär att premiärministerns politiska ställning försvagas. Visserligen har regeringen aviserat att den avser med att komma med ett nytt inslag om licenser för tv-bolag. Regeringen har även, genom dess talesperson Olga Gerovasili, gått ut hårt mot domstolsutslaget.

Sättet som regeringen har reagerat på domstolsutslaget medför att regeringen de politiska insatserna höjs. Ett nytt bakslag kan urholka premiärminister Tsipras ställning ytterligare och leda till att opinionsiffrorna sjunker än mer. Ett nyval kan då mycket väl bli fallet.


PS. Frågan om de grekiska tv-kanalerna ställning är en politiskt känslig och samtidigt en mycket snårig fråga som har debatterats i grekland under lång tid. Den här artikeln i Ny Times kan vara en användbar introduktion.

Regeringsombildning på gång?

Som ett led i att vända den motvind som regeringen i Grekland möter har det ryktats om att premiärminister Tsipras överväger en regeringsombildning. Det skulle möjligen förbättra utsikterna för den allt mer pressade regeringen.

Opinionssiffrorna sjunker. Missnöjet med regeringen Tsipras stiger. Motvinden ser inte ut att minska. Något behöver med andra ord göras. Detta något är troligen en regeringsombildning. Ryktena om att en sådan kan äga rum inom en snar framtid får sägas vara sannolika i och med att Reuters rapporterar om dem.

Med en ombildning av regerings skulle premiärministern kunna få tillstånd något at en nystart.

Ett antal impopulära statsråd skulle få lämna regeringen och ersättas av nya namn.

Energiminister Panos Skourletis pekas ut av Reuters som en kandidat till att få lämna regeringen. Skourletis har motarbetat en rad privatiseringar som regeringen har kommit överens om med de internationella långivarna. Skourletis hamnade till exempel i en dispyt med gruvföretaget Eldorado (som man läsa mer om i denna artikel i Bloomberg). 

Finansminister Euclid Tsakalotos är ett annat namn som omnämns i artikeln. Det får sägas vara lite överaskande. Tsakalotos leder nätverket "Grupp 53", en viktig komponent i den myllrande konstellation av partier som tillsammas bildar Syriza. Utan stöd från denna nyckelgrupp skulle Tsipras position undermineras.

Ett namn som inte nämns i artikeln, men är troligt att det har spekulerats i, är hälsominister Pavlos Polakis. Hälsoministern blev uppmärksammad när denne rökte en cigarett i samband med en presskonferens i hälsodepartementet den 31a maj.

Kan då en regeringsombildning vända på utvecklingen. Det beror på vilka som kommer in. Det kan ha betydelse. Att den omdebattarade tidigare finansministern Varoufakis fick lämnas och ersattes av den mer samarbetsinriktade Tsakalotos bidrog till att samtalsklimatet mellan Grekland och de internationella långivarna förbättrades. 

Men en regeringsombildning löser inte alla problem. Ytterst handlar om det hur regeringen, och främst premiärministern väljer att ta sig an de utmaningar som finns. Med andra ord, hur ska arbetslösheten krympa? Hur ska kapitalkontrollerna - som utgör en hämsko för ekonomin -  tas bort? Hur ska statens begränsade intäkter öka? Hur ska alla de saker, små som stora, som påverkar medborgarna i deras vardag åtgärdas? Det är alla dessa saker, och hur dessa adresserasm som ytterst lämnar avtryck i väljaropinionen. Annars kan en regeringsombildning lätt bli inledningen till ett nyval.

Uppdatering 25/10: Denna artikel i To Vima ger ytterligare inblickar i den eventuella regeringsombildning.

Nygamla utmaningar

Efter en tids uppehåll återvänder de internationella långivarna till Grekland för att se hur den grekiska regeringen lever upp till sina åtaganden. Regeringen befinner sig under fortsatt tryck

Denna gång är det, som bland annat SR rapporterar, reformer inom arbetsmarknadsområdet som långivarna kommer att rikta sitt fokus. Genomförandet av reformer ör avgörande för att regeringen ska kunna kvittera ut pengar - pengar som behövs för att betala tillbaka på lån och för att den grekiska staten ska kunna genomföra sina åtaganden gentemot medborgarna. Reformtakten är dock trög. Detta enligt kreditratingbolaget Fitch, som lämnar denna kommentar till Reuters:

"Progress in meeting the milestones has been slower than expected, even though they are less demanding than the earlier measures required under the first program review, such as pension and income tax reform. We think this reflects the Greek government’s competing policy priorities and relatively weak domestic political ownership of the program"

Därmed dröjer sig frågan kvar hur den grekiska regeringen ska kunna klara av att hålla sina löften. Jämfört med valet i september 2015 befinner sig regeringspartiet SYRIZA i klar motvind. De senaste mätningarna från ALCO (14 oktober) visar att partiet samlar 15,1% av väljarstödet. Väljarna är med andra ord missnöjda.

Premiärminister Tsipras, som befinner under fortsatt tryck både från långivarna och från väljarna, riktar för närvarande sina förhoppningar till skuldlättnader. Han har vid ett flertal tillfällen fört upp frågan och nämner att Grekland är på väg att hålla sin del av avtalet gentemot de internationella långivarna. Därmed skulle landet kvalificera sig för lättnader av sin skuld. Skulle skuldlättnader komma till stånd, så skulle det ses som en politisk framgång för premiärministern. Det skulle möjligen ändra på de rådande stämningarna i väljarkåren.